Sony Center Berlin

Filmmuseum Berlin är ett filmmuseum öppnat år 2000 som en avdelning inom Deutsche Kinemathek. Det är ett av sex filmmuseer i Tyskland och är beläget vid Potsdamer Platz i centrala Berlin. Museet visar den tyska filmens historia från starten i slutet av 1800-talet till de senaste produktionerna. En stor utställning kring Marlene Dietrich finns här. 1 juni 2006 blev museet kompletterat med ett TV-museum och Deutsche Kinemathek bytte samtidigt namn till Deutsche Kinemathek – Museum für Film und Fernsehen.

Bahntower är en 103 meter hög skyskrapa i centrala Berlin, belägen vid Potsdamer Platz och i stadsdelen Tiergarten. Skyskrapan innehåller kontor åt Deutsche Bahn och ligger alldeles bredvid Sony Center. Grannskyskrapan Kollhoff Tower är lika hög.

Berlin Potsdamer Platz är en underjordisk järnvägsstation för pendeltåg (S-Bahn) och Regionaltåg samt tunnelbana (U-Bahn). Första stationen vid Potsdamer Platz, Potsdamer Bahnhof stängdes 1945 p.g.a. skador under kriget. S-bahnstationen från 1939 som låg under Berlinmuren vid Potsdamer Platz, var en spökstation mellan åren 1961 och 1992. U-bahnstationen var stängd 1961-1993 och återöppnades efter renovering. På 1990-talet började även en helt ny järnvägsstation att byggas och den ligger nu i en modern stadsdel med skyskrapor i Berlin tillsammans med gamla S-bahn och U-bahnstationerna vid Potsdamer Platz. Järnvägsstationen för regionaltåg invigdes 2006 som en del av Tunnel Nord-Süd-Fernbahn. En ny S-bahntunnel ska byggas till Potsdamer Platz som kommer att gå direkt från Hauptbahnhof, City-S-Bahn.

Berliner Philharmonie, byggnad för konserter i Berlin på Kemperplatz vid Tiergarten, uppförd 1960-63 (i dåvarande Västberlin). Byggnaden ritades av Hans Scharoun och är en del av Kulturforum. Här spelar sedan 1963 Berliner Philharmoniker.

Haus Vaterland var från 1928 till 1943 ett nöjespalats vid Potsdamer Platz i Berlin, med krogverksamhet i fyra våningar och årligen omkring en miljon besökare. Vid tillkomsten var huset unikt i världen med idén att placera en nöjespark i en byggnad i stadens centrum, och det blev en tidig föregångare till senare tiders upplevelsegastronomi. Under Leo Kronaus ledning byggdes Haus Potsdam, en kontorsfastighet uppförd 1912, om för att inhysa en av Berlins största biosalonger och stadens största kafé. Efter att byggnaden brunnit till följd av allierade bombningar 1943 drevs endast en begränsad del av byggnadens restaurangverksamhet vidare. Efter krigsslutet låg byggnaden i den sovjetiska ockupationssektorn med ett ofördelaktigt läge i direkt anslutning till gränsen mot Västberlin, och 1953 lades därför den förstatligade restaurangverksamheten i byggnaden slutligen ned. Byggnaden hamnade 1972 i den brittiska ockupationssektorn i Västberlin genom ett utbyte av territorium mellan sektorerna, och 1976 revs slutligen återstoden av byggnaden.

Siegesallee var en av kejsar Vilhelm II beställd, 1895 påbörjad och 1901 avslutad, praktboulevard i Tiergarten i Berlin. 32 monument av marmor framställde samtliga markgrevar och kurfurstar av Brandenburg och kungar av Preussen mellan 1157 och 1888. Siegesallee byggdes om enligt Albert Speers planer under Nazityskland, och statyerna flyttades från allén. Efter andra världskriget förvarades statyerna först vid slottet Bellevue, där de grävdes ner för att skyddas. 1978 grävde man åter upp statyerna och ställde ut dem provisoriskt. Sedan 2009 förvaras statyerna i Zitadelle Spandau, där de är under restaurering.

Leipziger Platz är ett torg i stadsdelen Mitte i Berlin. Det ligger i västra änden av Leipziger Strasse, och omedelbart öster om trafikknutpunkten Potsdamer Platz. Torget kallades från början Octogon på grund av sin åttakantiga form och anlades på 1730-talet av arkitekten Philipp Gerlach, omedelbart innanför tullporten Potsdamer Tor, samtidigt som Pariser Platz vid Brandenburger Tor och Mehringplatz vid Hallesches Tor. 1814 döptes torget om till Leipziger Platz till minne av segern i slaget vid Leipzig under Napoleonkrigen. Omkring sekelskiftet 1900 var Leipziger Platz starkt trafikerad och inrymde flera regeringsbyggnader och det stora varuhuset Wertheim. Bebyggelsen kring Leipziger Platz skadades dock svårt under andra världskriget och återuppbyggdes inte efter kriget, då platsen kom att ligga omedelbart intill Berlinmuren, i Östberlin. Efter återföreningen 1990 startades den kända technoklubben Tresor 1991 i det underjordiska valvet som tillhörde ruinerna av Wertheim-varuhuset. Under 2000-talet har de flesta tomterna kring torget åter bebyggts, enligt den gamla tomtplanen, och idag finns bland annat Kanadas ambassad vid torget. Tresor flyttade 2005 efter att marken sålts och ett nytt köpcentrum byggdes på den gamla varuhustomten på Leipziger Platz 12, Mall of Berlin. 2015 öppnade Spy Museum Berlin vid torget.

Skulpturparken vid Neue Nationalgalerie är en skulpturpark vid Neue Nationalgalerie i Berlin.

Denkmal für die ermordeten Juden Europas (Monument över Europas mördade judar), Holocaust-Mahnmal eller Förintelsemonumentet i folkmun, är ett minnesmärke i centrala Berlin. Det tillägnades alla judar som blev mördade under förintelsen. Minnesmärket byggdes efter ritningar av arkitekten Peter Eisenman mellan 2003 och 2005 och upptar en yta av 19 000 kvadratmeter i närheten av Brandenburger Tor. Invigningen ägde rum den 10 maj 2005. Minnesmärket består av 2711 betongpelare med olika höjd. Mellan dessa pelare finns 0,95 meter breda gångar. Till minnesmärket hör ett underjordiskt museum som visar bland annat en lista över alla judar, som man vet blev mördade under förintelsen.

Neue Nationalgalerie är ett museum för 1900-talskonst i Berlin. Det är beläget i området Kulturforum i stadsdelen Tiergarten och invigdes 1968. Närmaste tunnelbanestation är Mendelssohn-Bartholdy-Park. Museibyggnaden var arkitekten Mies van der Rohes sista verk i Tyskland. Museet blev Västberlins nationalgalleri då Alte Nationalgalerie (det gamla nationalgalleriet) låg i Östberlin.

Tiergarten, "Djurgården", är en stadsdel i centrala Berlin med Berlins största park Großer Tiergarten. Stadsdelen avgränsas i norr av floden Spree och i söder av Kurfürstenstrasse, i väster av bebyggelsen omkring Bahnhof Berlin Zoologischer Garten och i öster av Ebertstrasse vid Berlinmurens tidigare sträckning. Tiergarten var tidigare ett eget stadsdelsområde och tillhörde Västberlin under stadens delning, men i och med en stor förvaltningsreform 2001 slogs stadsdelen samma med stadsdelarna Wedding och Mitte till det nya stadsdelsområdet Mitte. I det tidigare stadsdelsområdet återfanns stadsdelar som Moabit, Hansaviertel och själva Tiergarten (tidigare Tiergarten-Süd). I Tiergarten finns bland annat en engelsk park med teservering. Minnesmärket Siegessäule ligger mitt i parken i cirkulationsplatsen Großer Stern. Tiergarten är också känt för Berlin Love Parade. Ursprungligen skapades Tiergarten som jaktmark för kejsaren men omvandlades senare till en park för berlinarna. Under sommaren är parken särskilt populär med bland annat grillning.

Berlinfrågan (tyska: Berlinfrage eller Berlin-Frage) rörde Berlins omstridda status under åren 1945–1990, efter att ha ockuperats gemensamt av fyra segrarmakter vid andra världskrigets slut. Staden kom att delas genom kalla krigets motsättningar mellan västmakterna och östblocket, för vilka Berlin var både symboliskt och strategiskt viktig. Västberlin hamnade i ett utsatt läge som en de facto västtysk exklav omgiven av Östtyskland, som i sin tur blev extra sårbart av Västberlins närvaro. Berlinfrågan stod i kalla krigets absoluta centrum tills en bit in på 1960-talet. Därefter inleddes en stabilare period under den avvaktande principen om "samexistens på basen av status quo". Problemet fick sin lösning först i och med kalla krigets slut, då en överenskommelse kunde nås mellan inblandade stater och Tyskland därefter återförenades.