Skulpturparken vid Neue Nationalgalerie

Neue Nationalgalerie är ett museum för 1900-talskonst i Berlin. Det är beläget i området Kulturforum i stadsdelen Tiergarten och invigdes 1968. Närmaste tunnelbanestation är Mendelssohn-Bartholdy-Park. Museibyggnaden var arkitekten Mies van der Rohes sista verk i Tyskland. Museet blev Västberlins nationalgalleri då Alte Nationalgalerie (det gamla nationalgalleriet) låg i Östberlin.

Gemäldegalerie vid Kulturforum i Berlin är en specialsamling som har några av de främsta föremålen ur det europeiska måleriet från 1200-talet fram till 1700-talet.

Berliner Philharmonie, byggnad för konserter i Berlin på Kemperplatz vid Tiergarten, uppförd 1960-63 (i dåvarande Västberlin). Byggnaden ritades av Hans Scharoun och är en del av Kulturforum. Här spelar sedan 1963 Berliner Philharmoniker.

Shell-Haus är en byggnadsminnesmärkt byggnad vid Reichpietschufer längs med Landwehrkanal i västra Berlin. Shell-Haus byggdes 1930–32 efter ritningar av Emil Fahrenkamp. Shell-Haus var ett av de första höghusen bygga med stålskelett i Berlin. Det är byggt i den nya sakligheten och är ett av de mest betydelsefulla kontorshusen vad gäller arkitektur i Weimarrepubliken. Fasaderna är klädda med romersk travertin från Tivoli. Huset är byggnadsminnesmärkt sedan 1958.

Filmmuseum Berlin är ett filmmuseum öppnat år 2000 som en avdelning inom Deutsche Kinemathek. Det är ett av sex filmmuseer i Tyskland och är beläget vid Potsdamer Platz i centrala Berlin. Museet visar den tyska filmens historia från starten i slutet av 1800-talet till de senaste produktionerna. En stor utställning kring Marlene Dietrich finns här. 1 juni 2006 blev museet kompletterat med ett TV-museum och Deutsche Kinemathek bytte samtidigt namn till Deutsche Kinemathek – Museum für Film und Fernsehen.

Sony Center är ett byggnadskomplex på Potsdamer Platz i Berlin. Byggnadskomplexet har en stor innegård med ett spektakulärt tak. På innergården finns uteserveringar och en stor fontän.

Bahntower är en 103 meter hög skyskrapa i centrala Berlin, belägen vid Potsdamer Platz och i stadsdelen Tiergarten. Skyskrapan innehåller kontor åt Deutsche Bahn och ligger alldeles bredvid Sony Center. Grannskyskrapan Kollhoff Tower är lika hög.

Berlin Potsdamer Platz är en underjordisk järnvägsstation för pendeltåg (S-Bahn) och Regionaltåg samt tunnelbana (U-Bahn). Första stationen vid Potsdamer Platz, Potsdamer Bahnhof stängdes 1945 p.g.a. skador under kriget. S-bahnstationen från 1939 som låg under Berlinmuren vid Potsdamer Platz, var en spökstation mellan åren 1961 och 1992. U-bahnstationen var stängd 1961-1993 och återöppnades efter renovering. På 1990-talet började även en helt ny järnvägsstation att byggas och den ligger nu i en modern stadsdel med skyskrapor i Berlin tillsammans med gamla S-bahn och U-bahnstationerna vid Potsdamer Platz. Järnvägsstationen för regionaltåg invigdes 2006 som en del av Tunnel Nord-Süd-Fernbahn. En ny S-bahntunnel ska byggas till Potsdamer Platz som kommer att gå direkt från Hauptbahnhof, City-S-Bahn.

Siegesallee var en av kejsar Vilhelm II beställd, 1895 påbörjad och 1901 avslutad, praktboulevard i Tiergarten i Berlin. 32 monument av marmor framställde samtliga markgrevar och kurfurstar av Brandenburg och kungar av Preussen mellan 1157 och 1888. Siegesallee byggdes om enligt Albert Speers planer under Nazityskland, och statyerna flyttades från allén. Efter andra världskriget förvarades statyerna först vid slottet Bellevue, där de grävdes ner för att skyddas. 1978 grävde man åter upp statyerna och ställde ut dem provisoriskt. Sedan 2009 förvaras statyerna i Zitadelle Spandau, där de är under restaurering.

Italiens ambassad i Berlin är Italiens högsta diplomatiska beskickning i Tyskland och befinner sig i Berlinstadsdelen Tiergarten. Byggnaden uppfördes 1939–1941 och går i nyklassicistisk stil. I slutet av andra världskriget förstördes byggnaden och byggdes upp. När Italien flyttade sin ambassad till Bonn blev byggnaden konsulat men bara den västra flygeln användes. 1999–2003 följde en restaurering av byggnaden som började användas fullt ut igen som ambassad.

Haus Vaterland var från 1928 till 1943 ett nöjespalats vid Potsdamer Platz i Berlin, med krogverksamhet i fyra våningar och årligen omkring en miljon besökare. Vid tillkomsten var huset unikt i världen med idén att placera en nöjespark i en byggnad i stadens centrum, och det blev en tidig föregångare till senare tiders upplevelsegastronomi. Under Leo Kronaus ledning byggdes Haus Potsdam, en kontorsfastighet uppförd 1912, om för att inhysa en av Berlins största biosalonger och stadens största kafé. Efter att byggnaden brunnit till följd av allierade bombningar 1943 drevs endast en begränsad del av byggnadens restaurangverksamhet vidare. Efter krigsslutet låg byggnaden i den sovjetiska ockupationssektorn med ett ofördelaktigt läge i direkt anslutning till gränsen mot Västberlin, och 1953 lades därför den förstatligade restaurangverksamheten i byggnaden slutligen ned. Byggnaden hamnade 1972 i den brittiska ockupationssektorn i Västberlin genom ett utbyte av territorium mellan sektorerna, och 1976 revs slutligen återstoden av byggnaden.

Japans ambassad i Berlin är Japans högsta diplomatiska beskickning i Tyskland och befinner sig i Berlinstadsdelen Tiergarten. Byggnaden är granne med den italienska ambassaden som byggdes vid samma tid. Ambassadbyggnaden byggdes 1938–1942 efter ritningar av Ludwig Moshamer och under uppsikt av Albert Speer. Den byggdes för att imponera genom sin storlek och stilelement som stora pelare vid ingången. Byggnaden förstördes delvis 1943 då en sidoflygel bombades och vid kirgsslutet var byggnaden svårt skadad och stod sedan tom kommande decennier. Under 1980-talet beslöts att inrätta ett tyskt-japanskt kulturcentrum på platsen. I samband med att byggnaden åter skulle bli plats för Japans ambassad skedde stora ombyggnader och renoveringar 1998-2000. Bland annat anlade man en japansk trädgård och en ny kanslihusdel. Huvudingången flyttades från Tiergartenstraße till Hiroshimastraße.