Kungsladugård, Göteborg

Majorna var ett stadsdelsnämndsområde i Göteborgs kommun under åren 1989–2010, vilket den 1 januari 2011 gick upp i stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Majornas stadsdelsnämndsområde omfattade primärområdena 101 Kungsladugård, 102 Sanna, 103 Majorna och 104 Stigberget. Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Gröna Vallen är en idrottsplats och en gata i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg. Underlaget för fotbollsplanen på idrottsplatsen är konstgräs. Gatan, som ligger nordost om platsen, är cirka 230 meter lång och sträcker sig mellan Ostindiegatan och Peter Bagges gata. Själva konstgräsplanen omfattar cirka 8 000 kvadratmeter. År 1918 fastslogs gatans namn som togs efter lägenheten Grönwallen som först påträffas 1812, med betydelsen 'slätt, gräsvall', eftersom lägenheten här utgjordes av en lång, odlad jordremsa. Ett tidigare namn på området var endast Vallen (1786). Gröna Vallen kom till i samband med stadsarkitekt Albert Lilienbergs stadsplan år 1916. Enligt 1857 års fastighetslängd ingick 'Grönvallen' med tomterna 64-65 i Majornas första rote, kallat "det egentliga Majorna." Nuvarande tomtnummer är 724:62. Gröna Vallen ingick i det som under 1800-talet kallades "Brinkens ängar", vilka arrenderades av jordbrukaren A. Brink. Brinkens ängar, och därmed också Gröna Vallen, låg under Älvsborgs slotts "Ladugårdsängarna". På vallens västra sida låg en bred grässlänt som ledde ner mot 'Heros bäck', senare omdöpt till 'Svanebäcken' (se Svanebäcksgatan (1918)). Fram till åtminstone 1870-talet bestod området av ängs- och åkermarker. Precis söder om Gröna Vallen fanns den drygt 140 meter långa Klintens bana, efter Jonas Klint som arrenderade denna mark 1805 på 30 år för ett repslageri. Banan gick parallellt med Slottsskogsgatan och revs först på 1920-talet. Det var Sällskapet för Friluftslekar, bildat 1901 i Göteborg, som skötte om Gröna Vallen under de tidiga åren. I Göteborgs Adress- och Industrikalender för 1919 anges att gatan Gröna Vallen sträckte sig "mellan Ostindigatan och Klintensgatan" och i 1925 års utgåva anges att sträckningen är "mellan Ostindiefararegatan och Peter Bagges gata". Stavningen "Ostindiefararegatan" förekommer även i stadens officiella karta från 1923 och framtagen till Jubileumsutställningen samma år. Gatunamnslitteraturen tar dock inte upp detta faktum.

Dalheimers hus är ett korttidsboende, daglig verksamhet och friskvårdscenter i Majornas 1:a rote, Göteborg, mellan Gråberget och Slottsskogsgatan.

Sannaplan är en cirka 120 meter öppen plats och en gata i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg. Platsen fick sitt namn 1918 efter Sandarna, även Sanna med grundbetydelsen sandmark, sandslätt. Ursprungligen var platsen begränsad i en triangel av främst Mariagatan och Fridhemsgatan. Nu sträcker sig Sannaplan mellan Bankebergsgatan i nordväst och Fridhemsgatan i sydost. Sannaplan är numrerad från 1 till 8. Öster om platsen ligger kvarteret 27 Kabblekan och på andra sidan Mariagatan, väster därom ligger kvarteret 20 Duvkullan. Kvarteret 19 Majvivan ligger direkt nordost om. I övergången mellan stadsdelarna vid Sannaplan byggdes friliggande landshövdingehus i rader utan gårdar, de var de sista landshövdingehusen som byggdes innan den funktionalistiska stilen kom att dominera. Vid Sannaplans sydöstra del ligger infarten till Västra kyrkogården. Kioskerna vid infarten uppfördes på 1920-talet. Så sent som 1901 fanns endast spridd torpbebyggelse i området för Sannaplan.

Jægerdorffsplatsen är ett cirka 3 000 kvadratmeter stort torg i stadsdelarna Kungsladugård och Majorna i Göteborg. Den del av torget som går från Slottsskogsgatan och åt nordost ligger i Majorna, då stadsdelsgränsen går i Slottsskogsgatan. Torget avgränsas av Karl Johansgatan i nordväst samt av Gröna gatan och Kustroddaregatan i sydost. Det har sitt namn efter en ostpreussisk by känd från Sjuårskriget.

Sannaskolan är en skolbyggnad vid Jordhyttegatan i stadsdelen Sandarna i Göteborg. Den uppfördes 1941 till en kostnad av drygt 2 miljoner kronor och hade ursprungligen 50 klassrum och 1 400 elever. Sannaskolan är idag en F-9 skola med cirka 640 elever.

Älvsborgsdammen, vanligtvis kallad "Plaskis", är en konstgjord grund bassäng, en så kallad vattenlek, vid Älvsborgsplan i stadsdelen Kungsladugård i Göteborg. Plaskdammen är 20-45 cm djup och cirka 50x30 meter stor och inte helt rektangulär. Vattnet är idag klorerat och håller bassängkvalitet. Dammen anlades 1930-1931[källa behövs], samtidigt som Kungsladugårdsskolan som ligger ovanför och bekostades med medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond och kostade totalt 50 000 kronor. Dammen är sommartid en populär badplats för barnfamiljer och har under vår och höst, då den är torrlagd, varit en lika populär yta för skatare, inlineåkare och liknande.

Boll är en skulptur i Göteborg av Berit Lindfeldt i form av ett klot av rostfritt stål med cirka två meters diameter. Klotet är blankpolerat och därefter delvis lackerat i ljusblått, med utsparade blanka prickar. Placeringen vid plaskdammen på Älvsborgsplan gör att den ser ut som en jättestor badboll. Skulpturen utplacerades år 2007.

Sandarna eller Sanna, är en stadsdel och primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, beläget cirka 4 kilometer sydväst om Göteborgs centrum. Stadsdelen har en areal på 111 hektar.

Mariaplan är ett mindre torg i Kungsladugård i Göteborg. Platsen domineras av en rondell som utgör navet för flera stora gator i stadsdelen. Den breda Slottsskogsgatan, som följer kanten av Gråberget i öster, passerar Mariaplan och utgör den nordliga och sydöstra gatan, i en smal vinkel mot Slottsskogsgatan utgår den breda trädkantade Kungsladugårdsgatan åt söder, åt väster utgår den breda trädkantade Mariagatan, i kvarteret mellan Kungsladugårdsgatan och Mariagatan ansluter den smala Wärnsköldsgatan. Torget namngavs Mariaplan 1918 eftersom det utgör Mariagatans avslutning. Namnberedningen hade först föreslagit namnet Ladugårdstorg efter Älvsborgs Kungsladugård. Anledningen till namnet Mariagatan (namngiven år 1895) är okänt. Området kring Mariaplan planerades av förste stadsingenjör Albert Lilienberg. I stadsdelen Kungsladugård finns den största homogena landshövdingehusbebyggelsen och stadsplanen ligger dels under riksintresse, samt i bevarandeprogrammet. Ett kulturmiljöprogram för stadsdelens bebyggelse och särdrag togs fram och ligger idag till grund för stadsdelens kvaliteter och framtida bevarande/utvecklande. Husen i stadsdelen är uppförda mellan 1916 och 1938, Mariaplan tillkom under den senare hälften. På Mariaplans östra sida låg förr biografen Röda sten. Förbi Mariaplan går 3:ans och 11:ans spårvagnslinjer. I närheten ligger Älvsborgsplan där Kungsladugårdsskolan, en utomhusbassäng/plaskdamm finns och där även 9:ans spårvagnslinje går. Mariaplan har ett stort utbud av affärer och restauranger.

Ankarsmedjan är en byggnad i Klippans kulturreservat i stadsdelen Majorna i Göteborg. I smedjan tillverkades ankare och kätting åt Ostindiska kompaniets skepp, vilka hade Klippan som uthamn. Byggnaden sägs vara från 1770-talet, men det finns inget exakt datum för uppförandet. Enligt en muntlig tradition skulle den hört till Älvsborgs slott, men detta har inte kunnat beläggas. På en karta från år 1783 finns den utmärkt som Smedia. Ankarsmedjan beskrevs första gången år 1804 i en besiktningshandling med anledning av en försäkringsbegäran från Ostindiska Kompaniet. Den bestod då av en smedja och tunnbindarverkstad, med 1 aln 9 tums tjocka väggar murade i gråsten. Smedjan och tunnbindarverkstaden åtskildes av en likadan mur. I smedjan fanns en smedhärd med en utbyggnad av murtegel och två bälgar. Golvet var av gråsten. Tunnbindarverkstaden hade en spis och golvet bestod av bräder. Byggnaden hade två ingångar med dubbla portar och åtta fönster. År 1917 utbröt en eldsvåda, varefter byggnaden försågs med nytt tak. Under 1930-talet inträffade en ny eldsvåda och byggnaden förföll än mer. Verksamheterna i ankarsmedjan har varierat under åren. I byggnadens östra del bedrevs en tid sillrökeri och gjuteri. På 1880-talet blev smedjan arbetsplats för fångarna på Nya Varvet. Fängelset på Nya Varvet lades ner år 1907 då Härlanda fängelse invigdes. Den kom senare att utgöra förrådsbyggnad för olika verkstäder. Göteborgs stad renoverade byggnaden i början av 1970-talet, varvid den ena av ässjorna togs bort, tegelgolv lades in, murarna vitkalkades och en trappa byggdes upp till loftet, vilket minskades i storlek. Arkitekter för ombyggnaden var Bengt Forser och Christer Larsson. Galleri Kusten flyttade år 1973 från Klippans värdshus till Ankarsmedjan och höll till där fram till år 2000. Året därefter togs det över av restaurang Sjömagasinet. Sedan April 2021 har Ankarsmedjan nya ägare. Huset är numer en restaurang som heter Ankarsmedjan Social och drivs av Mathias Nilsson, Joel Nyström, Erik Carlsson och Hampus Larsson.

Röda sten, biograf på Mariaplan i Göteborg, som öppnade 27 augusti 1934. Den renoverades under sommarstängningen 1944 och öppnade igen 24 juli med Vägen till Cairo, och stängde 31 maj 1963.