Skeppsholmsbron

Vingarna eller Gosse med örn är en skulptur av Carl Milles. Den komponerades 1908 och utfördes i större skala 1910. Skulpturen föreställer en naken yngling på knä på ett stenblock, som på sina uppsträckta armar lyfter en örn med utbredda vingar. Motivet är hämtat från grekisk mytologi och föreställer den vackre Ganymedes som rövades bort av Zeus som lät sig förvandlas till en örn. Skulpturen är i sin monumentalversion 270 centimeter hög och är i sin tur placerad på en hög kolonn som mäter olika på olika platser. Denna skulptur finns i flera exemplar: utanför Göteborgs konstmuseum på Götaplatsen, på Millesgården i Lidingö och utanför Nationalmuseum i Stockholm. Skulpturen finns också utan kolonn i Uplands nations trädgård i Uppsala och på Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm. Göteborgsskulpturen donerades 1916 av Caroline Wijk, född Dickson, och placerades först utan kolonn på Bastionsplatsen innanför Vallgraven. Den flyttades till Götaplatsen någon gång under 1940-talet. Milles lät även gjuta en upplaga av en mindre variant i brons på 60 centimeter hos Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm. Denna bronsskulptur placerades sedan på en 110 centimeter hög mahognypelare. År 1914 byggdes en villa vid Korsvägen 9 vid hörnet av Klövervägen 16 i Äppelviken i Bromma. Ett exemplar av Carl Milles skulptur Vingarna eller Gosse med örn stod då i trädgården och man döpte villan till Villa Vingarna. I villan bodde civilassessor Waldemar Robert Ditzinger (1876-1955) och då han dog testamenterade han villan till Sveriges Författarförbund. Enligt Ditzingers vilja skulle villan användas såsom hedersbostad av en förtjänt skönlitterär författare. Nu är denna skulptur flyttad från villaträdgården i Äppelviken och finns idag utanför Nationalmuseum på Strömkajen i Stockholm. År 1916 spelade Mauritz Stiller in filmen Vingarne som baserades på Herman Bangs roman Mikaël från 1904. I romanen står en tavla i handlingens centrum, men Stiller ansåg att man borde byta ut tavlan till en mer bildmässig skulptur och valde då skulpturen Vingarna av Milles.

Stockholms ström, eller Strömmen, är ett vattenområde som utgör den västligaste delen av Saltsjön i Stockholm där utloppet från Mälaren efter Norrström strömmar in i Östersjön, vilket gör vattnet strömt. Området saknar formell avgränsning, och olika uppfattningar råder om var dess gränser går. Utmed Strömmens norra sida återfinns kajen vid Kungsträdgården och Blasieholmen. Den södra sidan av strömmen domineras av slottets nordöstra sida.

Blasieholmsleden var en planerad sexfilig motortrafikled i Stockholms innerstad som skulle förbinda Stadsgården via Blasieholmen med Strandvägen. Planen fanns med i City 67, men blev aldrig genomförd. Redan i 1962 års cityplan fanns ett förslag att anlägga den så kallade Blasieholmsleden, som var en del i ett större nät av huvudleder för motortrafik i Stockholms innerstad. I City 67 redovisades två alternativa förslag för trafikföringen i östra citydelen. Från Skeppsbron passerade leden i båda alternativ Norrström i en tunnel, som kom upp till ytan ungefär vid Nationalmuseets norra hörn. Därifrån fortsatte leden i alternativ A med en dubbelbro rakt över Nybroviken, där den knöts ihop med Strandvägen i höjd med Skeppargatan. I alternativ B fördes leden runt hela Nybrovikens inre del och knöts ihop med Strandvägen söder om Dramatiska teatern. I båda alternativen skulle Strömbron rivas. Ärendet behandlade i generalplaneberedningen, som tillstyrkte alternativ A, broförslaget. Blasieholmsleden ingick i deletapp fem för genomförandet av Norrmalmsregleringen och skulle förverkligas i mitten av 1970-talet. Deletapperna tre, fyra och fem kom dock aldrig till utförande. Med den så kallade Almstriden i Kungsträdgården 1971 kulminerade protesterna mot stadens saneringspolitik, detta i kombination med minskade finansiella resurser ledde till en inbromsning av byggandet av nya stadskvarter och stadsmotorvägar. I cityplan 1977 tillkom inga fler trafikleder i Stockholms city utöver de som redan var byggda och man menade att privata biltrafiken fick "anpassa sig till den lägre kapacitet som gatunätet erbjuder".

M/S Baltic Star är ett kryssningsfartyg som byggdes 1951 som S/S Birger Jarl på Finnboda Varv i Nacka. Mellan 1979 och 2013 trafikerade hon rutten Stockholm–Mariehamn, varefter fartyget på grund av bristande ekonomi gjordes om till vandrarhem vid kajplatsen på Skeppsbron i Stockholm. Mellan 2015 och 2020 låg hon vid Stadsgården. I april 2020 flyttades hon till Vivstavarv i Timrå kommun.

Hotell Reisen ett hotell grundat 1819, i en hotellbyggnad uppförd 1930 i Kvarteret Marsyas på Skeppsbron 12-14 i Gamla stan i Stockholm. Hotellkedjan First Hotels tog över hotellet 1993 då det blev First Hotel Reisen, innan hette det bara Hotell Reisen och drevs av SARA-bolaget och sedan Reso. Sedan december 2020 tillhör Reisen Hyatt Unbound Collection.

Gustav III:s staty är en skulptur som visar Sveriges kung Gustav III. Den skapades av Johan Tobias Sergel, och dess kajanläggning och postament ritades och restes av byggmästaren Jonas Lidströmer. Den står på Skeppsbrokajen nedanför Slottsbacken i Stockholm och avtäcktes den 24 januari 1808.

Sutthoffska palatset är en byggnad i kvarteret Python vid Skeppsbron 16 i Gamla stan i Stockholm. Byggnaden är med sin knappt tio meter breda gatufasad skeppsholmsradens smalaste byggnad. Sutthoffska palatset ligger inklämt i det smala kvarteret mellan Kråkgränd i norr och Nygränd i söder. Joachim Sutthoff var skeppsbroköpman på 1750-talet och han lät uppföra denna byggnad. Han hade då köpt hela tomten i kvarteret Pyton som var bebyggd med två äldre hus, vilka på 1600-talet ägdes av handelsmannen Stigler och kamreraren Hans Törner. Under 1800-talet har byggnadens fasad genomgått en kraftig förändring. Dagens (2009) byggnad har en 1 ½ våningar hög bottenvåning, vars fasad mot Skeppsbron är klädd i granit, därefter följer fyra våningsplan och en attikavåning samt ett kopparklätt säteritak med en central anordnad takkupa. Den smala fasaden mot Skeppsbron tillåter bara två fönsteraxlar. Putskulören går i ljust rödbrun med varmvita fönsteromfattningar och hushörn. Över entréporten finns de för Skeppsbrobyggnader typiska utsmyckningar; Mercurius bevingade hatt, två putti som håller ett äldre handelsfartyg av typ hansa-kogg samt vindruvsklasar berättar om att en av de tidiga ärarna ägnade sig åt skeppshandel med bland annat vinimport. Numera finns kontor för bland annat det sjörelaterade företag Simsonship AB och konsultfirman Serica AB i huset.

Kråkgränd är en gränd i Gamla stan, Stockholm. Den går mellan Skeppsbron och Österlånggatan.

Sjöfartshuset är ett byggnad i kvarteret Orpheus på Skeppsbron 10 i Gamla Stan i centrala Stockholm uppfört 1667–1670 på initiativ av myntmästaren Isaac Kock, adlad Cronström. Huset bevarar en klassisk barockfasad och värdefulla, påkostade sengustaviansk inredningar. Det var tidigare känt som Scharpska huset efter släkten Scharp som ägde huset 1802–1902 och fick sitt nuvarande namn 1958 när fyra sjöfartsorganisationer tog över det nedgångna huset genom ett gemensamt bolag.

Kadous hus var en byggnad i kvarteret Bootes vid Skeppsbron 8 i Stockholm. Byggnaden revs 1901. Huset uppfördes förmodligen 1652, eftersom det har samma formgivning som det grannhuset Wittmarckska huset som det var hopbyggd med. En fasadritning från 1761 visar båda husen. Varje byggnad hade motsvarande fyra fönsteraxlars bredd. På 1600-talets slut ägdes huset av handelsmannen Erik Kadou och senare av Lydert Adelschiöld. På Nordiska museet finns bevarat ett portalöverstycke från huset med inskriften: År 1901 revs huset för att bereda plats för Mälareprovinsernas Enskilda Bank. Nya Skeppsbron 8 ritades av arkitekt Erik Josephson i en totalt avvikande arkitekturstil. I nuvarande byggnad bevaras gipsavgjutningar på de portaler som fanns på Kadounska huset.

Mälareprovinsernas Enskilda Bank var en svensk affärsbank grundad 1847 i Västerås. Banken upplöstes 1902 och istället tog Aktiebolaget Mälareprovinsernas bank över verksamheten. 1901-1902 uppfördes ett nytt huvudkontor ritat av Erik Josephson på Skeppsbron 8 i Stockholm. Kontoret på Skeppsbron fick bli avdelningskontor då banken 1909 flyttade huvudkontoret till Skånebankens lokaler på Drottninggatan. 1917 förvärvade man Helsinglands Enskilda Bank. 1922 bytte man namn till Mälarbanken AB. 1926 uppgick banken i Svenska Handelsbanken.

Bredgränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm. Det är den tredje gränden, räknad från Slottsbacken som börjar vid Skeppsbron och går upp till Österlånggatan. I början av gränden, vid Skeppsbron, ligger Hotel Reisen och Sjöfartshuset Bredgränd var en vanligt förekommande benämning för flera olika gränder i Gamla stan, bland annat för Drakens gränd, och Funckens gränd. I början på 1700-talet stabiliserade gatornas sig namnskick och från 1711 används nuvarande namn Bredgränd. Innan dess hette gränden även Tunnbindargränden och under slutet av 1500-talet kallades gränden först Lille Olof Larssons gränd och sedan Gamle Olof Larssons gränd. Det sägs att Hans Vindrank som bodde i Bredgränd år 1536, ska ha kommit hem berusad till gränden och avslöjat planerna till en granne hur hans kompanjoner skulle mörda Gustav Vasa - i vad som idag kallas för Krutkonspirationen. Hovkocken Cort Tönies, kökschef hos kung Gustav II Adolf, ägde tidigare huset Orpheus 1 som angränsar till Bredbränd, år 1626 sålde han fastigheten för 500 riksdaler till en Anders Nilsson vid Tullkontoret. Samma Anders Nilsson hade år 1628 en tvist med Nils Bielke, (Tänkebok 1628 18/2) ägare av Marsyas 1, gula huset närmaste Österlånggatan, om vem som ägde själva valvet som gränsar till Österlånggatan. Tvisten slutade med att båda fastigheterna delade på valvet, något som gällde fram till år 1866, då valvet helt och hållet tillföll fastigheten Orpheus 1. Hugo Alfvén växte upp i huset vid Bredgränd 2.