place

Sutthoffska palatset

Byggnader och anläggningar i Gamla stanSkeppsbron
Sutthoffska palatset November 2011
Sutthoffska palatset November 2011

Sutthoffska palatset är en byggnad i kvarteret Python vid Skeppsbron 16 i Gamla stan i Stockholm. Byggnaden är med sin knappt tio meter breda gatufasad skeppsholmsradens smalaste byggnad. Sutthoffska palatset ligger inklämt i det smala kvarteret mellan Kråkgränd i norr och Nygränd i söder. Joachim Sutthoff var skeppsbroköpman på 1750-talet och han lät uppföra denna byggnad. Han hade då köpt hela tomten i kvarteret Pyton som var bebyggd med två äldre hus, vilka på 1600-talet ägdes av handelsmannen Stigler och kamreraren Hans Törner. Under 1800-talet har byggnadens fasad genomgått en kraftig förändring. Dagens (2009) byggnad har en 1 ½ våningar hög bottenvåning, vars fasad mot Skeppsbron är klädd i granit, därefter följer fyra våningsplan och en attikavåning samt ett kopparklätt säteritak med en central anordnad takkupa. Den smala fasaden mot Skeppsbron tillåter bara två fönsteraxlar. Putskulören går i ljust rödbrun med varmvita fönsteromfattningar och hushörn. Över entréporten finns de för Skeppsbrobyggnader typiska utsmyckningar; Mercurius bevingade hatt, två putti som håller ett äldre handelsfartyg av typ hansa-kogg samt vindruvsklasar berättar om att en av de tidiga ärarna ägnade sig åt skeppshandel med bland annat vinimport. Numera finns kontor för bland annat det sjörelaterade företag Simsonship AB och konsultfirman Serica AB i huset.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Sutthoffska palatset (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 59.325236111111 ° E 18.075402777778 °
placeVisa på kartan

Adress

1
8793
Steiermark, Österreich
mapÖppna på Google Maps

Sutthoffska palatset November 2011
Sutthoffska palatset November 2011
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Skeppsbron 18
Skeppsbron 18

Skeppsbron 18 är en byggnad i kvarteret Diana vid Skeppsbron 18 i Stockholm. Byggnaden skapades åren 1909-1910 av arkitektfirman Hagström & Ekman för grosshandlaren K Lundström. Den höga byggnaden ersatte ett välbevarat 1700-talspalats, som hade byggts 1744 för konsul Johan Clason och såldes av dennes son till Christian Hebbe d.y. på 1760-talet. Byggnaden kallades då "Clason-Hebbeska huset". Gestaltningen är i nybarock med avrundade hörn och ett tvåvåningsburspråk som bärs upp av en fartygsstäv, skulpterad i sandsten. Taket är täckt med glaserat taktegel och utförd som ett så kallat pyramidtak, på toppen finns en glob. Fasaden är formgiven i finhuggen sandsten, vars höga pilastrar förstärker byggnadens höjdverkan. Hagström & Ekmans arkitektur påminner om en annan byggnad som ligger på Strandvägen 7 i Stockholm och som tillkom ungefär samtidigt. Byggnaden på Strandvägen har samma arkitekter och var Kinneviks kontor innan de flyttade till Skeppsbron. Bankaktiebolaget Stockholm-Öfre Norrland skaffade sig ett avdelningskontor på Skeppsbron 18. Genom en fusion övertogs huset därefter av Stockholms Handelsbank (senare Svenska Handelsbanken) som disponerade husets bankhall fram till 1970-talet. Numera har Kinnevik AB sina lokaler i byggnaden. Företaget placerar sedan 1996 varje år Stockholms största julgran utanför sitt kontor på Skeppsbrokajen. Det påstås att den till och med är världens största julgran.

Bredgränd, Stockholm

Bredgränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm. Det är den tredje gränden, räknad från Slottsbacken som börjar vid Skeppsbron och går upp till Österlånggatan. I början av gränden, vid Skeppsbron, ligger Hotel Reisen och Sjöfartshuset Bredgränd var en vanligt förekommande benämning för flera olika gränder i Gamla stan, bland annat för Drakens gränd, och Funckens gränd. I början på 1700-talet stabiliserade gatornas sig namnskick och från 1711 används nuvarande namn Bredgränd. Innan dess hette gränden även Tunnbindargränden och under slutet av 1500-talet kallades gränden först Lille Olof Larssons gränd och sedan Gamle Olof Larssons gränd. Det sägs att Hans Vindrank som bodde i Bredgränd år 1536, ska ha kommit hem berusad till gränden och avslöjat planerna till en granne hur hans kompanjoner skulle mörda Gustav Vasa - i vad som idag kallas för Krutkonspirationen. Hovkocken Cort Tönies, kökschef hos kung Gustav II Adolf, ägde tidigare huset Orpheus 1 som angränsar till Bredbränd, år 1626 sålde han fastigheten för 500 riksdaler till en Anders Nilsson vid Tullkontoret. Samma Anders Nilsson hade år 1628 en tvist med Nils Bielke, (Tänkebok 1628 18/2) ägare av Marsyas 1, gula huset närmaste Österlånggatan, om vem som ägde själva valvet som gränsar till Österlånggatan. Tvisten slutade med att båda fastigheterna delade på valvet, något som gällde fram till år 1866, då valvet helt och hållet tillföll fastigheten Orpheus 1. Hugo Alfvén växte upp i huset vid Bredgränd 2.

Stockholms innerstad
Stockholms innerstad

Stockholms innerstad (formellt Inre staden i kommunal statistik) eller lokalt bara innerstaden, innerstan, ibland även bara "stan", är den centrala delen av Stockholm i motsats till Yttre staden (ytterstaden), som består av Västerort och Söderort. Inom Stockholms innerstad, och särskilt så i Stockholms city på nedre Norrmalm och i Gamla stan, återfinns huvuddelen av Sveriges parlamentariska och politiska institutioner, flertalet av Stockholms historiska byggnader av dignitet samt en betydande representation av landets finans- och bankverksamhet. Betydelsen av begreppet inre eller centrala staden har förändrats med stadens expansion över tiden. Under medeltiden avsåg det området innanför stadsmurarna på Stadsholmen. Under stormaktstiden avsåg det Gamla stan ("Staden mellan broarna") och området runt Klara kyrka och Jakobs kyrka på dagens Norrmalm och området runt Maria Magdalenas kyrka på dagens Södermalm. Malmbegreppet som etablerades då betecknade områden utanför stadskärnan och med lantlig bebyggelse som malmgårdar. Under senare delen av 1800-talet bebyggdes malmarna med flerfamiljshus i sten och hela detta område kom då att betraktas som en del av innerstaden, en uppfattning som fortfarande delvis fortlever, se snävare avgränsning nedan. Under 1900-talets expansion i form av förorter i söder och väster blev Årstaviken och Tranebergssund den naturliga gränsen för innerstaden. Stockholms innerstad blev 2007 det första området i Sverige där trängselskatt tas ut för bilar som passerar in och ut under vissa tider. I januari 2013 infördes ett motsvarande system för de centrala delarna av Göteborg.