Gamla Biskopshuset

Johan Henrik Thomanders studenthem, även Thomanders, är ett studenthem för manliga studenter i Lund, instiftat 1895. Det ligger på Sandgatan, granne med Zettervallska villan. Under hela 1900-talet har "hemmet", som det kallas i folkmun, betytt mycket för Lunds unga kulturliv. Lundakarnevaler, Lundaspex och Toddyspex har skapats innanför hemmets väggar och många av de boende är ofta engagerade i ideella studentföreningar. Inval är baserat på lämplighet och görs genom intervju efter ansökan. Studenthemmet har varit en plantskola för både lokalt och nationellt kända komiker, till exempel Hans Alfredson, Stellan Sundahl och Johan Wester. I studenthemmets källare finns stora "muralmålningar", skapade på initiativ av Hans Alfredson när han bodde där.

Skissernas museums skulpturpark är en skulpturpark utanför Skissernas museum i Lund. Utanför entrén till Skissernas museum och i parken framför Lunds universitetsbibliotek finns ett tjugotal fristående skulpturer och modeller till fristående skulpturer resta. På museets norra fasad finns ytterligare modeller samt materialprov till reliefer uppsatta.

Sandgatan är en gata i Kulturkvadranten i Lunds stadskärna. Gatan härstammar från 900-talet. Den löper mellan Lundagård och Biskopsgatan. Längs gatan ligger flera byggnader som hör till universitetet. På kartor från 1700-talet kallas den del av gatan som ligger norr om Paradisgatan för Helenegatan. Sedan 1800-talet kallas dock hela gatan för Sandgatan. Under 1800-talet räknades Sandgatan som Lunds "paradgata"med Gamla Biskopshuset som gatans avslutning norrut. Universitetshuset och Universitetsplatsen kom att anläggas vända mot AF-borgen och Sandgatan. 1980 stängdes gatan söder om AF-borgen till Kungsgatan för biltrafik och gatubeläggningen revs upp. Sedan dess sträcker sig Sandgatan från Biskopsgatan till en vändplats framför AF-borgen.

Gamla kirurgen, numera Hus R, är en byggnad vid Sandgatan i Lund, som uppfördes 1867 som kirurgisk klinik för Lunds lasarett. Den ritades av Helgo Zettervall i sengotisk stil och har senare som sjukhus om- och tillbyggts efter ritningar av Axel Kumlien 1905 och Salomon Sörensen 1928. Byggnaden ligger på Lunds gamla lasarettsområde och byggdes som en kirurgisk paviljong. Huset förblev i huvudsak oförändrat i nästan 40 år. År 1905 lyckades den sedan några år nytillträdde kirurg- och sjukhuschefen, professor Jacques Borelius, få landstinget att renovera, modernisera och bygga ut kliniken. Efter det att lasarettet flyttat från södra lasarettsområdet omkring 1970, ombyggdes Gamla kirurgen efter ritningar av Anselms arkitektkontor till undervisningslokaler för Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Skissernas museum – Museum of Artistic Process and Public Art är ett museum i Lund. Det ingår i Lunds universitet och är ett unikt konstmuseum med fokus på den konstnärliga kreativa processen. Här finns världens största samling av skisser, modeller och förlagor till svensk och internationell offentlig konst.

Kulturens hökeri är en byggnad i hörnet S:t Annegatan och Tomegapsgatan i Lund, som inhyser en museal detaljhandel. Den ägs av Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. Huset är troligen uppfört 1815 och köptes samma år av pigan Marna Nilsdotter. Huset är en putsad korsvirkeskonstruktion med tegelfyllnad. Fastigheten bestod ursprungligen av förstuga, kök och två rum i ett plan, med en gårdsplan bakom huset. Hustrun till svarvaren L.P. Landgren, vilken ägde huset 1898-1929, idkade handel i ett av husets bostadsrum, och hennes son och sonhustru fortsatte rörelsen, vilken även brevbäraren Nils Ohlsson och hans hustru gjorde från 1891. Vid en ombyggnad 1906 av Jöns Larsson slogs rummen mot gatan ihop till en ordentlig butikslokal med disk och hyllinredning. Inredningen i Kulturens hökeri kommer till större delen från Anna Perssons butik på Bredgatan 34 och till en mindre del från Elisabeth H. Larssons hökeri på Tomegapsgatan från 1906.

Sölvegatan är en gata i nordöstra delen av Lund. Sölvegatan fick sitt namn 1883 i formen Sölvesgatan, men blev 1923 Sölvegatan. Sölve anknyter till Esaias Tegnérs två dikter "Jätten Finn" och "Gerda", där han låter jättens barn få namnen Gerda och Sölve. Den nedre delen av Sölvegatan började läggas ut i stadsdelen Professorsstaden från Biskopsgatan, som är en av de gator som ersatt stadsvallen runt den medeltida stadskärnan, i slutet av 1800-talet. Gatan har förlängts ett flertal gånger, och sträckte sig som längst från Biskopsgatan i nordöstlig riktning som en huvudgata genom den del av Lund som blivit Lunds universitets campusområde fram till Solbjärsvägen öster om E22, där den övergick i Olshögsvägen förbi de nya forskningsinstitutionerna Max IV-laboratoriet och European Spallation Source i Lunds utkant mot nordöst. År 2017 beslutade Lunds kommun att Sölvegatan skulle kortas ned och dess nordligare delar få nya namn. I samband med slutförandet av Lunds spårväg byggs ett nytt torg i höjd med Ingvar Kamprad Designcentrum kallat Ideontorget, där Sölvegatan fick en ny slutpunkt. Sträckan efter det nya torget fram till nästa rondell bytte namn till Ideongatan och den sista delen fram till Solbjersvägen blev Telefongatan. Planeringen av en ny byggnad för fysiska institutionen, senare Antikmuseet, var upphovet till Sölvegatan och Professorsstaden. Fysikprofessorn Albert Holmgren hade hittat lämplig mark på Hyphoffslyckan, som inköptes av godsägaren Gottfrid Warholm på Tuna slott. Denne erbjöd tomtmark till universitetet. Han lät också stadsingenjören August Jakobsson upprätta ett planförslag över området och föreslog Lunds stad att lägga ut en ny stadsdel som en villastad. Warholm föreslog också gatunamnen Sölves- och Finnsgatorna med anknytning till sagan om jätten Finn.

Universitetsbiblioteket (UB) är huvudbibliotek för Lunds universitets bibliotek, som består av 26 bibliotek, där Universitetsbiblioteket har rollen som specialbibliotek med ansvar för de historiska samlingarna, specialsamlingar och det svenska trycket. Det är ett tvärvetenskapligt studie- och forskningscentrum. Universitetsbiblioteket grundades 1666, samtidigt med universitetet, och den förste bibliotekschefen var Christopher Rostius, medicine professor. Men det var först 1671 när domkapitlets bibliotek överlämnades till universitetet, som verksamheten kom igång. 1684 köpte och donerade Karl XI sin lärares, Emund Gripenhielms, bibliotek om 6 000 band till UB. Den innehöll till största delen krigsbyten. Sedan 1698 är det stadgat att biblioteket skall utbekomma ett exemplar av allt material som trycks i Sverige (så kallade pliktexemplar) och dessutom inneha ett nationellt uppdrag som lånecentrum för detta material. I biblioteket förvaras flera stora arkiv, till exempel De la Gardieska arkivet samt en stor mängd enskilda arkiv, till exempel från Esaias Tegnér, Hjalmar Gullberg och Victoria Benedictsson. Idag pågår också ett antal större digitaliseringsprojekt på biblioteket, till exempel är samtliga medeltida handskrifter fritt tillgängliga på nätet liksom samlingen av lundabilder av fotografen Per Bagge. Likaså kan man läsa breven till Esaias Tegnér och till Linnélärjungen Erik Gustaf Lidbeck. Internationellt intressant är också publicering av intervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück liksom publiceringen av papyrusfragment och medeltida handskrifter. Bibliotekets samlingar omfattade 2013 totalt cirka 10,7 hyllmil och den årliga tillväxten är cirka 650 hyllmeter. Liberiet söder om Lunds domkyrka anses vara bibliotekets första lokal. Därefter flyttades verksamheten till Kungshuset i Lundagård. Den nuvarande biblioteksbyggnaden på Helgonabacken, ritad av Alfred Hellerström, stod klar 1907. Den har sedan kompletterats med ett boktorn på 1930-talet och en större tillbyggnad, ritad av Klas Anshelm, på 1950-talet. Denna i sin tur kompletterades med en extra våning 1994/95, då det också gjordes en mer genomgripande renovering i huset. Biblioteket har också flera depåer där material som inte används så ofta förvaras. Under ett antal år var biblioteket uppdelat på fyra serviceställen: UB1 på Helgonabacken, UB2 på tekniska högskolans område, UB3 för kursböcker i Gamla kirurgen och UB4 för dagstidningar. Sedan omorganisation av biblioteksverksamheten vid Lunds universitet, finns åter all verksamhet samlad på Helgonabacken. År 2019 utsågs biblioteket till Sveriges vackraste byggnad av föreningen Arkitekturupproret.

Kalmar nation är en av tretton studentnationer vid Lunds universitet.

Archaeologicum är en byggnad på Sandgatan i Lund, vilken fram till sommaren 2014 inrymde Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Byggnaden uppfördes 1853 i rött tegel i nordvästra hörnet av dåvarande botaniska trädgården efter ritningar av Hans Jakob Strömberg, som även ritat den snett emot liggande AF-borgen. Byggnaden användes ursprungligen som anatomisk institution fram till 1897, då geologerna flyttade in. Från 1930 och fram till 1990-talet inrymde byggnaden teologiska institutionen och var då känd som Theologicum. År 1952 genomfördes vissa förändringar i byggnadens interiör efter ritningar av Klas Anshelm. Byggnaden blev byggnadsminnesmärke 1971.

Livets museum är ett medicinhistoriskt museum i Lund. Utställningarna har ett medicinhistoriskt perspektiv med interaktiva moment och berättar om hur den mänskliga kroppen fungerar. Här visas också viktiga framsteg inom medicinen som har skett i Lund, till exempel inom dialys, ultraljud och utvecklingen av respiratorer. Delar av museet berättar om verksamheterna vid mentalsjukhuset Sankt Lars och ”sinnesslöanstalten” Vipeholm. Livets museum ligger i en 1912 byggd kulvert mellan tidigare Södra och Norra lasarettsområdena vid och ovanför Allhelgona kyrkogata i Lund. Det är 130 meter långt och tre meter brett. Museet hade en föregångare i det medicinhistoriska museet på Sankt Lars i Lund som avvecklades 2006. Genom insatser av bland annat Håkan Westling kom dessa samlingar att tillvaratas och bidra till det nuvarande museet som öppnades 2012. Museet drivs av Kulturen i Lund på uppdrag av Region Skåne och i samarbete med Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. I uppdraget ingår även att förvalta Region Skånes medicinhistoriska samling. Samlingen är digitaliserad och sökbar online.

Allhelgonaklostret var ett benediktinerkloster i Lund. Det var det första klostret i Lund, grundat någon gång före år 1089. Benediktinerorden stiftare var Benedikt av Nursia. Benediktinerna ägnade sig främst åt fattigvård och välgörenhet, men bedrev också jordbruk och trädgårdsodling. Allhelgonaklostret var beläget strax norr om Lunds stadsområde vid platsen för nuvarande Universitetsbiblioteket. Det var en stor anläggning, där klosterbyggnaderna tillsammans med en stor kyrka troligen bildade en fyrkant kring en gårdsplan. Det stod, till skillnad från de flesta andra kloster och kyrkor i Lund, kvar efter reformationen och sekulariserades 1558. Allhelgonaklostret är det enda medeltida kloster i Lund som finns avbildat. Erik Dahlbergh avbildade det på tre av sina bataljritningar från slaget vid Lund 1676. Där syns det efter 1536 ombyggda klostret invid en tidigare väldig kyrka som står som en förfallen ruin. Klosterbyggnaderna sprängdes senare i tre omgångar 1693, 1697 och 1707 och användes troligen som byggnadsmaterial. En liten murrest av klosterbyggnaderna finns bevarad norr om det nuvarande Universitetsbiblioteket.