Livets museum

Lunds Allhelgonaförsamling är en församling i Lunds kontrakt i Lunds stift och Lunds kommun. Församlingen ingår i Lunds pastorat. Församlingen omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Allhelgonakyrkan är en kyrkobyggnad i Lund, cirka 600 meter norr om Lunds domkyrka. Den tillhör Lunds Allhelgonaförsamling i Lunds stift. År 1962 blev kyrkan församlingskyrka. Namnet kommer från Allhelgonaklostret i Lund.

Lunds Allhelgona distrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Distriktet omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Eden är en byggnad i Lund, belägen i kvarteret Paradis och använd av universitetet. Internt kallas byggnaden "hus H". Huset byggdes 1984 efter ritningar av Anshelmgruppen. Det var tillsammans med Byrålogen lundaarkitekten Klas Anshelms sista verk. Han dog innan det kunde färdigställas. Under 2013 gjordes en omfattande ombyggnad som bland annat ändrade fasadens skepnad. Bland annat fick huset en glasad entré och större fönster för att släppa in mer dagsljus. Arkitekter var Juul Frost arkitekter. Huset kunde åter tas i bruk i januari 2014. Institutionen för statsvetenskap är belägen i Eden. Fram till 2013 fanns även kansliet för samhällsvetenskap där, men det fick flytta efter ombyggnaden 2013. På husets plats fanns tidigare Gamla tvätten, uppförd efter ritningar av Axel Kumlien och ursprungligen använd som tvätt och kök för Lunds lasarett. En varuhiss hade tillförts 1944 efter Hans Westmans ritningar. Huset användes senare som kursbibliotek och revs 1983.

Gamla kirurgen, numera Hus R, är en byggnad vid Sandgatan i Lund, som uppfördes 1867 som kirurgisk klinik för Lunds lasarett. Den ritades av Helgo Zettervall i sengotisk stil och har senare som sjukhus om- och tillbyggts efter ritningar av Axel Kumlien 1905 och Salomon Sörensen 1928. Byggnaden ligger på Lunds gamla lasarettsområde och byggdes som en kirurgisk paviljong. Huset förblev i huvudsak oförändrat i nästan 40 år. År 1905 lyckades den sedan några år nytillträdde kirurg- och sjukhuschefen, professor Jacques Borelius, få landstinget att renovera, modernisera och bygga ut kliniken. Efter det att lasarettet flyttat från södra lasarettsområdet omkring 1970, ombyggdes Gamla kirurgen efter ritningar av Anselms arkitektkontor till undervisningslokaler för Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Sankt Olofs kyrka var en katolsk kyrka i Lund som låg strax utanför Lunds stadsvall vid den norra infarten till staden, vid den nuvarande Allhelgonakyrkan. Det exakta läget har inte hittats, men däremot medeltida gravar från delar av kyrkogården, bland annat 2004 och 2017. Kyrkan var helgad åt Olof den helige, den norske kungen Olav Haraldsson, som dog 1020 vid slaget vid Stiklestad i Norge. Den tillhörde mot slutet av medeltiden Allhelgonaklostret. Sankt Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i norra delen av staden, men också den dåtida landsbyn Götstorp. Kyrkan revs efter reformationen i Danmark 1536.

Gamla Biskopshuset är en representations- och konferensbyggnad i Lund. Efter det att Lunds universitet 1841 hade fått byggnadsanslag, uppfördes 1842–1845 ett institutionshus vid dåvarande Vallgatan för att inrymma institutionerna för zoologi, fysik och kemi. Tanken var ursprungligen att bygga det nya huset vid Paradisgatan, men universitetet köpte i stället den så kallade Söderbergska lyckan av sämskmakare J. Söderberg, vilken låg omedelbart norr om stadsvallen. Den nya byggnaden ritades av Carl Georg Brunius, som vid denna tidpunkt också var universitetets rektor, och uppfördes i medeltidsromantisk stil i rött tegel. Efter några år ansåg universitetet att byggnaden var för liten och bytte 1849 hus med Lunds stift. Universitetet övertog det tidigare biskopsresidenset, numera Historiska museet vid Krafts torg och institutionshuset blev det nya biskopsresidenset. Carl Georg Brunius gjorde en anpassning av byggnaden till sitt nya ändamål, så att kök och ekonomiutrymmen inrättades i sockelvåningen, medan bostadsdelen med 21 rum förlades till mellanvåningen och delar av övervåningen. Högst upp inreddes i övrigt representationslokaler. I husets fanns sammanlagt 15 kakelugnar. År 1855 uppfördes en lång ekonomibyggnad längs den nordöstra tomtgränsen med bland annat brygghus, bakugn, drängkammare, stall, avträden och gödselstad. Gårdshuset är byggt i rött tegel med ett valmat sadeltak. Henrik Reuterdahl var den förste biskopen som 1855 flyttade in, efterträdd året därpå av Johan Henrik Thomander, som lät inreda en festsal på tredje våningen. I denna gjordes ett kassettak 1898–1899 med dekorationsmålningar av Svante Thulin. Huset renoverades 1925-1927 efter ritningar av Theodor Wåhlin. På 1990-talet ansågs biskopsresidenset för stort och Lunds universitet köpte fastigheten 1994. Per-Olov Ahrén blev den siste biskopen som bodde där, fram till 1993. Efter ombyggnad används Gamla Biskopshuset numera som representations- och konferenslokaler för universitetet. I Gamla Biskopshuset inryms en del av universitetets tavelsamling. En av de målningar som finns i Gamla Biskopshuset är ett porträtt av medicinprofessorn Eberhard Rosén-Rosenblad, som målats av Martin David Roth.

Allhelgonaklostret var ett benediktinerkloster i Lund. Det var det första klostret i Lund, grundat någon gång före år 1089. Benediktinerorden stiftare var Benedikt av Nursia. Benediktinerna ägnade sig främst åt fattigvård och välgörenhet, men bedrev också jordbruk och trädgårdsodling. Allhelgonaklostret var beläget strax norr om Lunds stadsområde vid platsen för nuvarande Universitetsbiblioteket. Det var en stor anläggning, där klosterbyggnaderna tillsammans med en stor kyrka troligen bildade en fyrkant kring en gårdsplan. Det stod, till skillnad från de flesta andra kloster och kyrkor i Lund, kvar efter reformationen och sekulariserades 1558. Allhelgonaklostret är det enda medeltida kloster i Lund som finns avbildat. Erik Dahlbergh avbildade det på tre av sina bataljritningar från slaget vid Lund 1676. Där syns det efter 1536 ombyggda klostret invid en tidigare väldig kyrka som står som en förfallen ruin. Klosterbyggnaderna sprängdes senare i tre omgångar 1693, 1697 och 1707 och användes troligen som byggnadsmaterial. En liten murrest av klosterbyggnaderna finns bevarad norr om det nuvarande Universitetsbiblioteket.

Universitetsbiblioteket (UB) är huvudbibliotek för Lunds universitets bibliotek, som består av 26 bibliotek, där Universitetsbiblioteket har rollen som specialbibliotek med ansvar för de historiska samlingarna, specialsamlingar och det svenska trycket. Det är ett tvärvetenskapligt studie- och forskningscentrum. Universitetsbiblioteket grundades 1666, samtidigt med universitetet, och den förste bibliotekschefen var Christopher Rostius, medicine professor. Men det var först 1671 när domkapitlets bibliotek överlämnades till universitetet, som verksamheten kom igång. 1684 köpte och donerade Karl XI sin lärares, Emund Gripenhielms, bibliotek om 6 000 band till UB. Den innehöll till största delen krigsbyten. Sedan 1698 är det stadgat att biblioteket skall utbekomma ett exemplar av allt material som trycks i Sverige (så kallade pliktexemplar) och dessutom inneha ett nationellt uppdrag som lånecentrum för detta material. I biblioteket förvaras flera stora arkiv, till exempel De la Gardieska arkivet samt en stor mängd enskilda arkiv, till exempel från Esaias Tegnér, Hjalmar Gullberg och Victoria Benedictsson. Idag pågår också ett antal större digitaliseringsprojekt på biblioteket, till exempel är samtliga medeltida handskrifter fritt tillgängliga på nätet liksom samlingen av lundabilder av fotografen Per Bagge. Likaså kan man läsa breven till Esaias Tegnér och till Linnélärjungen Erik Gustaf Lidbeck. Internationellt intressant är också publicering av intervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück liksom publiceringen av papyrusfragment och medeltida handskrifter. Bibliotekets samlingar omfattade 2013 totalt cirka 10,7 hyllmil och den årliga tillväxten är cirka 650 hyllmeter. Liberiet söder om Lunds domkyrka anses vara bibliotekets första lokal. Därefter flyttades verksamheten till Kungshuset i Lundagård. Den nuvarande biblioteksbyggnaden på Helgonabacken, ritad av Alfred Hellerström, stod klar 1907. Den har sedan kompletterats med ett boktorn på 1930-talet och en större tillbyggnad, ritad av Klas Anshelm, på 1950-talet. Denna i sin tur kompletterades med en extra våning 1994/95, då det också gjordes en mer genomgripande renovering i huset. Biblioteket har också flera depåer där material som inte används så ofta förvaras. Under ett antal år var biblioteket uppdelat på fyra serviceställen: UB1 på Helgonabacken, UB2 på tekniska högskolans område, UB3 för kursböcker i Gamla kirurgen och UB4 för dagstidningar. Sedan omorganisation av biblioteksverksamheten vid Lunds universitet, finns åter all verksamhet samlad på Helgonabacken. År 2019 utsågs biblioteket till Sveriges vackraste byggnad av föreningen Arkitekturupproret.

Johan Henrik Thomanders studenthem, även Thomanders, är ett studenthem för manliga studenter i Lund, instiftat 1895. Det ligger på Sandgatan, granne med Zettervallska villan. Under hela 1900-talet har "hemmet", som det kallas i folkmun, betytt mycket för Lunds unga kulturliv. Lundakarnevaler, Lundaspex och Toddyspex har skapats innanför hemmets väggar och många av de boende är ofta engagerade i ideella studentföreningar. Inval är baserat på lämplighet och görs genom intervju efter ansökan. Studenthemmet har varit en plantskola för både lokalt och nationellt kända komiker, till exempel Hans Alfredson, Stellan Sundahl och Johan Wester. I studenthemmets källare finns stora "muralmålningar", skapade på initiativ av Hans Alfredson när han bodde där.

Skissernas museums skulpturpark är en skulpturpark utanför Skissernas museum i Lund. Utanför entrén till Skissernas museum och i parken framför Lunds universitetsbibliotek finns ett tjugotal fristående skulpturer och modeller till fristående skulpturer resta. På museets norra fasad finns ytterligare modeller samt materialprov till reliefer uppsatta.

Sandgatan är en gata i Kulturkvadranten i Lunds stadskärna. Gatan härstammar från 900-talet. Den löper mellan Lundagård och Biskopsgatan. Längs gatan ligger flera byggnader som hör till universitetet. På kartor från 1700-talet kallas den del av gatan som ligger norr om Paradisgatan för Helenegatan. Sedan 1800-talet kallas dock hela gatan för Sandgatan. Under 1800-talet räknades Sandgatan som Lunds "paradgata"med Gamla Biskopshuset som gatans avslutning norrut. Universitetshuset och Universitetsplatsen kom att anläggas vända mot AF-borgen och Sandgatan. 1980 stängdes gatan söder om AF-borgen till Kungsgatan för biltrafik och gatubeläggningen revs upp. Sedan dess sträcker sig Sandgatan från Biskopsgatan till en vändplats framför AF-borgen.