Sankt Olofs kyrka, Lund

Lunds Allhelgonaförsamling är en församling i Lunds kontrakt i Lunds stift och Lunds kommun. Församlingen ingår i Lunds pastorat. Församlingen omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Allhelgonakyrkan är en kyrkobyggnad i Lund, cirka 600 meter norr om Lunds domkyrka. Den tillhör Lunds Allhelgonaförsamling i Lunds stift. År 1962 blev kyrkan församlingskyrka. Namnet kommer från Allhelgonaklostret i Lund.

Lunds Allhelgona distrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Distriktet omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Kjederquistska gården (även stavat Kjederqvistska gården) är en gård belägen vid Bredgatan 17 i centrala Lund, bestående av ett gathus, två gårdslängor och ett gårdshus. Gathuset och norra gårdslängan byggdes 1794. En gårdslänga i söder byggdes 1812, följt av ett hus i tomtens västra ände 1813. Husen har senare byggts om under 1800- och 1900-talen. Gården anses representativ för en handelsgård under den här tidsperioden. Den 3 april 1979 byggnadsminnesmärktes gården.

Bredgatan är en gata i norra delen av Lunds stadskärna. Den börjar där Kyrkogatan slutar vid Sankt Petri kyrkogata och fortsätter sedan fram till Norrtull som är stadskärnans nordligaste punkt. Senare har Bredgatan utökats norrut och fortsätter numera förbi lasarettet upp till Tornavägen där den övergår till Getingevägen. Tillsammans med Kyrkogatan utgör Bredgatan hela gränsen mellan Drottens och Krafts rotlar. Tidigare utgjorde Bredgatan Lunds norra infart. Troligen lades gatan ut på 1200-talet och dess sidor började snart bebyggas. Vid Bredgatan inrättade skolmannen och prästen Carl Abraham Bergman 1827 en Lancasterskola för fattiga barn. Den flyttade senare till Klostergatan.

Livets museum är ett medicinhistoriskt museum i Lund. Utställningarna har ett medicinhistoriskt perspektiv med interaktiva moment och berättar om hur den mänskliga kroppen fungerar. Här visas också viktiga framsteg inom medicinen som har skett i Lund, till exempel inom dialys, ultraljud och utvecklingen av respiratorer. Delar av museet berättar om verksamheterna vid mentalsjukhuset Sankt Lars och ”sinnesslöanstalten” Vipeholm. Livets museum ligger i en 1912 byggd kulvert mellan tidigare Södra och Norra lasarettsområdena vid och ovanför Allhelgona kyrkogata i Lund. Det är 130 meter långt och tre meter brett. Museet hade en föregångare i det medicinhistoriska museet på Sankt Lars i Lund som avvecklades 2006. Genom insatser av bland annat Håkan Westling kom dessa samlingar att tillvaratas och bidra till det nuvarande museet som öppnades 2012. Museet drivs av Kulturen i Lund på uppdrag av Region Skåne och i samarbete med Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. I uppdraget ingår även att förvalta Region Skånes medicinhistoriska samling. Samlingen är digitaliserad och sökbar online.

Quennerstedtska villan är en tidigare privatbostad i Lund, som ritades av Helgo Zettervall, Adam Wilhelm Ekelund köpte 1860 det nuvarande kvarteret Kråkelyckan på Spoletorp i Lund och skänkte det senare till dottern Lilly Quennerstedt (1846-1936) och hennes make August Quennerstedt. Dessa lät 1875 uppföra ett bostadshus med tolv rum i den nordöstra delen av kvarteret, mot Karl XII:s gata och Bredgatan. Huset har en oregelbunden form, med vita slätputsade fasader och skiffertak. Inredningen var påkostad med siden- och gyllenlädertapeter och med dekorationsmålningar av Svante Thulin. På tomten anlades en storslagen park med en småländsk del och en skånsk, avdelad av rad bokar, vilka fortfarande står kvar. Villan tillföll Ribbingska sjukhemmet efter Lilly Quennerstedts död 1936. Den byggdes om 1960 av Malmöhus läns landsting för att bli förskola för döva barn och har senare disponerats av sjukhemmet. I parken finns en knuttimrad lekstuga från 1904, influerad av småländska backstugor, med blyspröjsade fönster och grästak, som uppfördes för paret Quennerstedts enda barn, dottern Blenda. "Blendas stuga", som är en av Sveriges äldsta bevarade lekstugor, ritades av Henrik Sjöberg.

Eden är en byggnad i Lund, belägen i kvarteret Paradis och använd av universitetet. Internt kallas byggnaden "hus H". Huset byggdes 1984 efter ritningar av Anshelmgruppen. Det var tillsammans med Byrålogen lundaarkitekten Klas Anshelms sista verk. Han dog innan det kunde färdigställas. Under 2013 gjordes en omfattande ombyggnad som bland annat ändrade fasadens skepnad. Bland annat fick huset en glasad entré och större fönster för att släppa in mer dagsljus. Arkitekter var Juul Frost arkitekter. Huset kunde åter tas i bruk i januari 2014. Institutionen för statsvetenskap är belägen i Eden. Fram till 2013 fanns även kansliet för samhällsvetenskap där, men det fick flytta efter ombyggnaden 2013. På husets plats fanns tidigare Gamla tvätten, uppförd efter ritningar av Axel Kumlien och ursprungligen använd som tvätt och kök för Lunds lasarett. En varuhiss hade tillförts 1944 efter Hans Westmans ritningar. Huset användes senare som kursbibliotek och revs 1983.

Åke Hans var det periodvis officiella, periodvis inofficiella, namnet på en idag inte längre existerande krog på Bredgatan i Lund. Krogen, vilken fick sitt namn efter krögaren Åke Hansson, är känd bland annat som stamtillhåll för August Strindberg under dennes lundavistelser.

Lunds studentskegård är ett studenthem för kvinnliga studenter i Lund som inrättades 1937. Gården är belägen på Sankt Laurentiigatan 3 i Lund och har 38 rum samt två edilbostäder.

Kråkelyckan är ett tidigare område och ett nutida kvarter i Lund. Kvarteret Kråkelyckan ligger omedelbart utanför Lunds medeltida stad, norr om den tidigare nordvästra stadsvallen. Det omgärdas av Sankt Laurentiigatan, Karl XI:s gata, Karl XII:s gata och Bredgatan. Kvarteret Kråkelyckan är känt som lycka sedan lång tid tillbaka. Den finns antydd på en teckning av Erik Dahlbergh över Slaget vid Lund 1676. Det benämndes i början av 1700-talet Poraths lycka och i slutet av 1700-talet Tranelyckan, efter tullinspektören Trana. Från ett lagfartsprotokoll från 1830 finns namnet Kråkelyckan belagt. Lunds norra tullhus låg omedelbart söder om lyckan. Kråkelyckan, förutom två tomter i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan, köptes 1860 av Adam Wilhelm Ekelund, som gav en del av området 1874 till sin dotter Lilly Quennerstedt och hennes man August Quennerstedt. Dessa uppförde i områdets nordöstra del ett bostadshus till sig själva 1875, Quennerstedtska villan. Resten av området ärvde de 1885. År 1911 donerade de mark i kvarteret till respektive Föreningen för ett sjukhem för obotligt sjuka i Skåne för uppförande av Ribbingska sjukhemmet i den nordvästra delen och till Föreningen för upprättande av ett högre elementarläroverk för flickor för byggandet av Lindebergska skolan i den sydvästra delen. Lilly Quennerstedt donerade också 1927 en fastigheten Kråkelyckan 6 vid Sankt Laurentiigatan till Lunds universitet för uppförande av Lunds studentskegård. Kvarteret har därutöver två andra bostadsfastigheter. Mot Bredgatan ligger på Kråkelyckan 2 en envåningslänga med en tidigare stallänga bakom, och i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan finns på Kråkelyckan 3 ett av färgerifabrikören Sven Otto Åkerlund 1896 uppfört trevåningsbostadshus. Paret Quennerstedt var angeläget om att kvarteret skulle vara lågexploaterat och ha kvar en parkkaraktär. Det är fortfarande lågt exploaterat, men blev något tätare efter byggandet av det nya Ribbingska sjukhemmet mellan Quennerstedtska villan och det ursprungliga Ribbingska sjukhemmet. Kvarteret är stort och Lunds kommun önskade i samband med stadsplaneringen av området Spoletorp i slutet av 1800-talet dela det i fyra kvarter. Detta motsatte sig den dåtida ägaren, paret Lilly och August Quennerstedt. Dessa ville i stället göra parkmark av stora delar av kvarteret, vilket också gjordes av stadsträdgårdsmästaren J. Ekberg.

Sankt Peters kyrka, eller Sankt Peter vid Bredgatan, var en katolsk kyrka under medeltiden. Den låg i kvarteret Sankt Peter vid korsningen Bredgatan/Sankt Petri kyrkogata i Lund, där numera Petriplatsen ligger. För att skilja den från de två andra Petruskyrkorna i Lund, kallades den Sankt Peter vid Bredgatan. Den mindre av de två sockenkyrkorna med detta namn, Lille Sankt Peter, låg vid Grönegatan. Kyrkan byggdes under andra hälften av 1100-talet och helgades åt aposteln Simon Petrus, som var en av Jesu lärjungar. Den nämns i en skriftlig källa första gången 1289. Möjligen var det domkapitlet som hade patronatsrätten över kyrkan. Sankt Peters kyrka undersöktes arkeologiskt 1968, när stadsbiblioteket skulle byggas på området. Ungefär hälften av kyrkan undersöktes arkeologiskt, och bland annat hittades dekorerat golvtegel, varav en del pryddes av djurfigurer. Kyrkan var byggd i romansk stil med långhus, kor och absid. Senare byggdes ett torn till i väster. Yttermurarna är utmärkta med stenar i marken på Petriplatsen. Sankt Peters kyrka revs efter reformationen i Danmark 1536, men dess kyrkogård användes ända fram till 1816.