Quennerstedtska villan

Lunds studentskegård är ett studenthem för kvinnliga studenter i Lund som inrättades 1937. Gården är belägen på Sankt Laurentiigatan 3 i Lund och har 38 rum samt två edilbostäder.

Kråkelyckan är ett tidigare område och ett nutida kvarter i Lund. Kvarteret Kråkelyckan ligger omedelbart utanför Lunds medeltida stad, norr om den tidigare nordvästra stadsvallen. Det omgärdas av Sankt Laurentiigatan, Karl XI:s gata, Karl XII:s gata och Bredgatan. Kvarteret Kråkelyckan är känt som lycka sedan lång tid tillbaka. Den finns antydd på en teckning av Erik Dahlbergh över Slaget vid Lund 1676. Det benämndes i början av 1700-talet Poraths lycka och i slutet av 1700-talet Tranelyckan, efter tullinspektören Trana. Från ett lagfartsprotokoll från 1830 finns namnet Kråkelyckan belagt. Lunds norra tullhus låg omedelbart söder om lyckan. Kråkelyckan, förutom två tomter i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan, köptes 1860 av Adam Wilhelm Ekelund, som gav en del av området 1874 till sin dotter Lilly Quennerstedt och hennes man August Quennerstedt. Dessa uppförde i områdets nordöstra del ett bostadshus till sig själva 1875, Quennerstedtska villan. Resten av området ärvde de 1885. År 1911 donerade de mark i kvarteret till respektive Föreningen för ett sjukhem för obotligt sjuka i Skåne för uppförande av Ribbingska sjukhemmet i den nordvästra delen och till Föreningen för upprättande av ett högre elementarläroverk för flickor för byggandet av Lindebergska skolan i den sydvästra delen. Lilly Quennerstedt donerade också 1927 en fastigheten Kråkelyckan 6 vid Sankt Laurentiigatan till Lunds universitet för uppförande av Lunds studentskegård. Kvarteret har därutöver två andra bostadsfastigheter. Mot Bredgatan ligger på Kråkelyckan 2 en envåningslänga med en tidigare stallänga bakom, och i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan finns på Kråkelyckan 3 ett av färgerifabrikören Sven Otto Åkerlund 1896 uppfört trevåningsbostadshus. Paret Quennerstedt var angeläget om att kvarteret skulle vara lågexploaterat och ha kvar en parkkaraktär. Det är fortfarande lågt exploaterat, men blev något tätare efter byggandet av det nya Ribbingska sjukhemmet mellan Quennerstedtska villan och det ursprungliga Ribbingska sjukhemmet. Kvarteret är stort och Lunds kommun önskade i samband med stadsplaneringen av området Spoletorp i slutet av 1800-talet dela det i fyra kvarter. Detta motsatte sig den dåtida ägaren, paret Lilly och August Quennerstedt. Dessa ville i stället göra parkmark av stora delar av kvarteret, vilket också gjordes av stadsträdgårdsmästaren J. Ekberg.

Kulturskolan i Lund bedriver kommunal undervisning inom musik, konst, dans, teater och cirkus för barn och unga efter skoltid. Den är inrymd i Lindebergska och har även orkesterrepetitioner samt dans-, teater- och cirkusundervisning i Folkparken. De ansvarar också för Lunds Stadsorkester och Nordiska Ungdomsorkestern.

Ribbingska sjukhemmet i Lund började som institution 1902 med sjukvård i ett hus vid Kävlingevägen i Lund och flyttade 1915 in i ett nybyggt hus med fasad av rött helsingborgstegel på Kråkelyckan, i hörnet av Karl XI:s gata och Karl XII:s gata. Ribbingska sjukhemmet, ritat av Alfred Hellerström, är ett av de första vårdhemmen för äldre i Sverige. Drivande kraft bakom initiativet att inrätta sjukhemmet var Maria Ribbing. År 1911 donerade Lilly och August Quennerstedt den nordvästra delen av sin stora tomt i nordvästra delen av Kråkalyckan, invid sitt bostadshus Quennerstedtska villan, till Föreningen för vård av obotligt sjuka i Skåne, och 1914 lades grundstenarna. Sjukhemmet hade från början plats för 60-70 patienter, och flera efter det att ett särskilt hus med personalbostäder uppförts 1930.

Lindebergska skolan är en skolbyggnad på Kråkelyckan i Lund, som uppfördes 1914–16 efter ritningar av Hagström & Ekman i Stockholm.

Kjederquistska gården (även stavat Kjederqvistska gården) är en gård belägen vid Bredgatan 17 i centrala Lund, bestående av ett gathus, två gårdslängor och ett gårdshus. Gathuset och norra gårdslängan byggdes 1794. En gårdslänga i söder byggdes 1812, följt av ett hus i tomtens västra ände 1813. Husen har senare byggts om under 1800- och 1900-talen. Gården anses representativ för en handelsgård under den här tidsperioden. Den 3 april 1979 byggnadsminnesmärktes gården.

Sankt Olofs kyrka var en katolsk kyrka i Lund som låg strax utanför Lunds stadsvall vid den norra infarten till staden, vid den nuvarande Allhelgonakyrkan. Det exakta läget har inte hittats, men däremot medeltida gravar från delar av kyrkogården, bland annat 2004 och 2017. Kyrkan var helgad åt Olof den helige, den norske kungen Olav Haraldsson, som dog 1020 vid slaget vid Stiklestad i Norge. Den tillhörde mot slutet av medeltiden Allhelgonaklostret. Sankt Olofs socken omfattade under medeltiden hemman i norra delen av staden, men också den dåtida landsbyn Götstorp. Kyrkan revs efter reformationen i Danmark 1536.

Lunds Allhelgonaförsamling är en församling i Lunds kontrakt i Lunds stift och Lunds kommun. Församlingen ingår i Lunds pastorat. Församlingen omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Allhelgonakyrkan är en kyrkobyggnad i Lund, cirka 600 meter norr om Lunds domkyrka. Den tillhör Lunds Allhelgonaförsamling i Lunds stift. År 1962 blev kyrkan församlingskyrka. Namnet kommer från Allhelgonaklostret i Lund.

Lunds Allhelgona distrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Distriktet omfattar Universitetssjukhuset i Lund, Ideon- och Pålsjö företagsområde, Norra Universitetsområdet, stadsdelarna Tuna och Möllevången samt bostadsområdena Plantagelyckan och Spoletorp som tillhör stadsdelen Centrala staden.

Bredgatan är en gata i norra delen av Lunds stadskärna. Den börjar där Kyrkogatan slutar vid Sankt Petri kyrkogata och fortsätter sedan fram till Norrtull som är stadskärnans nordligaste punkt. Senare har Bredgatan utökats norrut och fortsätter numera förbi lasarettet upp till Tornavägen där den övergår till Getingevägen. Tillsammans med Kyrkogatan utgör Bredgatan hela gränsen mellan Drottens och Krafts rotlar. Tidigare utgjorde Bredgatan Lunds norra infart. Troligen lades gatan ut på 1200-talet och dess sidor började snart bebyggas. Vid Bredgatan inrättade skolmannen och prästen Carl Abraham Bergman 1827 en Lancasterskola för fattiga barn. Den flyttade senare till Klostergatan.

Åke Hans var det periodvis officiella, periodvis inofficiella, namnet på en idag inte längre existerande krog på Bredgatan i Lund. Krogen, vilken fick sitt namn efter krögaren Åke Hansson, är känd bland annat som stamtillhåll för August Strindberg under dennes lundavistelser.