place

Allhelgonaklostret

BenediktinklosterDanmark under 1000-taletKloster i LundLunds historiaMedeltida kyrkor i Lund
Tidigare kloster i DanmarkTidigare kloster i Sverige
Allhelgonaklostret KMB 16001000534073
Allhelgonaklostret KMB 16001000534073

Allhelgonaklostret var ett benediktinerkloster i Lund. Det var det första klostret i Lund, grundat någon gång före år 1089. Benediktinerorden stiftare var Benedikt av Nursia. Benediktinerna ägnade sig främst åt fattigvård och välgörenhet, men bedrev också jordbruk och trädgårdsodling. Allhelgonaklostret var beläget strax norr om Lunds stadsområde vid platsen för nuvarande Universitetsbiblioteket. Det var en stor anläggning, där klosterbyggnaderna tillsammans med en stor kyrka troligen bildade en fyrkant kring en gårdsplan. Det stod, till skillnad från de flesta andra kloster och kyrkor i Lund, kvar efter reformationen och sekulariserades 1558. Allhelgonaklostret är det enda medeltida kloster i Lund som finns avbildat. Erik Dahlbergh avbildade det på tre av sina bataljritningar från slaget vid Lund 1676. Där syns det efter 1536 ombyggda klostret invid en tidigare väldig kyrka som står som en förfallen ruin. Klosterbyggnaderna sprängdes senare i tre omgångar 1693, 1697 och 1707 och användes troligen som byggnadsmaterial. En liten murrest av klosterbyggnaderna finns bevarad norr om det nuvarande Universitetsbiblioteket.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Allhelgonaklostret (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Allhelgonaklostret
Helgonavägen, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: AllhelgonaklostretLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.709527777778 ° E 13.197222222222 °
placeVisa på kartan

Adress

Lunds universitetsbibliotek

Helgonavägen
221 00 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Allhelgonaklostret KMB 16001000534073
Allhelgonaklostret KMB 16001000534073
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Universitetsbiblioteket, Lunds universitet
Universitetsbiblioteket, Lunds universitet

Universitetsbiblioteket (UB) är huvudbibliotek för Lunds universitets bibliotek, som består av 26 bibliotek, där Universitetsbiblioteket har rollen som specialbibliotek med ansvar för de historiska samlingarna, specialsamlingar och det svenska trycket. Det är ett tvärvetenskapligt studie- och forskningscentrum. Universitetsbiblioteket grundades 1666, samtidigt med universitetet, och den förste bibliotekschefen var Christopher Rostius, medicine professor. Men det var först 1671 när domkapitlets bibliotek överlämnades till universitetet, som verksamheten kom igång. 1684 köpte och donerade Karl XI sin lärares, Emund Gripenhielms, bibliotek om 6 000 band till UB. Den innehöll till största delen krigsbyten. Sedan 1698 är det stadgat att biblioteket skall utbekomma ett exemplar av allt material som trycks i Sverige (så kallade pliktexemplar) och dessutom inneha ett nationellt uppdrag som lånecentrum för detta material. I biblioteket förvaras flera stora arkiv, till exempel De la Gardieska arkivet samt en stor mängd enskilda arkiv, till exempel från Esaias Tegnér, Hjalmar Gullberg och Victoria Benedictsson. Idag pågår också ett antal större digitaliseringsprojekt på biblioteket, till exempel är samtliga medeltida handskrifter fritt tillgängliga på nätet liksom samlingen av lundabilder av fotografen Per Bagge. Likaså kan man läsa breven till Esaias Tegnér och till Linnélärjungen Erik Gustaf Lidbeck. Internationellt intressant är också publicering av intervjuer med överlevande från koncentrationslägret Ravensbrück liksom publiceringen av papyrusfragment och medeltida handskrifter. Bibliotekets samlingar omfattade 2013 totalt cirka 10,7 hyllmil och den årliga tillväxten är cirka 650 hyllmeter. Liberiet söder om Lunds domkyrka anses vara bibliotekets första lokal. Därefter flyttades verksamheten till Kungshuset i Lundagård. Den nuvarande biblioteksbyggnaden på Helgonabacken, ritad av Alfred Hellerström, stod klar 1907. Den har sedan kompletterats med ett boktorn på 1930-talet och en större tillbyggnad, ritad av Klas Anshelm, på 1950-talet. Denna i sin tur kompletterades med en extra våning 1994/95, då det också gjordes en mer genomgripande renovering i huset. Biblioteket har också flera depåer där material som inte används så ofta förvaras. Under ett antal år var biblioteket uppdelat på fyra serviceställen: UB1 på Helgonabacken, UB2 på tekniska högskolans område, UB3 för kursböcker i Gamla kirurgen och UB4 för dagstidningar. Sedan omorganisation av biblioteksverksamheten vid Lunds universitet, finns åter all verksamhet samlad på Helgonabacken. År 2019 utsågs biblioteket till Sveriges vackraste byggnad av föreningen Arkitekturupproret.

Gamla Biskopshuset
Gamla Biskopshuset

Gamla Biskopshuset är en representations- och konferensbyggnad i Lund. Efter det att Lunds universitet 1841 hade fått byggnadsanslag, uppfördes 1842–1845 ett institutionshus vid dåvarande Vallgatan för att inrymma institutionerna för zoologi, fysik och kemi. Tanken var ursprungligen att bygga det nya huset vid Paradisgatan, men universitetet köpte i stället den så kallade Söderbergska lyckan av sämskmakare J. Söderberg, vilken låg omedelbart norr om stadsvallen. Den nya byggnaden ritades av Carl Georg Brunius, som vid denna tidpunkt också var universitetets rektor, och uppfördes i medeltidsromantisk stil i rött tegel. Efter några år ansåg universitetet att byggnaden var för liten och bytte 1849 hus med Lunds stift. Universitetet övertog det tidigare biskopsresidenset, numera Historiska museet vid Krafts torg och institutionshuset blev det nya biskopsresidenset. Carl Georg Brunius gjorde en anpassning av byggnaden till sitt nya ändamål, så att kök och ekonomiutrymmen inrättades i sockelvåningen, medan bostadsdelen med 21 rum förlades till mellanvåningen och delar av övervåningen. Högst upp inreddes i övrigt representationslokaler. I husets fanns sammanlagt 15 kakelugnar. År 1855 uppfördes en lång ekonomibyggnad längs den nordöstra tomtgränsen med bland annat brygghus, bakugn, drängkammare, stall, avträden och gödselstad. Gårdshuset är byggt i rött tegel med ett valmat sadeltak. Henrik Reuterdahl var den förste biskopen som 1855 flyttade in, efterträdd året därpå av Johan Henrik Thomander, som lät inreda en festsal på tredje våningen. I denna gjordes ett kassettak 1898–1899 med dekorationsmålningar av Svante Thulin. Huset renoverades 1925-1927 efter ritningar av Theodor Wåhlin. På 1990-talet ansågs biskopsresidenset för stort och Lunds universitet köpte fastigheten 1994. Per-Olov Ahrén blev den siste biskopen som bodde där, fram till 1993. Efter ombyggnad används Gamla Biskopshuset numera som representations- och konferenslokaler för universitetet. I Gamla Biskopshuset inryms en del av universitetets tavelsamling. En av de målningar som finns i Gamla Biskopshuset är ett porträtt av medicinprofessorn Eberhard Rosén-Rosenblad, som målats av Martin David Roth.

Småskolelärarinneseminariet i Lund
Småskolelärarinneseminariet i Lund

Småskolelärarinneseminariet i Lund var en läroanstalt i Lund. Småskolelärarinneseminariet i Lund inrättades 1881 av Malmöhus läns landsting som en lärarutbildningsanstalt för kvinnor. I januari 1882 skrevs de första eleverna in i de hyrda lokalerna i kvarteret Hyphoffslyckan 2, som ligger där Skissernas museums entrédelar ligger idag. Denna fastighet köptes in 1885 och 1892 uppfördes på den likaledes (1889) inköpta granntomten på Finngatan en gymnastiksalsbyggnad, som förutom gymnastiksal också innehöll ett par bostadsrum i den västra delen. Denna byggnad blev 1941 den första reguljära utställningslokalen för Arkiv för dekorativ konst, nuvarande Skissernas museum. Byggnaden används idag som en stor utställningslokal, Internationella salen. I hörnet Finngatan/Sölvegatan, kvarteret Bispen 12, uppfördes 1921 ett nytt skolhus, ritat av Carl Andrén. Huset hade fyra skolsalar, ett stort skolkök i källaren och några bostadsrum, och hade kaminer och kakelugnar för uppvärmning. Efter det att staten 1931 övertagit hela ansvaret för lärarutbildning, lades seminariet i Lund ned 1934 och själva skolhuset köptes av Fredrik Böök, som 1936 sålde det vidare till Lunds universitet. Det tidigare skolhuset blev lokaler för Institutionen för statistik och matematik, medan det tidigare gymnastikhuset 1938 överläts till Institutionen för konsthistoria för att bli museilokal. Omkring 1970 hade Arkiv för dekorativ konst tagit över också hela det tidigare skolhuset.

Sölvegatan
Sölvegatan

Sölvegatan är en gata i nordöstra delen av Lund. Sölvegatan fick sitt namn 1883 i formen Sölvesgatan, men blev 1923 Sölvegatan. Sölve anknyter till Esaias Tegnérs två dikter "Jätten Finn" och "Gerda", där han låter jättens barn få namnen Gerda och Sölve. Den nedre delen av Sölvegatan började läggas ut i stadsdelen Professorsstaden från Biskopsgatan, som är en av de gator som ersatt stadsvallen runt den medeltida stadskärnan, i slutet av 1800-talet. Gatan har förlängts ett flertal gånger, och sträckte sig som längst från Biskopsgatan i nordöstlig riktning som en huvudgata genom den del av Lund som blivit Lunds universitets campusområde fram till Solbjärsvägen öster om E22, där den övergick i Olshögsvägen förbi de nya forskningsinstitutionerna Max IV-laboratoriet och European Spallation Source i Lunds utkant mot nordöst. År 2017 beslutade Lunds kommun att Sölvegatan skulle kortas ned och dess nordligare delar få nya namn. I samband med slutförandet av Lunds spårväg byggs ett nytt torg i höjd med Ingvar Kamprad Designcentrum kallat Ideontorget, där Sölvegatan fick en ny slutpunkt. Sträckan efter det nya torget fram till nästa rondell bytte namn till Ideongatan och den sista delen fram till Solbjersvägen blev Telefongatan. Planeringen av en ny byggnad för fysiska institutionen, senare Antikmuseet, var upphovet till Sölvegatan och Professorsstaden. Fysikprofessorn Albert Holmgren hade hittat lämplig mark på Hyphoffslyckan, som inköptes av godsägaren Gottfrid Warholm på Tuna slott. Denne erbjöd tomtmark till universitetet. Han lät också stadsingenjören August Jakobsson upprätta ett planförslag över området och föreslog Lunds stad att lägga ut en ny stadsdel som en villastad. Warholm föreslog också gatunamnen Sölves- och Finnsgatorna med anknytning till sagan om jätten Finn.