Västerledskyrkan, Stockholm

Bromma Enskilda Skola, hette tidigare Bromma Montessoriskola, är en fristående idéburen grundskola, som ligger på Mossvägen 7 i stadsdelen Stora Mossen i Bromma väster om Stockholm. Skolan ligger mellan Bromma gymnasium och Stora Mossens idrottsplats. Skolan är en fristående grundskola med årskurserna F-6, med 180 elever och förskola med 50 barn och fritidsklubb. Från och med hösten 2013 blev Bromma Montessoriskola i stället Bromma Enskilda Skola. Skolan drivs av en ekonomisk förening med styrelse som består av föräldrar och en rektor som verksamhetsansvarig. Förskolan är ett föräldrakooperativ. Huvudman för verksamheten är en ekonomisk förening. Skolan prioriterar barnets språk och läsutveckling och för det har skolan ett speciellt program, Literacy.

Stora mossen är en stadsdel i Bromma stadsdelsområde i Västerort inom Stockholms kommun och är en del av Gamla Bromma trädgårdsstad. Nästan två tredjedelar av bebyggelsen består av villor.

Kvarteret Drivbänken, allmänt kallat Engelska radhusen i Äppelviken, är ett bostadskvarter med fyra radhuslängor i Äppelviken i Bromma i Västerort. Radhusområdet byggdes 1919–1920 efter ritningar av arkitekt Gunnar Wetterling för AB Trädgårdskvarter, som var byggherre. Området med de så kallade "engelska radhusen" omfattar de 43 radhusen på gatorna Alviksvägen, Asplundsvägen, Radhusallén och Västerled. Fastigheten är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen representerar ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”. Bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården och skyddas av Riksantikvarieämbetet som riksintresse.

Stora mossens IP (även Stora Mossens IP), Stora Mossens Idrottsplats, är en idrottsplats i stadsdelen Stora Mossen i Bromma, Stockholm.

Alléparken är en plats i stadsdelen Äppelviken i Västerort inom Stockholms kommun, belägen där gatan Västerled möter Alviksvägen. Namnet fastställdes 1932, trots att den närliggande Allévägen inte når fram hit. Namnet beskrevs av författaren Gösta Langenfelt år 1944 som "ett monstrum, därför att det inte finns någon park och inte någon allé där". Senare har det faktiskt utretts att det fanns en allé, varav några träd står kvar, och att denna allé gick till torpet Asplund, ett sommarnöje förvandlat till torp. På Topografiska kårens karta 1845 finns denna allé markerad. Innan de moderna husen byggdes fanns således torpet Asplund på platsen för nuvarande fastighet Västerled nr 6 i kvarteret Ärilen. Torpet hörde under Ulvsunda slott fram till 1812. Det var ett dagsverkstorp redan 1743 och revs i mitten av 1800-talet. Det finns lämningar efter torpet vid Västerled 6. Lämningarna är i form av en stentrappa och två grindstolpar. Asplunds lada var kvar till omkring 1922 nära nuvarande Stavgårdsgatan. Området vid Alléparken blev färdigt omkring 1920, det byggdes flerfamiljshus med butiker i bottenvåningen. Vid Alléparken ligger en bokhandel, ett konditori, en frisör och ett antal restauranger. På ena sidan av spårvagnsspåren för 12:an gränsar "de engelska radhusen" i kvarteret Drivbänken. Radhusen byggdes 1919-1920 och ritades av arkitekt Gunnar Wetterling. Som experiment byggdes de 43 bostadsrättsradhusen. Husen har röda och gula slammade murar, här och där förhöjda med ett framskjutande gavelparti. De är placerade så att de individuella trädgårdarna bildar en stor grönskande oas mitt i kvarteret. Radhusens bottenvåning har ett litet kök och vardagsrum och i övervåningen finns två små rum. På var och en av de smala tomterna planterades på gården ett fruktträd och framför husen planerades rönnar. Villorna kom dock att helt dominera byggandet vid Alléparken på 1920-talet, radhusen var ännu svårsålda. Byggnadsbestämmelserna föreskrev sex meters bredd mellan hus och gata, vilket var ett problem i början. Det gjorde att huset hamnade mitt på små tomter, till exempel på Stenhuggarvägen i Äppelviken från 1920-1921. Den engelske trädgårdsarkitekten Raymond Unwin förespråkade att husen skulle placeras vid gatan istället och då kom en ändring tillstånd. Stavgårdsgatan är ett exempel på detta. Mot gatan ligger ofta långsidan och entrén vid kortsidan eller mot gården. På allmänningen mellan gata och tomt lades ibland ett smalt grönstråk. Nockebybanan har här en spårvagnshållplats. Hållplatsen är speciell genom att där finns ett spårkryss, där banan övergår från högertrafik till vänstertrafik. Detta för att smidigare ansluta till tunnelbanan (som tillämpar vänstertrafik) i Alvik.

Ulvsundaplan är en trafikplats i stadsdelen Ulvsunda i Västerort inom Stockholms kommun. Strax söder om Ulvsundaplan ligger tunnelbanestationen Stora mossen. Vid Ulvsundaplan möts Drottningholmsvägen, Ulvsundavägen, Tranebergsvägen och Stora mossens backe. Här möts även tre stadsdelar; Ulvsunda, Alvik och Stora mossen. Området fick sin nuvarande utformning på 1930-talet då man breddade Drottningholmsvägen för tätare biltrafik ut till de nyexploaterade småhusområdena. 1948 fick korsningen sitt nuvarande namn. Platsen måste ta emot trafiken till och från Bromma, Ekerö och Vällingby samt Bromma flygplats vilket leder till att Ulvsundaplan är en hårt trafikerad trafikplats, som räknas tillsammans med den intilliggande Alviksplan till en av Stockholms mest trafikerade korsningar. Eftersom Ulvsundaplan är utformad som en plankorsning regleras vägtrafiken med trafiksignaler vilket ofta leder till långa köer under rusningstrafik.

Stora mossen är en tunnelbanestation på Gröna linjen i stadsdelen Stora mossen i Västerort inom Stockholms kommun. Den ligger mellan stationerna Alvik och Abrahamsberg. Avståndet från station Slussen är 9 kilometer. Stationen öppnades den 26 oktober 1952 när t-banan Hötorget–Vällingby invigdes. Den består av en plattform utomhus med entré i östra änden från Stora Mossens Backe eller Drottningholmsvägen. Innan tunnelbanan öppnade gick spårvagnslinje 11 Ängbybanan förbi här från år 1944. Den konstnärliga utsmyckningen är genomförd av Marianna Zaborska år 2002 och består av färgsatt klinkerbeklädnad på väggar och en orange linje av emaljerad plåt.

Brommadepån är en vagnhall för spårvagnar belägen i stadsdelen Alvik i Bromma inom Stockholms kommun som stod klar 1944. För ritningarna svarade ingenjör Sven Vestergren och arkitekten Erik Vestergren.Innan dess fanns en bebyggelse med nödbostäder på platsen, uppförda 1917. Depån har genom åren använts av vagnar på Ängbybanan, Ulvsundabanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Fram till 2010 var även bussar placerade i depån, men dessa är numera flyttade till den nya Lundadepån i Spånga. Depån används idag för uppställning av de spårvagnar som trafikerar Nockebybanan. Tvärbanans vagnar flyttades den 9 maj 2016 till den nya Ulvsundadepån i Ulvsunda industriområde där även underhåll av spårvagnar för båda banorna utförs. Området för Brommadepån planeras att omvandlas till bostadsområde tidigast 2025.[uppföljning saknas]

Bromma gymnasium är en gymnasieskola belägen på Nyängsvägen 152–154 i Stora Mossen i Bromma, Stockholm. Skolbyggnaden invigdes 1937. Skolan bytte namn från Bromma högre allmänna läroverk till Bromma gymnasium 1967. Bromma gymnasium är en så kallad världsarvsskola och samarbetar med sitt närmaste världsarv, som är Drottningholms slott. Skolans motto och värdeord är Kunskap och Gemenskap.

Bromma brandstation (även kallad Ulvsunda brandstation) var en brandstation för Stockholms brandförsvar belägen vid Ulvsundavägen i stadsdelen Ulvsunda i Västerort, Stockholms kommun. Stationen togs i bruk 1919 och lades ner 1976. I byggnaden inrymdes även en polisstation. Idag ägs huset av bostadsrättsföreningen "Gamla Brandstationen".

Villa Myrdal var makarna Alva och Gunnar Myrdals hem i Stora mossen, Nyängsvägen 155, i Bromma, Stockholm. Huset ritades 1937 av arkitekt Sven Markelius i dennes typiska funktionalistiska stil.

Alviks gård var en gård som låg på en ås, där nuvarande Alviksvägen 11-13 i kvarteret Alviken i stadsdelen Alvik i Bromma inom Västerort i Stockholms kommun ligger. Gården bildades 1810 genom avstyckning av egendomarna Alvik, Asplund och Vidängen från Ulvsunda slotts ägor. Namnet Alvik är sannolikt ett ursprungligt naturnamn. Stadsdelen Alvik motsvarar idag i stort det område som gården Alvik omfattade vid 1800-talets början. August Emanuel Påhlman vid stadsingenjörskontoret gjorde upp ett första förslag till stadsplan för Alvik. 1922 fastställdes den slutliga stadsplanen som upprättades av Thure Bergentz och Per Olof Hallman.