Kalmar nation, Uppsala

Norrbyska studenthemmet (också kallat Norrbyhus) är en stiftelse och ett studenthem med 24 studentrum i Uppsala på S:t Johannesgatan 16. Stiftelsen grundades av teologen Carl Julius Norrby år 1878 och huset stod färdigt 1880. Det är Sveriges äldsta studenthem som fortfarande är i bruk. Stiftelsens stadgar anger att både troende och icke-troende får ansöka om boende i huset, men teologer har företräde, i synnerhet de som ämnar bli präster i Svenska kyrkan. Huset är i stort oförändrat sedan det byggdes 1887. Huset har allmänna utrymmen som till exempel bibliotek och salong och de flesta studentrummen har fortfarande kakelugnar kvar. Det finns även ett kapell, där firas mässa på måndagar under terminerna, med inbjudna präster och husets kaplaner. De boende på Norrbyhus, hemiterna, innehar olika ämbeten för att tillsammans upprätthålla kollektivlivet. Några av dessa ämbeten är; Pater (som bland annat sköter kölistorna, hemiternas kontakt med styrelsen, är ordförande på husets stämmor), Vice Pater (som bland annat ansvarar för hemiternas städschema av de gemensamma lokalerna), Klubbverk (som lagar mat på höst- och vårmiddagar och som leds av klubbmästaren), Krypteri (som sköter husets gudstjänstliv och kyrkkaffen inför varje mässa), Förbundskaptener (som ansvarar för initiativ till olika aktiviteter i huset). Ämbetena röstas igenom på husets stämmor och det finns totalt 14 olika ämbeten. Huset har en intresseorganisation kallad Hemitföreningen som består av ett hundratal boende och tidigare boende (kallade hemiter) som värnar om husets bevarande och har räddat det undan nedläggnings- och rivningshot. I hemitföreningen finns ett antal namnkunniga akademiker och kyrkomän. Elof Sundin var under 1960-talet en fiktiv teologie studerande av Norrlands nation och boende på Norrbyska studenthemmet. Elofs doktorsdiplom hänger i salongen på Norrbyhus. Huset kallas även ibland för Festprästhuset. Namnet anknyter till den bild av huset och dess invånare som återges i ett avsnitt av programmet Verkligheten i Sveriges radio.

Rektorsgården är ett hus som ligger invid Katedralskolan i centrala Uppsala. Rektorsgården uppfördes samtidigt med Katedralskolan i slutet av 1860-talet. Arkitekt var Adrian Crispin Peterson, som var e.o. arkitekt på Kungliga Överintendentsämbetet och som vid tillfället arbetade som byggchef vid uppförandet av Katedralskolan som ritats av hans professor Fredrik Wilhelm Scholander, intendent vid Överintendentsämbetet. Flertalet möbler till Katedralskolan, som bänkar, bord, skrifttavlor och lampor ritades även av Peterson. Rektorsgården byggdes åt Manfred Mustafa Floderus, som 1866 tillträdde rektoratet vid Katedralskolan. Balkongen och tillhörande fönster är ett senare tillägg på byggnaden. Peterson ritade även ett flertal andra byggnader på skolområdet, bland annat en förrådslänga intill Rektorsgården, utedass och förråd till Katedralskolan samt en eldarebostad. Denna nya rektorsgården ersatte den gamla rektorsbostaden som inköpts år 1806 som tjänstebostad åt dåvarande rektorn Johan Carl Höjer och låg vid Bäverns gränd intill Prinshuset. Byggnaden är en av Uppsalas första villor och typisk för den tidiga svenska villaarkitekturen (se även Villa Tomtebo), och i trädgården är gräsmattorna planterade med scilla vilka skapar känslan av ett blått hav under slutet av april början av maj. Rektorsgården förklarades som byggnadsminne den 1 oktober 1982. Rektorsgården är numera även känt som IB-villan, vilket grundas i att elever som går International Baccalaureate på Katedralskolan är de enda som undervisas där.

Sankt Johannesgatan är en gata i Uppsala i Uppland.

Börjeparken, Finn Malmgrens plan är en park i Luthagen i Uppsala som gränsar till Sysslomansgatan och Skolgatan. Parken har blomplanteringar och är känd för sina körsbärsträd som blommar på våren. I parken finns också en staty av Finn Malmgren, en svensk meteorolog och polarforskare verksam vid Uppsala universitet. Det finns även en skuptur i lackad aluminium, Modul, som är skapad 1996 av Lars Erik Falk.

Backmanska huset eller Johannes Bures gård är ett tvåvånings trähus på Rundelsgränd 3 i kvarteret Fjärdingen i Uppsala. Huset är en tvåvånings framkammarstuga klädd med stående panel. Byggnaden har dendrokronologiskt daterats till huvudsakligen 1620–1650. Detta gör huset till Uppsalas äldsta bevarade trähus. Takstolarna är något yngre och byggda vintern 1660–1661. Den tillbyggda delen mot Rundelsgränd är yngre, från andra hälften av 1700-talet. Huset var det enda i kvarteret som klarade den brand som 1809 härjade nordvästra delarna av Uppsala. I huset bodde i början av 1600-talet Johannes Bureus. Han fick det som donation av Gustav II Adolf år 1630. Han lämnade sedan över gården till sin dotter Katarin Bureus, som var gift med hans lärjunge Johan Henriksson. 1645 köptes gården av Johan Laurbegius, magister och professor i orientaliska språk. 1661 köptes den av Jordan Edenius. Efter hans död ärvdes gården av hans änka som 1672 sålde den till Petrus Aurivilius, professor i filosofi. Han sålde den i sin tur till teologie professor Daniel Djurberg. Efter Djurbergs änka köpte svärsonen Johan Drissel gården, som därefter ärvdes av sonen Johan Daniel Drissel. 1792 lät Johan Drissel uppföra ett nytt stenhus mot S:t Johannesgatan. Stenhuset förstörs i 1809 års brand. 1859 köpte sonen Johan Daniel Drissel d.y. loss övriga släktingar från gården, och när han dog 1863 testamenterade han den till Anna Katarina Forsmans fyra döttrar. Dessa sålde den till professor och medicine doktor Frans Anton Gustaf Bergman. 1907 ärvde sönerna gården. Dessa sålde den 1912 till sitt eget fastighetsbolag Rosendal, och lät uppföra ett nytt hyreshus i tegel mot S:t Johannesgatan. 1929 tog Martin Edlund över fastighetsbolaget, som 1956 sålde tomten till Södermanlands-Nerikes nation. I huset finns nu nationens bostadsförvaltning. Backmanska huset utsågs 1993 till statligt byggnadsminne då det är ett av de få välbevarade exemplen på Uppsalas 1600-talsarkitektur, samt för dess kopplingar till Uppsala universitet och framträdande personer vid universitetet.

Skandalhuset är benämningen på en byggnad i centrala Uppsala. Den blev från 1900-talets sista decennier successivt säte för Uppsala universitets växande lednings- och förvaltningskansli. Skandalhuset angränsar till Universitetshuset, som ligger på andra sidan gatan. Universitetsförvaltningen lämnade byggnaden sommaren 2017 (för Segerstedthuset), varefter den började återskapas till bostadshus. Skandalhuset uppfördes i jugendstil mellan 1906 och 1910 av grosshandlaren Axel Beskow efter ritningar av arkitekterna Victor Dorph och Anders Höög. Det fick sitt namn av samtiden då det ansågs vara en skandal att byggnaden var högre än det intilliggande monumentala universitetshuset. Harmonin i omgivningarna ansågs därmed störas. Detta förhållande blev föremål för debatt både i lokaltidningarna och i Uppsala stadsfullmäktige. Byggnaden fungerade länge som bostadshus och 1915 uppfördes även det intilliggande gårdshuset. Byggnaden ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I husets gatuplan ligger sedan 1911 Fyrisbiografen, en av Sveriges äldsta biografer. Sedan universitets administration under sommaren 2017 flyttat ut är det tänkt att Skandalhuset ska återgå till sin ursprungliga funktion, som bostadshus. Werket Arkitekter har under 2016/2017 gjort underlag för kalkyl på 51 lägenheter. Under 2020 har hyresgäster flyttat in i universitetsadministrationens gamla delar.[källa behövs]

Fyrisbiografen är en biograf i Uppsala som har funnits sedan 1911 på Sankt Olofsgatan 10 i det så kallade Skandalhuset. Biografen visar kvalitetsfilm från hela världen. Biografen har två salonger, Fyris 1 och Fyris 2, med sammanlagt 123 platser.

Västmanlands-Dala nation, i dagligt tal endast V-Dala, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades 1639, samma år som Västgöta nation, och är därmed en av de två äldsta nationerna i Uppsala. Nuvarande (2021) inspektor är Johan Tysk, professor i matematik och vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. V-Dalas medlemstidning heter Landskapsposten och grundades 1960. Nationsorkestrarna heter ab Kruthornen (grundad 1960), V-Dala Spelmanslag (grundat 1961) och Samba São Miguel. Till ab Kruthornen hör balettensemblen Letta gardet, grundad 1967. Nationens största förening är dess spelmanslag, V-Dala Spelmanslag. Nationen har cirka 6 000 medlemmar.

Katedralskolan (tidigare Upsala högre allmänna läroverk), i dagligt tal kallad "Katte", är en kommunal gymnasieskola i Uppsala, enligt traditionen grundad 1246. Den är Uppsalas äldsta kända utbildningsinstitution och en av Sveriges äldsta.

Rappska huset i Uppsala byggdes av David Rapp efter ritningar av stadens förste stadsarkitekt Carl Axel Ekholm och stod klart 1907. Huset låg i korsningen Sysslomansgatan-Skolgatan (kvarteret Hervor). Skomakare A. Rapps lilla trähus prytt med snickarglädje revs 1906 för att ge plats åt ett större hus byggt av David Rapp som var en förmögen handlare i byggmaterielbranschen från Stockholm med rötter i Uppsala. Huset var med sin omfattande utsmyckning ett av de främsta exemplen på jugendstilen i Uppsala. 1963 fick ägarna till fastigheten (Upplandsbanken) igenom sina önskemål i förslaget till ny stadsplan för kvarteret. Förslaget innebar att man ville ”uppföra nybyggnader istället för befintlig saneringsmogen bebyggelse”. Länsarkitektkontoret invände att en rivning av Rappska huset ”från kulturhistorisk synpunkt innebär en förlust”, men motsatte sig ändå inte förslaget. I beslutet anmärktes särskilt att ”av husbock angripet virke brännes eller saneras”. Byggandet av Luthags-city, som de nya byggnaderna i kvarteret kallades, påbörjades 1963. Nybyggandet skedde i regi av en nybildad bostadsrättsförening, som fått namnet Luthags-city. Arkitekt Per Lundquist har ritat husen, vars yttre fasad huvudsakligen utförs i gult tegel.

Martin Luther Kings plan är en parkanläggning i Uppsala vid korsningen S:t Olofsgatan–Övre Slottsgatan, bakom Uppsala universitet, och ett minnesmärke över medborgarrättskämpen Martin Luther King samt Världskyrkomötet 1968. Samma år som Martin Luther King dog inträffade Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala. Här dök förslaget upp om ett minnesmärke över Luther King och hans gärningar. Det uppstod många oense tankar kring var och hur man lämpligast kunde manifestera minnet av det ekumeniska Kyrkornas världsråds generalförsamling 1968 och Martin Luther King. Uppsalakonstnären Olof Hellströms drivande kraft i detta är en stor anledning att monumentet blev till. Parkanläggningen är utformad som en utomhuskatedral med imaginära väggar, valv, långskepp, tvärskepp, altare samt monumentet – tänkt att liknas vid en krucifix – Befrielse av just Olof Hellström. Stängerna som tvingas isär till öppning symboliserar en öppning mot framtid och hopp och därmed kampen för frihet och rättvisa. Platsen kallades inofficiellt, fram till 1968, för Kamphavs torg. Detta på grund av att det här en gång fanns en damm, kallad "Kamphavet".

Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 av ärkebiskop Jakob Ulfsson, vilket gör det till Nordens äldsta universitet. Uppsala universitet har alltsedan stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta lärosäten och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta, samt bland världens 100 främsta inom samtliga discipliner. Det rankades på 86:e plats i världen i Times Higher Educations rankning av världens främsta lärosäten 2018. 2023 rankades Uppsala universitet på 130:e plats i världen. Universitetet har omkring 28 000 helårsstudenter fördelade över nio fakulteter. Av de cirka 6 700 anställda är omkring 2 400 doktorander och 1 600 lärare, varav nära 700 professorer. Universitetet omsatte cirka 8,5 miljarder kronor år 2023, varav en tredjedel gick till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt två tredjedelar till forskning. Bland universitetets alumner återfinns 16 nobelpristagare, åtta regenter, 14 statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien. Universitetet har en rik internationell prägel, inklusive samarbets- och utbytesavtal med flera av världens främsta institutioner för högre utbildning. Det är bland annat anslutet till Coimbragruppen och European University Association. Därutöver kännetecknas det av ett traditionsrikt studentliv, omfattande bland annat 13 studentnationer, sex studentkårer och ett stort antal anknutna organisationer, föreningar och sällskap. Många akademiska traditioner i Norden, såsom den svenska studentmössan, har sitt ursprung vid Uppsala universitet. Arkitektoniskt präglar universitetet starkt Uppsalas bebyggelse, även i nutid vida utöver det ursprungliga kärnområdet omkring Uppsala domkyrka. Bland kulturminnesmärkta byggnader märks bland annat Gustavianum, Universitetshuset och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.