Martin Luther Kings plan

Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala. Det grundades 1477 av ärkebiskop Jakob Ulfsson, vilket gör det till Nordens äldsta universitet. Uppsala universitet har alltsedan stormaktstiden utvecklats till ett av Europas främsta lärosäten och rankas regelbundet som ett av Sveriges främsta, samt bland världens 100 främsta inom samtliga discipliner. Det rankades på 86:e plats i världen i Times Higher Educations rankning av världens främsta lärosäten 2018. 2023 rankades Uppsala universitet på 130:e plats i världen. Universitetet har omkring 28 000 helårsstudenter fördelade över nio fakulteter. Av de cirka 6 700 anställda är omkring 2 400 doktorander och 1 600 lärare, varav nära 700 professorer. Universitetet omsatte cirka 8,5 miljarder kronor år 2023, varav en tredjedel gick till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, samt två tredjedelar till forskning. Bland universitetets alumner återfinns 16 nobelpristagare, åtta regenter, 14 statsministrar och över 50 ledamöter av Svenska Akademien. Universitetet har en rik internationell prägel, inklusive samarbets- och utbytesavtal med flera av världens främsta institutioner för högre utbildning. Det är bland annat anslutet till Coimbragruppen och European University Association. Därutöver kännetecknas det av ett traditionsrikt studentliv, omfattande bland annat 13 studentnationer, sex studentkårer och ett stort antal anknutna organisationer, föreningar och sällskap. Många akademiska traditioner i Norden, såsom den svenska studentmössan, har sitt ursprung vid Uppsala universitet. Arkitektoniskt präglar universitetet starkt Uppsalas bebyggelse, även i nutid vida utöver det ursprungliga kärnområdet omkring Uppsala domkyrka. Bland kulturminnesmärkta byggnader märks bland annat Gustavianum, Universitetshuset och universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.

Övre Slottsgatan, ibland i talspråk förkortat till Övre Slotts, är en gata i Uppsalastadsdelen Fjärdingen. Gatan utgår från Carolina Rediviva, Dag Hammarskjölds väg och Carolinabacken, passerar Uppsala studentkårs hus i kvarteret Ubbo, Universitetshusets baksida, Amnestys lokala kontor och sträcker sig till Skolgatan vid Katedralskolan. I kvarteren kring Övre Slottsgatan och Åsgränd utspelar sig handlingen i Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös. Gatans del mellan Carolinabacken och Universitetshuset är, särskilt i morgonrusningen, hårt trafikerad då den utgör del av en genomfartsförbindelse i västra kanten av Uppsalas centrum (mellan Luthagsesplanaden i norr och Dag Hammarskjölds väg i söder). Flera gånger har en tunnellösning diskuterats men det har inte realiserats. Den norra delen av Övre Slottsgatan, mellan Sankt Olofsgatan och Skolgatan, utgör ett välbevarat område med gammal småskalig bebyggelse.

Exercitiegården, även känd som Stallgården, var en byggnad i centrala Uppsala. Byggnaden uppfördes i och med inrättandet av Exercitieinstitutionen år 1663 som den därefter blev säte för. Under 1880-talet revs byggnaden för att lämna plats åt det nya Universitetshuset som kom att uppföras på den plats där Exercitiegården tidigare varit belägen. 1648 donerade Drottning Kristina marken som Exercitiegården senare byggdes på till Uppsala universitet. På området fanns ruinerna från Ärkebiskopsborgen, samt ett stall under namnet Kungsstallet som under 1620-talet uppförts av Gustav II Adolf. 1663 inrättades den så kallade Exercitieinstitutionen. Denna var avsedd att locka unga adelsmän till universitet genom att erbjuda undervisning i fysiska övningar som ridning och fäktning, estetiska övningar i musik, grafisk konst och dans, samt språkundervisning i franska, spanska och italienska. Dessa var alla nödvändiga färdigheter för en adelsman under stormaktstiden. För att husera den nya institutionen påbörjas bygget av Exercitiegården. Exercitiegården uppfördes därför mellan 1663 och 1665 av Olof Rudbeck den äldre. Exercitiegården var en envåningsbyggnad med huvudlänga mot norr och två flyglar, varav den östra kallades Stallet och den västra Beridare Huset. Huvudlängan gick under namnet Exercitie Mästarens Rum. Mellan flyglarna fanns en öppen gårdsplan som avgränsades av en mur mot söder. Det tidigare Kungsstallet införlivades troligtvis i Exercitiegårdens östra och norra sida. Exercitiegården står kvar till 1880-talet då den rivs i samband med byggnationen av det nya Universitetshuset.

Uppsala universitets myntkabinett är ett av endast ett knappt dussin aktiva universitetsmyntkabinett i världen. Myntkabinettet är beläget i Universitetshuset i Uppsala.

Universitetshuset är Uppsala universitets huvudbyggnad, uppförd 1887 av byggmästaren Carl Henrik Hallström och ritad av arkitekt Herman Holmgren. Det målades invändigt av Svante Thulin. Huset är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Universitetshuset ligger centralt i Uppsala vid Universitetsparken, nära Gustavianum och domkyrkan. Idag används huset för föreläsningar, konferenser, konserter och akademiska högtider. Vissa salar används även för seminarier inom bland annat juridik. Ovanför ingången till aulan citeras 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds aforism: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större

Skandalhuset är benämningen på en byggnad i centrala Uppsala. Den blev från 1900-talets sista decennier successivt säte för Uppsala universitets växande lednings- och förvaltningskansli. Skandalhuset angränsar till Universitetshuset, som ligger på andra sidan gatan. Universitetsförvaltningen lämnade byggnaden sommaren 2017 (för Segerstedthuset), varefter den började återskapas till bostadshus. Skandalhuset uppfördes i jugendstil mellan 1906 och 1910 av grosshandlaren Axel Beskow efter ritningar av arkitekterna Victor Dorph och Anders Höög. Det fick sitt namn av samtiden då det ansågs vara en skandal att byggnaden var högre än det intilliggande monumentala universitetshuset. Harmonin i omgivningarna ansågs därmed störas. Detta förhållande blev föremål för debatt både i lokaltidningarna och i Uppsala stadsfullmäktige. Byggnaden fungerade länge som bostadshus och 1915 uppfördes även det intilliggande gårdshuset. Byggnaden ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I husets gatuplan ligger sedan 1911 Fyrisbiografen, en av Sveriges äldsta biografer. Sedan universitets administration under sommaren 2017 flyttat ut är det tänkt att Skandalhuset ska återgå till sin ursprungliga funktion, som bostadshus. Werket Arkitekter har under 2016/2017 gjort underlag för kalkyl på 51 lägenheter. Under 2020 har hyresgäster flyttat in i universitetsadministrationens gamla delar.[källa behövs]

Fyrisbiografen är en biograf i Uppsala som har funnits sedan 1911 på Sankt Olofsgatan 10 i det så kallade Skandalhuset. Biografen visar kvalitetsfilm från hela världen. Biografen har två salonger, Fyris 1 och Fyris 2, med sammanlagt 123 platser.

Ärkebiskopsborgen, senare känd som Rundeln, var en medeltida ringmursborg och borgruin i Uppsala. Borgen var belägen på den plats där Universitetshuset och Universitetsparken idag är belägna. Ärkebiskopsborgen tros ha varit uppförd någon gång under 1300-talet och ska ha använts som Ärkebiskopsresidens. Borgen belägrades och intogs 1497 av Sten Sture den äldre under dennes strider mot Kung Hans och ärkebiskop Jakob Ulvsson. Under slaget om Uppsala år 1521 erövrade Gustav Eriksson borgen från den dansktrogne ärkebiskopen Gustav Trolles fogde Bengt Bjugg, en händelse som skildras i Peder Swarts krönika. Efter Befrielsekrigets slut restaurerade kung Gustav borgen och höll 1528 sin kröningsfest här. Borgen brann dock under en stadsbrand 1543. Istället för att fullt ut återuppbygga Ärkebiskopsborgen påbörjades 1549 istället byggnationen av Uppsala slott, på en betydligt mer strategisk plats på Uppsalaåsens krön. Till byggnationen användes material från biskopsborgen. Kvar stod endast ruinen av borgens norra torn, ungefär på den plats där Erik Gustaf Geijers staty i Universitetsparken idag står. Tornet fick i folkmun namnet Rundeln och finns avbildat i Suecian. På platsen uppfördes senare först ett stall och därefter den så kallade Exercitiegården. När Universitetshuset byggdes 1879–1887 avtäcktes borgens ruiner men ingen arkeologisk undersökning genomfördes.

Norrbyska studenthemmet (också kallat Norrbyhus) är en stiftelse och ett studenthem med 24 studentrum i Uppsala på S:t Johannesgatan 16. Stiftelsen grundades av teologen Carl Julius Norrby år 1878 och huset stod färdigt 1880. Det är Sveriges äldsta studenthem som fortfarande är i bruk. Stiftelsens stadgar anger att både troende och icke-troende får ansöka om boende i huset, men teologer har företräde, i synnerhet de som ämnar bli präster i Svenska kyrkan. Huset är i stort oförändrat sedan det byggdes 1887. Huset har allmänna utrymmen som till exempel bibliotek och salong och de flesta studentrummen har fortfarande kakelugnar kvar. Det finns även ett kapell, där firas mässa på måndagar under terminerna, med inbjudna präster och husets kaplaner. De boende på Norrbyhus, hemiterna, innehar olika ämbeten för att tillsammans upprätthålla kollektivlivet. Några av dessa ämbeten är; Pater (som bland annat sköter kölistorna, hemiternas kontakt med styrelsen, är ordförande på husets stämmor), Vice Pater (som bland annat ansvarar för hemiternas städschema av de gemensamma lokalerna), Klubbverk (som lagar mat på höst- och vårmiddagar och som leds av klubbmästaren), Krypteri (som sköter husets gudstjänstliv och kyrkkaffen inför varje mässa), Förbundskaptener (som ansvarar för initiativ till olika aktiviteter i huset). Ämbetena röstas igenom på husets stämmor och det finns totalt 14 olika ämbeten. Huset har en intresseorganisation kallad Hemitföreningen som består av ett hundratal boende och tidigare boende (kallade hemiter) som värnar om husets bevarande och har räddat det undan nedläggnings- och rivningshot. I hemitföreningen finns ett antal namnkunniga akademiker och kyrkomän. Elof Sundin var under 1960-talet en fiktiv teologie studerande av Norrlands nation och boende på Norrbyska studenthemmet. Elofs doktorsdiplom hänger i salongen på Norrbyhus. Huset kallas även ibland för Festprästhuset. Namnet anknyter till den bild av huset och dess invånare som återges i ett avsnitt av programmet Verkligheten i Sveriges radio.

Backmanska huset eller Johannes Bures gård är ett tvåvånings trähus på Rundelsgränd 3 i kvarteret Fjärdingen i Uppsala. Huset är en tvåvånings framkammarstuga klädd med stående panel. Byggnaden har dendrokronologiskt daterats till huvudsakligen 1620–1650. Detta gör huset till Uppsalas äldsta bevarade trähus. Takstolarna är något yngre och byggda vintern 1660–1661. Den tillbyggda delen mot Rundelsgränd är yngre, från andra hälften av 1700-talet. Huset var det enda i kvarteret som klarade den brand som 1809 härjade nordvästra delarna av Uppsala. I huset bodde i början av 1600-talet Johannes Bureus. Han fick det som donation av Gustav II Adolf år 1630. Han lämnade sedan över gården till sin dotter Katarin Bureus, som var gift med hans lärjunge Johan Henriksson. 1645 köptes gården av Johan Laurbegius, magister och professor i orientaliska språk. 1661 köptes den av Jordan Edenius. Efter hans död ärvdes gården av hans änka som 1672 sålde den till Petrus Aurivilius, professor i filosofi. Han sålde den i sin tur till teologie professor Daniel Djurberg. Efter Djurbergs änka köpte svärsonen Johan Drissel gården, som därefter ärvdes av sonen Johan Daniel Drissel. 1792 lät Johan Drissel uppföra ett nytt stenhus mot S:t Johannesgatan. Stenhuset förstörs i 1809 års brand. 1859 köpte sonen Johan Daniel Drissel d.y. loss övriga släktingar från gården, och när han dog 1863 testamenterade han den till Anna Katarina Forsmans fyra döttrar. Dessa sålde den till professor och medicine doktor Frans Anton Gustaf Bergman. 1907 ärvde sönerna gården. Dessa sålde den 1912 till sitt eget fastighetsbolag Rosendal, och lät uppföra ett nytt hyreshus i tegel mot S:t Johannesgatan. 1929 tog Martin Edlund över fastighetsbolaget, som 1956 sålde tomten till Södermanlands-Nerikes nation. I huset finns nu nationens bostadsförvaltning. Backmanska huset utsågs 1993 till statligt byggnadsminne då det är ett av de få välbevarade exemplen på Uppsalas 1600-talsarkitektur, samt för dess kopplingar till Uppsala universitet och framträdande personer vid universitetet.

Stavenowska huset är en byggnad belägen på Rundelsgränd 1 i Uppsala tillhörande Södermanlands-Nerikes nation. Huset byggdes 1855 efter ritningar av Johan Otto Larsson och har fått sitt namn efter Ludvig Stavenow, professor i historia och universitetets rektor 1918–1929. Stavenow köpte huset samma år som han tillträdde som rektor och det totalrenoverades 1998. Idag inrymmer huset nationens bibliotek men även studentbostäder och läsesalar.

Ihregården (Fjärdingen 19:4) är en borgargård vid Övre Slottsgatan i Uppsala. Den ligger bredvid Geijersgården. Den är förklarad som byggnadsminne och förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning. Johan Ihre, som var professor i statsvetenskap. lät uppföra huvudbyggnaden 1754, och gården uppkallades efter honom. Gårdshuset, som kallas "Röda stugan" uppfördes omkring år 1800. Katedralskolans rektor, Rudolf Annerstedt, köpte både Ihregården och Geijersgården 1846.