Ihregården

Akademihotellet är ett mindre hotell med 41 rum, 2 små lägenheter och 5 kurslokaler i centrala Uppsala, beläget vid Övre Slottsgatan. Hotellet ligger mitt i den historiska delen av staden med Domkyrkan, Slottet, Gustavianum, Carolina Rediviva och Universitetshuset alldeles intill. Hotellbyggnaden uppfördes 1930 av Uppsala Studentkårs stiftelse, enligt ritningar av arkitekterna Rolf Engströmer, och Erik Högström och inrymde då de första studentkorridorerna i Uppsala. Endast manliga studenter var välkomna och huset fick därför namnet Gubbhyllan av studenthumorn. Från 1960-talet användes huset - och grannhuset Clasonska gården - av Sidas kursgård som då startade utbildningar av utresande biståndspersonal. Den verksamheten pågick till 1996 då den lades ner. Samtidigt ingicks ett avtal med Uppsala universitet om övertagande av byggnad och logidelen av verksamheten under namnet Internationella kursgården. Efter några år ändrades namnet till Akademihotellet, då verksamheten nu framför allt bestod av hotell- och konferenstjänster. Hotellet renoverades i etapper, blev populärt och fick av universitetet också i uppdrag att ansvara för möblerade bostäder till utländska gästforskare samt rum till utbytesstudenter. 2009 kom nästa förändring då universitetets ledning fattade beslut om att hotellverksamheten inte kunde vara kvar som en enhet inom universitetet. Riksrevisionen hade påpekat att regleringsbrevet inte tillät denna verksamhet. Man förde då över hela verksamheten till ett aktiebolag vars ägare är Uppsala Akademiförvaltning. Hotellet var nu så väletablerat och välbesökt att det hade goda förutsättningar att få en framtid på den privata marknaden. Läget vid Övre Slottsgatan är centralt.

Geijersgården ligger centralt i Uppsala granne med Ihregården. Den ligger omedelbart norr om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i kvarteret Slottet, Övre Slottsgatan 2. Gården har namn efter skalden Erik Gustaf Geijer, som bodde här från år 1837 till 1846. Huvudbyggnaden uppfördes åren 1737–1738 av dåvarande landshövdingen Johan Brauner.

Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala (KVSU) stiftades 8 oktober 1954. Det är sedan 1957 en kunglig akademi med 36 arbetande ledamöter, forskare från Uppsala universitets olika fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Efter tolv år ges ledamot ställning som ständig ledamot. Därutöver består KVSU av högst 24 utländska och 24 svenska korresponderande ledamöter, det vill säga sådana som är bosatta utanför Uppsala. Ledamotskap i akademien förkortas LVSU. Akademien sammanträder i sitt eget hus vid Åsgränd i Uppsala, varvid i plenum fyra gånger per år och därutöver till så kallade extra sammanträden varje månad. Högtidsdag är den 8 oktober. KVSU utdelar vetenskapliga priser. Akademien ledes av en preses, för närvarande professor Lena Marcusson. KVSU utger dels en skriftserie Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis, dels en årsbok Annales Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis (hittills 20 volymer sedan 1957).

Clasonska gården är en byggnad på Övre Slottsgatan 1 i Uppsala uppförd 1762 som posthus för Uppsala stad. Huset står på grunden av en tidigare kanslibyggnad för landshövdingen i Uppsala län, uppförd 1699 och ritad av Olof Rudbeck d.ä. Postens expedition låg i bottenvåningen och övervåningen var bostad åt postinspektören. På gården fanns vagnshus för postens diligenser. Mellan 1857 och 1873 var Lars Mathias Törngren postinspektör innan postexpeditionen år 1873 flyttades närmare centrum till Östra Ågatan, och huset kom att användas som privatbostad. Den som gett namn åt huset är professor Edward Clason, och gården var i familjen Clasons ägo från 1873 fram till 1965 då den efter ett antal ombyggnader såldes till Uppsala universitet. Från slutet av 1960-talet hyrdes huset av Sida för att inrymma de första utbildningarna av utresande biståndspersonal under namnet "Sidas kursgård". Sida lade ner sin verksamhet 1996, och huset har därefter använts av Uppsala universitet. Lokalerna på andra våningen användes länge för konferenser av det bredvidliggande Akademihotellet under namnet Clasonsalen. Nu (2024) restaureras den anrika byggnaden för att byggas om till "boutiquehotell", en flygel till Akademihotellet, som beräknas öppna under hösten 2025.

Carolina Rediviva (latin: "den återuppståndna Carolina") är en byggnad i Uppsala och en del av Uppsala universitetsbibliotek. Grunden till byggnaden lades den 14 juni 1817, men officiell byggstart var 19 oktober 1819 och inleddes av kung Karl XIV Johan. Det officiella öppnandet skedde kl. 12 den 10 oktober 1841. Byggnaden är belägen i fonden av Vaksalagatan-Drottninggatan, på Carolinabackens krön mellan slottet, Odinslund och Engelska parken. Husets latinska benämning är en anspelning på den äldre universitetsbyggnaden Academia Carolina som revs 1778. Huset är idag ett byggnadsminne.

Övre Slottsgatan, ibland i talspråk förkortat till Övre Slotts, är en gata i Uppsalastadsdelen Fjärdingen. Gatan utgår från Carolina Rediviva, Dag Hammarskjölds väg och Carolinabacken, passerar Uppsala studentkårs hus i kvarteret Ubbo, Universitetshusets baksida, Amnestys lokala kontor och sträcker sig till Skolgatan vid Katedralskolan. I kvarteren kring Övre Slottsgatan och Åsgränd utspelar sig handlingen i Gösta Knutssons böcker om Pelle Svanslös. Gatans del mellan Carolinabacken och Universitetshuset är, särskilt i morgonrusningen, hårt trafikerad då den utgör del av en genomfartsförbindelse i västra kanten av Uppsalas centrum (mellan Luthagsesplanaden i norr och Dag Hammarskjölds väg i söder). Flera gånger har en tunnellösning diskuterats men det har inte realiserats. Den norra delen av Övre Slottsgatan, mellan Sankt Olofsgatan och Skolgatan, utgör ett välbevarat område med gammal småskalig bebyggelse.

Villa Anna är ett hotell i Odinslund i centrala Uppsala i Sverige. Byggnaden uppfördes 1874 på beställning av brukspatronen Carl Edvard Ekman som avsåg att ge villan som en gåva till sin dotter Anna Gustafva Ekman och dennes make Knut Henning Gezelius von Schéele. Huset ritades av arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien. 1879 såldes byggnaden och användes därefter av Uppsala Läkarförening, Kalmar nation samt flickskolan Lindska Skolan innan den köptes av Uppsala domkyrkoförsamling. Idag ägs byggnaden av MIAB Förvaltning som driver hotell och restaurang i dess lokaler.

Ärkebiskopsborgen, senare känd som Rundeln, var en medeltida ringmursborg och borgruin i Uppsala. Borgen var belägen på den plats där Universitetshuset och Universitetsparken idag är belägna. Ärkebiskopsborgen tros ha varit uppförd någon gång under 1300-talet och ska ha använts som Ärkebiskopsresidens. Borgen belägrades och intogs 1497 av Sten Sture den äldre under dennes strider mot Kung Hans och ärkebiskop Jakob Ulvsson. Under slaget om Uppsala år 1521 erövrade Gustav Eriksson borgen från den dansktrogne ärkebiskopen Gustav Trolles fogde Bengt Bjugg, en händelse som skildras i Peder Swarts krönika. Efter Befrielsekrigets slut restaurerade kung Gustav borgen och höll 1528 sin kröningsfest här. Borgen brann dock under en stadsbrand 1543. Istället för att fullt ut återuppbygga Ärkebiskopsborgen påbörjades 1549 istället byggnationen av Uppsala slott, på en betydligt mer strategisk plats på Uppsalaåsens krön. Till byggnationen användes material från biskopsborgen. Kvar stod endast ruinen av borgens norra torn, ungefär på den plats där Erik Gustaf Geijers staty i Universitetsparken idag står. Tornet fick i folkmun namnet Rundeln och finns avbildat i Suecian. På platsen uppfördes senare först ett stall och därefter den så kallade Exercitiegården. När Universitetshuset byggdes 1879–1887 avtäcktes borgens ruiner men ingen arkeologisk undersökning genomfördes.

Uppsala universitets myntkabinett är ett av endast ett knappt dussin aktiva universitetsmyntkabinett i världen. Myntkabinettet är beläget i Universitetshuset i Uppsala.

Ärkebiskopsgården är en byggnad i centrala Uppsala som sedan 1691 är Svenska kyrkans ärkebiskopssäte och Svenska kyrkans ärkebiskops officiella residens. Ärkebiskopsgården vetter i väst mot Universitetshuset, i norr mot Universitetsparken, Gustavianum och Uppsala domkyrka och i öst mot parken Odinslund, Dekanhuset och Helga Trefaldighets kyrka.

Universitetshuset är Uppsala universitets huvudbyggnad, uppförd 1887 av byggmästaren Carl Henrik Hallström och ritad av arkitekt Herman Holmgren. Det målades invändigt av Svante Thulin. Huset är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Universitetshuset ligger centralt i Uppsala vid Universitetsparken, nära Gustavianum och domkyrkan. Idag används huset för föreläsningar, konferenser, konserter och akademiska högtider. Vissa salar används även för seminarier inom bland annat juridik. Ovanför ingången till aulan citeras 1700-talsfilosofen Thomas Thorilds aforism: Tänka fritt är stort men tänka rätt är större

Exercitiegården, även känd som Stallgården, var en byggnad i centrala Uppsala. Byggnaden uppfördes i och med inrättandet av Exercitieinstitutionen år 1663 som den därefter blev säte för. Under 1880-talet revs byggnaden för att lämna plats åt det nya Universitetshuset som kom att uppföras på den plats där Exercitiegården tidigare varit belägen. 1648 donerade Drottning Kristina marken som Exercitiegården senare byggdes på till Uppsala universitet. På området fanns ruinerna från Ärkebiskopsborgen, samt ett stall under namnet Kungsstallet som under 1620-talet uppförts av Gustav II Adolf. 1663 inrättades den så kallade Exercitieinstitutionen. Denna var avsedd att locka unga adelsmän till universitet genom att erbjuda undervisning i fysiska övningar som ridning och fäktning, estetiska övningar i musik, grafisk konst och dans, samt språkundervisning i franska, spanska och italienska. Dessa var alla nödvändiga färdigheter för en adelsman under stormaktstiden. För att husera den nya institutionen påbörjas bygget av Exercitiegården. Exercitiegården uppfördes därför mellan 1663 och 1665 av Olof Rudbeck den äldre. Exercitiegården var en envåningsbyggnad med huvudlänga mot norr och två flyglar, varav den östra kallades Stallet och den västra Beridare Huset. Huvudlängan gick under namnet Exercitie Mästarens Rum. Mellan flyglarna fanns en öppen gårdsplan som avgränsades av en mur mot söder. Det tidigare Kungsstallet införlivades troligtvis i Exercitiegårdens östra och norra sida. Exercitiegården står kvar till 1880-talet då den rivs i samband med byggnationen av det nya Universitetshuset.