Katedralskolan, Uppsala

Vasaparken är en park i Luthagen i Uppsala. Invid Vasaparken ligger Vasahuset och i parken ligger Biologiska museet. Parken gränsar till Katedralskolan och dess rektorsgård.

Musicum är musikinstitutionen vid Uppsala universitet, där lokaler finns för repetitioner och administration med mera. Institutionen ligger i Observatorieparken på Kyrkogårdsgatan 4 bredvid Ekonomikum, är inrymd i en klassicistisk byggnad av villakaraktär ritad av Victor Holmgren 1928, och invigdes år 1930. På bottenvåningen finns den stora Kapellsalen, som används för repetitioner, men även för konserter i mindre format. Hugo Alfvén blev den förste director musices som flyttade in i tjänstebostaden på andra våningen, och Carl Rune Larsson blev den siste som bodde där. Musicum skall inte förväxlas med Musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, som ligger vid Engelska parken.

Hemskolan var en skola på Odensgatan 16 i Uppsala, grundad 1917 på initiativ av Manfred Björkquist och Ida Norrby, i syfte att under ettåriga kurser utbilda tjänarinnor för att genom fackutbildning höja yrkets anseende och bilda en kårsammanslutning med stöd av ett så kallat moderhem efter mönster från diakonianstalterna. Senare blev utbildandet av hemsystrar Hemskolans huvuduppgift. Byggnaden ritades av arkitekten Theodor Kellgren Skolan lades ned 1974.

Rektorsgården är ett hus som ligger invid Katedralskolan i centrala Uppsala. Rektorsgården uppfördes samtidigt med Katedralskolan i slutet av 1860-talet. Arkitekt var Adrian Crispin Peterson, som var e.o. arkitekt på Kungliga Överintendentsämbetet och som vid tillfället arbetade som byggchef vid uppförandet av Katedralskolan som ritats av hans professor Fredrik Wilhelm Scholander, intendent vid Överintendentsämbetet. Flertalet möbler till Katedralskolan, som bänkar, bord, skrifttavlor och lampor ritades även av Peterson. Rektorsgården byggdes åt Manfred Mustafa Floderus, som 1866 tillträdde rektoratet vid Katedralskolan. Balkongen och tillhörande fönster är ett senare tillägg på byggnaden. Peterson ritade även ett flertal andra byggnader på skolområdet, bland annat en förrådslänga intill Rektorsgården, utedass och förråd till Katedralskolan samt en eldarebostad. Denna nya rektorsgården ersatte den gamla rektorsbostaden som inköpts år 1806 som tjänstebostad åt dåvarande rektorn Johan Carl Höjer och låg vid Bäverns gränd intill Prinshuset. Byggnaden är en av Uppsalas första villor och typisk för den tidiga svenska villaarkitekturen (se även Villa Tomtebo), och i trädgården är gräsmattorna planterade med scilla vilka skapar känslan av ett blått hav under slutet av april början av maj. Rektorsgården förklarades som byggnadsminne den 1 oktober 1982. Rektorsgården är numera även känt som IB-villan, vilket grundas i att elever som går International Baccalaureate på Katedralskolan är de enda som undervisas där.

Kalmar nation är en av tretton studentnationer vid Uppsala universitet. Nationshuset återfinns på Svartmangatan 3 i centrala Uppsala. Som studentnation har den bostäder, stipendier, pub, fik, klubbar, teater och andra verksamheter för medlemmarna.

Vasahuset är en byggnad i Uppsala, belägen i Luthagen invid Vasaparken. Huset som började byggas 1906 är ritat av Erik Hahr och har den bäst bevarade jugendornamentiken i Uppsala.

Kyrkogårdsgatan är en gata i Uppsala i Sverige. Gatan sträcker sig en dryg kilometer från Tegnérparken i nordväst till Engelska parken bakom Carolina Rediviva i sydost. Den ansluts i nordväst till Börjegatan. Gatan har fått sitt namn från Uppsala gamla kyrkogård som ligger längs gatans sydvästra sida. Kyrkogårdsgatan bildade tillsammans med Skolgatan, Kungsgatan och Strandbodgatan gränsen för den stadskvadrat som utgjorde staden från och med stadsplanen 1643 fram till slutet av 1800-talet. Längs dessa gränsgator byggdes en sammanhängande rad av sädeslador som utgjorde stadens gränser gentemot den kringliggande landsbygden. På kartor från 1600- och 1700-talet refereras därför samtliga av dessa stadsgränsgator till som Ladugatan. 1793 slutade man använda gravplatserna i staden. Istället började man använda hospitalets gamla fattigkyrkogård vid änden av Sankt Olofsgatan. Denna blev snart för liten för ändamålet och utvidgades därför runt 1810 till dagens Gamla kyrkogården, efter vilken Kyrkogårdsgatan har fått sitt nuvarande namn.

Biotopia (tidigare Biologiska museet) är ett museum i Uppsala som ligger i Vasaparken invid Vasahuset och Ekonomikum, bredvid Katedralskolan. Museet drivs av Uppsala kommun.

Sysslomansgatan är en gata i Uppsala i Uppland. Namnet på denna gatusträckning är känt sedan 1640-talet medan gatan torde vara medeltida. Sysslomansgatan avslutades ursprungligen vid Skolgatan där Uppsalas nordvästra tull, Börjetulls föregångare var belägen, och härifrån fortsatte landsvägen norrut mot Börje och Jumkil. Namnet erinrar om att domkyrkosysslomannen i Uppsala ända fram till 1890-talet hade sin tjänstebostad i "Sysslomansgården" (nu riven) vid gatan i dess sydöstra hörn mot S:t Johannesgatan. En minnestavla på huset visar dess läge. Gatan utgör en, av flera, länkar för trafiken väster om Fyrisån i centrala Uppsala och är öppen för all sorts dubbelriktad trafik.

Börjeparken, Finn Malmgrens plan är en park i Luthagen i Uppsala som gränsar till Sysslomansgatan och Skolgatan. Parken har blomplanteringar och är känd för sina körsbärsträd som blommar på våren. I parken finns också en staty av Finn Malmgren, en svensk meteorolog och polarforskare verksam vid Uppsala universitet. Det finns även en skuptur i lackad aluminium, Modul, som är skapad 1996 av Lars Erik Falk.

Norrbyska studenthemmet (också kallat Norrbyhus) är en stiftelse och ett studenthem med 24 studentrum i Uppsala på S:t Johannesgatan 16. Stiftelsen grundades av teologen Carl Julius Norrby år 1878 och huset stod färdigt 1880. Det är Sveriges äldsta studenthem som fortfarande är i bruk. Stiftelsens stadgar anger att både troende och icke-troende får ansöka om boende i huset, men teologer har företräde, i synnerhet de som ämnar bli präster i Svenska kyrkan. Huset är i stort oförändrat sedan det byggdes 1887. Huset har allmänna utrymmen som till exempel bibliotek och salong och de flesta studentrummen har fortfarande kakelugnar kvar. Det finns även ett kapell, där firas mässa på måndagar under terminerna, med inbjudna präster och husets kaplaner. De boende på Norrbyhus, hemiterna, innehar olika ämbeten för att tillsammans upprätthålla kollektivlivet. Några av dessa ämbeten är; Pater (som bland annat sköter kölistorna, hemiternas kontakt med styrelsen, är ordförande på husets stämmor), Vice Pater (som bland annat ansvarar för hemiternas städschema av de gemensamma lokalerna), Klubbverk (som lagar mat på höst- och vårmiddagar och som leds av klubbmästaren), Krypteri (som sköter husets gudstjänstliv och kyrkkaffen inför varje mässa), Förbundskaptener (som ansvarar för initiativ till olika aktiviteter i huset). Ämbetena röstas igenom på husets stämmor och det finns totalt 14 olika ämbeten. Huset har en intresseorganisation kallad Hemitföreningen som består av ett hundratal boende och tidigare boende (kallade hemiter) som värnar om husets bevarande och har räddat det undan nedläggnings- och rivningshot. I hemitföreningen finns ett antal namnkunniga akademiker och kyrkomän. Elof Sundin var under 1960-talet en fiktiv teologie studerande av Norrlands nation och boende på Norrbyska studenthemmet. Elofs doktorsdiplom hänger i salongen på Norrbyhus. Huset kallas även ibland för Festprästhuset. Namnet anknyter till den bild av huset och dess invånare som återges i ett avsnitt av programmet Verkligheten i Sveriges radio.

Uppsala astronomiska observatorium avser de olika observatorier som använts av astronomiinstitutionen vid Uppsala universitet under tidens gång.