Uppsala centrum

Stora torget ligger i centrala Uppsala, strax öster om Fyrisån. Härifrån utgår Svartbäcksgatan åt nordväst, Vaksalagatan åt nordöst, Drottninggatan åt sydväst och Kungsängsgatan åt sydöst. Torget är, trots sitt namn inte störst i Uppsala utan mindre än Vaksala torg – namnet tros härröra från det enkla faktum att det medeltida Gamla torget, ett kvarter norrut, är mindre. Stora torget är känt för sin, i Sverige, ovanliga utformning med slutna (hopbyggda) hörn. Ett sådant torg kallas "hörnslutet" vilket var relativt vanligt på 1600-talet. I dagens Sverige finns endast två sådana torg kvar, Stora torget i Uppsala och Rådhustorget i Piteå. Stora torget lades ut i samband med 1643 års stadsplan, och ersatte då Gamla torget som Uppsalas centrala torg.

Rådhuset är en byggnad vid Stora torget i Uppsala, som sedan år 2020 inrymmer ett co-workingspace i United Spaces regi.

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri är ett kafé på Östra Ågatan 31 i Uppsala som drivs av medlemmar av familjen Landing. Ordet schweizeri är känt sedan 1830-talet och syftade ursprungligen på verksamheter drivna av invandrade schweizare, men är i övrigt mer eller mindre synonymt med de samtida begreppen konditori och kafé. Enligt konditoriets sigill härleds verksamheten till anno 1870. Flera tidningsannonser angående karamellförsäljning köps i Upsala och Sala Tidning under 1873 liksom större annonser i december som bjuder in till "[sin] under flera år välkända tillverkning af alla sorters conditorivaror" på Kungsgatan 3. Alfred Andersson öppnade 1887 verksamhet under namnet Anderssons konditori och Damkafé på Vaksalagatan, verksamheten flyttade senare till Güntherskas dåvarande lokaler och familjen bytte namn från Andersson till Landing. Svenska Dagbladet har listat kaféet som Sveriges tredje äldsta om man räknar från och med 1887, vilket korrigerades till fjärde äldsta i en errata den 3 augusti samma år eftersom man hade glömt bland andra Ofvandahls. Kaféet skyltar med hovleverantörsintyg från Gustav V och Gustav VI Adolf. Sittplatser finns förutom inomhus både på framsidan mellan skyltfönstret och Östra Ågatan samt inglasade platser på kaféets innergård. Sortimentet innehåller olika bakverk, lunchrätter och under sommarhalvåret egentillverkad glass. Kaféet är 2020 ett av fyra Uppsalakaféer listade i White Guide; det är kategoriserat som Mästarklass. Kaféet drevs 2015 av Claes Landing från fjärde generationen som i en intervju med Upsala Nya Tidning berättar att han växte upp i familjens lägenhet ovanpå kaféet och även hjälpte till på bageriet under uppväxten, men att han inte ville bli jämförd med tidigare generationer och lämnade därför först familjeföretaget för Funäsdalen. Även femte generationen Landing är involverade i verksamheten och man driver också surdegsbageriet Forsa hembageri. Företaget konsumerar ungefär 80 ton mjöl per år och uppgav i samband med fettisdagen 2017 att man bakat 6000 semlor och beräknade att man skulle baka upp till 2000 fler innan dagens slut. Güntherska blev utsett till Sveriges bästa konditori 2017 av White guide.

Olof Sigfridssons hus var en byggnad vid Stora Torget i Uppsala, mellan Östra Ågatan och Drottninggatan. Gästgivaren Olof Sigfridsson inköpte 1638 och 1644 två tomter i det kvarter som sträckte sig från Fyrisån mot nordöst. I samband med upprättandet av den nya stadsplanen i Uppsala 1641 omformades de båda tomterna till en, där Olof Sigfridsson började uppföra ett stort stenhus, invid det nyanlagda torget. När byggnaden stod färdig är oklart, men på en förlageteckning för Sueciaverket av Erik Dahlbergh omkring 1660 är huset färdigställt. Byggnaden av tegel var slätputsad, rödfärgad och höjde sig tre våningar. Taket var ett brant sadeltak med trappstegsgavlar. Byggnaden blev illa åtgången i stadsbranden 1702. Återuppbyggandet verkar inte ha kommit igång förrän 1710 och pågick ännu 1713. Byggnaden försågs vid återuppbyggnaden med ett säteritak, och ytterväggarna täcktes av gulgrå puts. På 1810-talet byggdes huset om, antalet fönster utökades och huset försågs med ett nytt sadeltak med murad taklist i antik stil. I vinkel mot huvudbyggnaden mot Drottninggatan låg en tvåvånings bostadslänga i sten från 1600-talet. Även denna skadades vid 1702 års brand, men återuppbyggdes samtidigt med huvudbyggnaden mot Stora Torget. 1839 inköpte guldsmeden Anders Fredrik Hellman gården vid torget och 1841 den angränsade granntomten i nordväst mot Östra Ågatan, som då var bebyggd med träbebyggelse från 1700-talet. 1848 lät Hellman bygga om byggnaden, försåg den med frontespis och rusticerad bottenvåning, samtidigt som en ny byggnad uppfördes efter Drottninggatan i samma stil på platsen för det mindre 1600-talsstenhuset. 5 december 1859 utbröt en brand i ett av uthusen på Hellmans gård. Branden spred sig snabbt och förstörde all trähusbebyggelse i detta och angränsande kvarter. De nyuppförda stenhusen klarade sig dock. Efter detta uppfördes 1862–1863 en stenbyggnad i tre våningar med frontespis och rusticerad bottenvåning i en stil som anknöt till fasaderna mot Drottninggatan och Stora Torget. 1872 inrymdes Uplands enskilda bank i huset mot Stora Torget. Där höll banken till fram till dess den nya byggnaden tvärs över torget stod färdig 1909. Thulebolagen, som 1963 uppgick i Skandiakoncernen, förvärvade fastigheten 1943. Alla byggnaderna revs 1964 i samband med citysaneringen för byggnation av moderna affärsfastigheter.

Forumtorget är ett torg i centrala Uppsala. Torget är beläget öster om korsningen mellan Smedsgränd och Kungsängsgatan. I norr angränsar torget till Åhlénshuset och i öster mot Forumgallerian. "Under första delen av 1990-talet renoverades torget i samband med att Forumgallerian byggdes. Man ville då bevara torgets utseende och återanvände markplattorna". Följande stycke är hämtat från Uppsala kommun (u.å.). 2011 utlyste Uppsala kommun en arkitekttävling om forumtorgets framtida utformning. Tävlingen vanns av White arkitekter med projektet Soffta. "Förslaget bygger på tre starka formelement; golvet, soffan och platån". Golvet ska vara av svart granithäll och löpa i linje med gågatan. Soffan ska bli 57 meter lång med akrylskivor, varvade med HDL-skivor och ha lysrör som lyser upp soffan inifrån. Soffan är tänkt att löpa från Smedsgränd mot Dragarbrunnsgatan. Uppsala kommun har kritiserat materialvalet i soffan, likväl som soffans längd, men uppger att de arbetar vidare med förslaget. Den gröna platån markerar torgets gräns mot Kungsängsgatan. Platån är en skulptur och sittplats med ett integrerat vattenspel. I samband med renoveringen av torget passar kommunen på att höja marknivån vid angränsande gator så att entréerna uppfyller kraven på tillgänglighet. Uppsala kommun har uttryckt en oro över hur vattenspelet ska fungera över årstiderna och planerar att låta platån vara uppvärmd under vinterhalvåret.

Upplands runinskrifter Fv1973;198B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten i Uppsala, kv. Rådhuset 2-3, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Fragmentet är 36 x 20 x 6 centimeter stort.

Nybron är en bro som leder Drottninggatan över Fyrisån i centrala Uppsala. Den första bron på denna plats tillkom 1645 efter att Drottninggatan skapats i stadsregleringsplanen från 1643. Den bron var av trä och förstördes i Stadsbranden i Uppsala 1702. Efter branden byggdes en stenbro med valvkonstruktion som revs 1899. Den nuvarande bron byggdes därefter upp som en plan överfart efter ritningar av Zakarias Larsson, och breddades 1953. 1956 passerades bron av över 12 000 motorfordon per dag, men idag leds stora delar av den trafiken andra vägar. Brons körfält byggdes om vid en trafikreglering 2005.

Uppsala Pingst är en frikyrka i centrala Uppsala, ansluten till Pingst FFS. Församlingen grundades 21 september 1916.

Norrlands nation är en studentnation i Uppsala med omkring 9 000 medlemmar. Nationen riktar sig främst till studerande vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som kommer från Norrland, men numera kan alla eftergymnasiala studerande beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet var medlemskap i en nation före den 1 juli 2010 obligatoriskt, det så kallade nationsobligatoriet. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjesaktiviteter. Trots namnet omfattar nationen historiskt sett inte studenter från hela Norrland, utan endast de landskap som tillhör Härnösands stift och det år 1904 bildade Luleå stift. Nationen bildades 1827 genom en sammanslagning av några mindre nationer med rötter tillbaka till 1600-talets mitt.

Spegeln är en biograf på Västra Ågatan 12 i Uppsala, med stadens största salong. Spegeln invigdes 1964 av SF:s dåvarande VD Kenne Fant. Huset ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I dag drivs biografen av Filmstaden. Salongen har 325 platser och är en av få kvarvarande singelbiografer. Spegeln används ofta som premiärbiograf. År 1994 totalrenoverades salongen med nya stolar och förbättrad akustik. SF lät även THX-certifiera biografen. År 2012 digitaliserades Spegeln och samtliga analoga filmvisningar upphörde. De två analoga projektorerna (Philips DP70) ersattes av en Barco DP4K-23B digitalprojektor med DLP-teknik som klarar 4K-upplösning. Ljudanläggningen bestod av tre JBL 4675C scenhögtalare, fyra JBL 4645B lågbashögtalare och 12 JBL 8340 effekthögtalare. Slutstegen var från QSC. År 2015 meddelade SF Bio att de planerade att bygga en ny filmstad i centrala Uppsala som skulle ersätta befintliga biografer, inklusive Spegeln. År 2018 byttes ljudanläggningen ut mot en ny med högtalare från SLS och slutsteg från Crown. Antalet ljudkanaler var fortfarande 7.1. År 2019 bytte SF Bio namn till Filmstaden, efter att Bonnier Entertainment sålt sina sista ägarandelar i biografkedjan. SF:s lysrörsskylt byttes ut mot en ny LED-baserad skylt med företagets nya grafiska profil.

Västgöta nation, dagligt tal Västgöta eller VG, är en nation vid Uppsala universitet. Nationen grundades 1639, samma år som Västmanlands-Dala nation, och är därmed en av de två äldsta nationerna i Uppsala . Västgöta nation är med sina cirka 1 300 medlemmar en ganska liten nation, men trots detta har man ett omfattande kulturutbud med bland annat tre körer, en teaterförening och en orkester. Nationshuset ligger precis vid Fyrisån och är troligen byggt 1604; källarvalven är dock ännu äldre. Huset är ett av få hus i centrala Uppsala som överlevde stadsbranden 1702[källa behövs]. Bland de tidigare ägarna märks särskilt fältmarskalk Lennart Torstenson. Huset har varit i nationens ägo sedan 1825 och har renoverats och byggts om ett antal gånger, bland annat 1871 av arkitekten Adrian Crispin Peterson som under tiden stod för flera nyinredningar på nationerna i Uppsala.Sitt nuvarande utseende fick nationshuset genom en ombyggnad 1900 enligt Gustaf Lindgrens ritningar.

Västgötaspången är en gång- och cykelbro över Fyrisån i centrala Uppsala. Bron förbinder Slottsgränd på den västra sidan av ån med Bredgränd på den östra. Vid bron ligger Västgöta nation, som fått ge det nuvarande namnet åt bron.