Västgöta nation, Uppsala

Sankt Lars kyrka är en romersk-katolsk kyrkobyggnad i Uppsala. Den tillhör Sankt Lars katolska församling och Stockholms katolska stift. Kyrkans namn kommer av helgonet Sankt Lars, vilken också är kyrkans skyddshelgon. Efter Uppsala möte hade Uppsala ingen katolsk kyrka fram till 1900-talet och katolska högtider firades endast i privata hem. Under 1930-talet återkom behovet av en katolsk kyrka i Uppsala och 1943 grundades Uppsalas första katolska kapell sedan reformationen. 1985 invigdes Sankt Lars kyrkocentrum och kyrkobyggnaden och den ritades av arkitekt István Illes. Församlingen samlar drygt 4 000 medlemmar från cirka 75 olika länder. Ordenssällskapet Missionssystrarna av Marie heliga namn har sitt kloster Mariero beläget intill kyrkan, och Mariasystrarna är även Sankt Lars kyrkas församlingssystrar. Kyrkan samarbetar nära med det i Uppsala belägna Newmaninstitutet. Newmaninstitutet är en högskola i Uppsala för studier i teologi, filosofi och kultur inspirerad av den engelske tänkaren, författaren och kardinalen John Henry Newman (1801–1890). En del av utbildningen i filosofi och teologi för blivande katolska präster i Sverige är sedan 2007 förlagd till institutet.

Västgötaspången är en gång- och cykelbro över Fyrisån i centrala Uppsala. Bron förbinder Slottsgränd på den västra sidan av ån med Bredgränd på den östra. Vid bron ligger Västgöta nation, som fått ge det nuvarande namnet åt bron.

För byggnader benämnda Grillska huset, se Grillska huset (olika betydelser). Se även Grillska gården, Örebro Grillska gården är den enda bevarade stadsgården i Uppsala och uppfördes under senare delen av 1700-talet. Gården har en lång historia med många välkända personer som ägare. Gården ligger längs med Trädgårdsgatan och Slottsgränd i kvarteret Munken.

Newmaninstitutet är en privat svensk romersk-katolsk högskola, vars verksamhet bedrivs i Uppsala med inriktning mot teologi, filosofi och kultur. Institutet, som grundades 2001 av Jesuitorden och erhöll statlig ackreditering som högskola 2010, är namngivet efter den brittiske tänkaren, författaren och kardinalen John Henry Newman (1801–1890). Rektor är Philip Geister. Institutets utbildning och kurser vänder sig till alla intresserade. Större delen av utbildningen i filosofi och teologi för blivande katolska präster i Sverige är sedan 2007 förlagd till institutet.

Norrlands nation är en studentnation i Uppsala med omkring 9 000 medlemmar. Nationen riktar sig främst till studerande vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som kommer från Norrland, men numera kan alla eftergymnasiala studerande beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet var medlemskap i en nation före den 1 juli 2010 obligatoriskt, det så kallade nationsobligatoriet. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjesaktiviteter. Trots namnet omfattar nationen historiskt sett inte studenter från hela Norrland, utan endast de landskap som tillhör Härnösands stift och det år 1904 bildade Luleå stift. Nationen bildades 1827 genom en sammanslagning av några mindre nationer med rötter tillbaka till 1600-talets mitt.

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri är ett kafé på Östra Ågatan 31 i Uppsala som drivs av medlemmar av familjen Landing. Ordet schweizeri är känt sedan 1830-talet och syftade ursprungligen på verksamheter drivna av invandrade schweizare, men är i övrigt mer eller mindre synonymt med de samtida begreppen konditori och kafé. Enligt konditoriets sigill härleds verksamheten till anno 1870. Flera tidningsannonser angående karamellförsäljning köps i Upsala och Sala Tidning under 1873 liksom större annonser i december som bjuder in till "[sin] under flera år välkända tillverkning af alla sorters conditorivaror" på Kungsgatan 3. Alfred Andersson öppnade 1887 verksamhet under namnet Anderssons konditori och Damkafé på Vaksalagatan, verksamheten flyttade senare till Güntherskas dåvarande lokaler och familjen bytte namn från Andersson till Landing. Svenska Dagbladet har listat kaféet som Sveriges tredje äldsta om man räknar från och med 1887, vilket korrigerades till fjärde äldsta i en errata den 3 augusti samma år eftersom man hade glömt bland andra Ofvandahls. Kaféet skyltar med hovleverantörsintyg från Gustav V och Gustav VI Adolf. Sittplatser finns förutom inomhus både på framsidan mellan skyltfönstret och Östra Ågatan samt inglasade platser på kaféets innergård. Sortimentet innehåller olika bakverk, lunchrätter och under sommarhalvåret egentillverkad glass. Kaféet är 2020 ett av fyra Uppsalakaféer listade i White Guide; det är kategoriserat som Mästarklass. Kaféet drevs 2015 av Claes Landing från fjärde generationen som i en intervju med Upsala Nya Tidning berättar att han växte upp i familjens lägenhet ovanpå kaféet och även hjälpte till på bageriet under uppväxten, men att han inte ville bli jämförd med tidigare generationer och lämnade därför först familjeföretaget för Funäsdalen. Även femte generationen Landing är involverade i verksamheten och man driver också surdegsbageriet Forsa hembageri. Företaget konsumerar ungefär 80 ton mjöl per år och uppgav i samband med fettisdagen 2017 att man bakat 6000 semlor och beräknade att man skulle baka upp till 2000 fler innan dagens slut. Güntherska blev utsett till Sveriges bästa konditori 2017 av White guide.

Vårfrukyrkan eller Sankta Maria kyrka i Uppsala var en kyrkobyggnad i Uppsala under medeltiden, helgad åt jungfru Maria. Kyrkan var belägen i nuvarande kvarteret Kroken, efter nuvarande Bredgränd. Kyrkan uppfördes troligen i slutet av 1100-talet. Vid 1200-talets slut eller omkring 1300 uppfördes en ny kyrkobyggnad i tegel. Kyrkoherde Peter Nilsson (död 1440) lät valvslå kyrkorummet. 1221 utfärdade påven Honorius III ett skyddsbrev för kyrkan och dess gods, samt 20 dagars avlat för den som besökte kyrkan på den heliga jungfruns födelsedag. 1278 var Uppsala domkyrkas domprost Björn kyrkoherde i kyrkan. 1344 och 1355 omtalas Vårfrukyrkan som annex till domkyrkan, vilket den troligen var redan tidigare, då domprosten Andreas And redan 1316 hade en ständig vikarie vid Vårfrukyrkan. Det är oklart när Vår Frus församling upphörde att fungera, men 1534 var den sammanslagen med Sankt Pers församling. Kyrkan eldhärjades vid Uppsala stadsbrand 1543, och tegel och koppar från kyrkan användes därefter vid byggandet av den nya kungsgården väster om ån. En nattvardskalk, skänkt till kyrkan 1335 av borgmästare Nils i Korshamn, finns idag i Ramsta kyrka. Kyrkan har namngett Sankta Maria kyrka, Uppsala

Grand Hotell Hörnan, av uppsalaborna oftast bara kallat Hotell Hörnan, är ett hotell i centrala Uppsala som ligger vid Fyrisån, i hörnet av Östra Ågatan och Bangårdsgatan. Namnet Hörnan kommer av att hotellet ligger i ett hörn. Hotellet ritades av arkitekten Ture Stenberg och stod färdigt 1907. Till stor del är hotellet fortfarande bevarat i samma stil som det var 1907. Under de senaste åren har hotellet renoverats, men i samband med renoveringen var det noga att hotellet inte skulle moderniseras utan behålla sin ursprungliga stil.

Uppsala centrum är en stadsdel i centrala Uppsala, huvudsakligen öster om Fyrisån och väster om järnvägen med tyngdpunkt nära Stora torget, men hit räknas också området runt Vaksala torg öster om järnvägen. Ibland kan även Fjärdingen väster om Fyrisån inkluderas i begreppet Centrum. Uppsala centrum kallas även City av företagen i området och av Uppsalabuss. Ett något mindre område (kvarteren i före detta S:t Pers församling) avgränsat i väster av ån, i öster av järnvägen, i norr av Sankt Olofsgatan och i söder av Bangårdsgatan (de inre delarna av Svarbäcken och Kungsängen), uppfattas av de flesta som en egen stadsdel, Dragarbrunn. Uppsala är en stad i stark tillväxt och kommunens tjänstemän använder numera det vidare begreppet Innerstaden som inkluderar förutom Dragarbrunn och Fjärdingen på vardera åsidan även angränsande partier av de kringliggande stadsdelarna Luthagen, Svartbäcken, Kungsängen, Kvarngärdet (Höganäs) och Fålhagen (Almtuna). Cityhandeln är alltjämt omfattande trots framväxt av stora handelsplatser i Uppsalas ytterområden, till exempel Boländerna och Gränby. Handeln har sedan den medeltida köpstadens tillblivelse under namnet Östra Aros (på 1200-talet namnändrad till Uppsala), sin tyngdpunkt i Dragarbrunn. Även här öster om ån finns numera ett växande nöjesliv, till exempel restauranger, nattklubbar, Uppsala Stadsteater och Konserthuset Uppsala Konsert & Kongress men det har i mindre grad än det i Fjärdingen med sina studentnationer, anknytning till universitetet. Vid Fyrisåns stränder och i hamnen finns ett växande antal restauranger, sommartid med uteservering och nära resecentrum finns bland annat musikpuben Katalin där kända artister uppträder flera gånger i veckan. Viktiga nordväst-sydostliga gator är Kungsängsgatan–Svartbäcksgatan, som är gågator på båda sidor om Stora torget, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan. Drottninggatan–Vaksalagatan är ett stort stråk i sydväst-nordostlig riktning. De flesta stadsbusslinjerna möts vid Stadshuset, vid korsningen mellan Vaksalagatan och Kungsgatan. byggdes 2005-2011 vid Centralstationen i stadsdelens östliga delar. Där finns en passage under järnvägsspåren och en ny stationsbyggnad (med fasad dekorerad med järnvägsräls) bredvid den gamla. På platsen framför resecentrum finns flera konstverk, bland annat en känd staty av Bror Hjorth (Näckens Polska). På västra sidan om spåren, nära den mesta cityhandeln, finns hållplatser för stadsbussar och terminal för landsbygdsbussarna. Parkeringsgarage under mark finns öster om spåren vid den nya Stationsgatan som via Bergsbrunnagatan leder till Boländernas industri- och handelsområde cirka tre kilometer sydost om Uppsala centrum.

Spegeln är en biograf på Västra Ågatan 12 i Uppsala, med stadens största salong. Spegeln invigdes 1964 av SF:s dåvarande VD Kenne Fant. Huset ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I dag drivs biografen av Filmstaden. Salongen har 325 platser och är en av få kvarvarande singelbiografer. Spegeln används ofta som premiärbiograf. År 1994 totalrenoverades salongen med nya stolar och förbättrad akustik. SF lät även THX-certifiera biografen. År 2012 digitaliserades Spegeln och samtliga analoga filmvisningar upphörde. De två analoga projektorerna (Philips DP70) ersattes av en Barco DP4K-23B digitalprojektor med DLP-teknik som klarar 4K-upplösning. Ljudanläggningen bestod av tre JBL 4675C scenhögtalare, fyra JBL 4645B lågbashögtalare och 12 JBL 8340 effekthögtalare. Slutstegen var från QSC. År 2015 meddelade SF Bio att de planerade att bygga en ny filmstad i centrala Uppsala som skulle ersätta befintliga biografer, inklusive Spegeln. År 2018 byttes ljudanläggningen ut mot en ny med högtalare från SLS och slutsteg från Crown. Antalet ljudkanaler var fortfarande 7.1. År 2019 bytte SF Bio namn till Filmstaden, efter att Bonnier Entertainment sålt sina sista ägarandelar i biografkedjan. SF:s lysrörsskylt byttes ut mot en ny LED-baserad skylt med företagets nya grafiska profil.

Dag Hammarskjöldbiblioteket är ett av flera ämnesbibliotek vid Uppsala universitetsbibliotek, beläget i byggnaden Regnellianum på Slottsgränd 3 i Uppsala. I dag är Dag Hammarskjöldbiblioteket Nordens största FN-depåbibliotek med omfattande samlingar av FN-dokument och rapporter både i tryckt och elektronisk form. Biblioteket är öppet för alla men vänder sig i första hand till forskare, lärare och studenter inom ovanstående ämnesområden. Det officiella namnet är Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket.

Östgöta nation, i dagligt tal Östgöta eller ÖG är en av tretton nationer vid Uppsala universitet. Nationen grundades 8 november 1646, men är trots det känd genom konsistoriets protokoll sedan 1595. Nationen har idag runt 3 500 medlemmar. Själva byggnaden, belägen på Trädgårdsgatan 15 i Uppsala, invigdes 1885 av Oscar II och är ritad av Carl August Kihlberg, samme man som ritat presidentpalatset i Buenos Aires, Casa Rosada. Salen har högt till tak och stilen är i tidstypisk nyrenässans. Stora salen tar strax under 300 sittande gäster. Tage Danielsson var medlem under 1950-talet och satte upp flera pjäser, bland annat det legendariska spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I Fara i Mora. Andra kända östgötar som passerat nationen under åren är Jöns Jacob Berzelius, Jakob Wallenberg, Henrik Bernhard Palmær, Louis De Geer, Ture Nerman, Albert Engström (född i den del av Småland som hör till Linköpings stift), Karl Gustaf Westman, Hatte Furuhagen och Ejnar Haglund