Norrlands nation

Spegeln är en biograf på Västra Ågatan 12 i Uppsala, med stadens största salong. Spegeln invigdes 1964 av SF:s dåvarande VD Kenne Fant. Huset ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I dag drivs biografen av Filmstaden. Salongen har 325 platser och är en av få kvarvarande singelbiografer. Spegeln används ofta som premiärbiograf. År 1994 totalrenoverades salongen med nya stolar och förbättrad akustik. SF lät även THX-certifiera biografen. År 2012 digitaliserades Spegeln och samtliga analoga filmvisningar upphörde. De två analoga projektorerna (Philips DP70) ersattes av en Barco DP4K-23B digitalprojektor med DLP-teknik som klarar 4K-upplösning. Ljudanläggningen bestod av tre JBL 4675C scenhögtalare, fyra JBL 4645B lågbashögtalare och 12 JBL 8340 effekthögtalare. Slutstegen var från QSC. År 2015 meddelade SF Bio att de planerade att bygga en ny filmstad i centrala Uppsala som skulle ersätta befintliga biografer, inklusive Spegeln. År 2018 byttes ljudanläggningen ut mot en ny med högtalare från SLS och slutsteg från Crown. Antalet ljudkanaler var fortfarande 7.1. År 2019 bytte SF Bio namn till Filmstaden, efter att Bonnier Entertainment sålt sina sista ägarandelar i biografkedjan. SF:s lysrörsskylt byttes ut mot en ny LED-baserad skylt med företagets nya grafiska profil.

Nybron är en bro som leder Drottninggatan över Fyrisån i centrala Uppsala. Den första bron på denna plats tillkom 1645 efter att Drottninggatan skapats i stadsregleringsplanen från 1643. Den bron var av trä och förstördes i Stadsbranden i Uppsala 1702. Efter branden byggdes en stenbro med valvkonstruktion som revs 1899. Den nuvarande bron byggdes därefter upp som en plan överfart efter ritningar av Zakarias Larsson, och breddades 1953. 1956 passerades bron av över 12 000 motorfordon per dag, men idag leds stora delar av den trafiken andra vägar. Brons körfält byggdes om vid en trafikreglering 2005.

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri är ett kafé på Östra Ågatan 31 i Uppsala som drivs av medlemmar av familjen Landing. Ordet schweizeri är känt sedan 1830-talet och syftade ursprungligen på verksamheter drivna av invandrade schweizare, men är i övrigt mer eller mindre synonymt med de samtida begreppen konditori och kafé. Enligt konditoriets sigill härleds verksamheten till anno 1870. Flera tidningsannonser angående karamellförsäljning köps i Upsala och Sala Tidning under 1873 liksom större annonser i december som bjuder in till "[sin] under flera år välkända tillverkning af alla sorters conditorivaror" på Kungsgatan 3. Alfred Andersson öppnade 1887 verksamhet under namnet Anderssons konditori och Damkafé på Vaksalagatan, verksamheten flyttade senare till Güntherskas dåvarande lokaler och familjen bytte namn från Andersson till Landing. Svenska Dagbladet har listat kaféet som Sveriges tredje äldsta om man räknar från och med 1887, vilket korrigerades till fjärde äldsta i en errata den 3 augusti samma år eftersom man hade glömt bland andra Ofvandahls. Kaféet skyltar med hovleverantörsintyg från Gustav V och Gustav VI Adolf. Sittplatser finns förutom inomhus både på framsidan mellan skyltfönstret och Östra Ågatan samt inglasade platser på kaféets innergård. Sortimentet innehåller olika bakverk, lunchrätter och under sommarhalvåret egentillverkad glass. Kaféet är 2020 ett av fyra Uppsalakaféer listade i White Guide; det är kategoriserat som Mästarklass. Kaféet drevs 2015 av Claes Landing från fjärde generationen som i en intervju med Upsala Nya Tidning berättar att han växte upp i familjens lägenhet ovanpå kaféet och även hjälpte till på bageriet under uppväxten, men att han inte ville bli jämförd med tidigare generationer och lämnade därför först familjeföretaget för Funäsdalen. Även femte generationen Landing är involverade i verksamheten och man driver också surdegsbageriet Forsa hembageri. Företaget konsumerar ungefär 80 ton mjöl per år och uppgav i samband med fettisdagen 2017 att man bakat 6000 semlor och beräknade att man skulle baka upp till 2000 fler innan dagens slut. Güntherska blev utsett till Sveriges bästa konditori 2017 av White guide.

Olof Sigfridssons hus var en byggnad vid Stora Torget i Uppsala, mellan Östra Ågatan och Drottninggatan. Gästgivaren Olof Sigfridsson inköpte 1638 och 1644 två tomter i det kvarter som sträckte sig från Fyrisån mot nordöst. I samband med upprättandet av den nya stadsplanen i Uppsala 1641 omformades de båda tomterna till en, där Olof Sigfridsson började uppföra ett stort stenhus, invid det nyanlagda torget. När byggnaden stod färdig är oklart, men på en förlageteckning för Sueciaverket av Erik Dahlbergh omkring 1660 är huset färdigställt. Byggnaden av tegel var slätputsad, rödfärgad och höjde sig tre våningar. Taket var ett brant sadeltak med trappstegsgavlar. Byggnaden blev illa åtgången i stadsbranden 1702. Återuppbyggandet verkar inte ha kommit igång förrän 1710 och pågick ännu 1713. Byggnaden försågs vid återuppbyggnaden med ett säteritak, och ytterväggarna täcktes av gulgrå puts. På 1810-talet byggdes huset om, antalet fönster utökades och huset försågs med ett nytt sadeltak med murad taklist i antik stil. I vinkel mot huvudbyggnaden mot Drottninggatan låg en tvåvånings bostadslänga i sten från 1600-talet. Även denna skadades vid 1702 års brand, men återuppbyggdes samtidigt med huvudbyggnaden mot Stora Torget. 1839 inköpte guldsmeden Anders Fredrik Hellman gården vid torget och 1841 den angränsade granntomten i nordväst mot Östra Ågatan, som då var bebyggd med träbebyggelse från 1700-talet. 1848 lät Hellman bygga om byggnaden, försåg den med frontespis och rusticerad bottenvåning, samtidigt som en ny byggnad uppfördes efter Drottninggatan i samma stil på platsen för det mindre 1600-talsstenhuset. 5 december 1859 utbröt en brand i ett av uthusen på Hellmans gård. Branden spred sig snabbt och förstörde all trähusbebyggelse i detta och angränsande kvarter. De nyuppförda stenhusen klarade sig dock. Efter detta uppfördes 1862–1863 en stenbyggnad i tre våningar med frontespis och rusticerad bottenvåning i en stil som anknöt till fasaderna mot Drottninggatan och Stora Torget. 1872 inrymdes Uplands enskilda bank i huset mot Stora Torget. Där höll banken till fram till dess den nya byggnaden tvärs över torget stod färdig 1909. Thulebolagen, som 1963 uppgick i Skandiakoncernen, förvärvade fastigheten 1943. Alla byggnaderna revs 1964 i samband med citysaneringen för byggnation av moderna affärsfastigheter.

Newmaninstitutet är en privat svensk romersk-katolsk högskola, vars verksamhet bedrivs i Uppsala med inriktning mot teologi, filosofi och kultur. Institutet, som grundades 2001 av Jesuitorden och erhöll statlig ackreditering som högskola 2010, är namngivet efter den brittiske tänkaren, författaren och kardinalen John Henry Newman (1801–1890). Rektor är Philip Geister. Institutets utbildning och kurser vänder sig till alla intresserade. Större delen av utbildningen i filosofi och teologi för blivande katolska präster i Sverige är sedan 2007 förlagd till institutet.

Västgöta nation, dagligt tal Västgöta eller VG, är en nation vid Uppsala universitet. Nationen grundades 1639, samma år som Västmanlands-Dala nation, och är därmed en av de två äldsta nationerna i Uppsala . Västgöta nation är med sina cirka 1 300 medlemmar en ganska liten nation, men trots detta har man ett omfattande kulturutbud med bland annat tre körer, en teaterförening och en orkester. Nationshuset ligger precis vid Fyrisån och är troligen byggt 1604; källarvalven är dock ännu äldre. Huset är ett av få hus i centrala Uppsala som överlevde stadsbranden 1702[källa behövs]. Bland de tidigare ägarna märks särskilt fältmarskalk Lennart Torstenson. Huset har varit i nationens ägo sedan 1825 och har renoverats och byggts om ett antal gånger, bland annat 1871 av arkitekten Adrian Crispin Peterson som under tiden stod för flera nyinredningar på nationerna i Uppsala.Sitt nuvarande utseende fick nationshuset genom en ombyggnad 1900 enligt Gustaf Lindgrens ritningar.

Sankt Lars kyrka är en romersk-katolsk kyrkobyggnad i Uppsala. Den tillhör Sankt Lars katolska församling och Stockholms katolska stift. Kyrkans namn kommer av helgonet Sankt Lars, vilken också är kyrkans skyddshelgon. Efter Uppsala möte hade Uppsala ingen katolsk kyrka fram till 1900-talet och katolska högtider firades endast i privata hem. Under 1930-talet återkom behovet av en katolsk kyrka i Uppsala och 1943 grundades Uppsalas första katolska kapell sedan reformationen. 1985 invigdes Sankt Lars kyrkocentrum och kyrkobyggnaden och den ritades av arkitekt István Illes. Församlingen samlar drygt 4 000 medlemmar från cirka 75 olika länder. Ordenssällskapet Missionssystrarna av Marie heliga namn har sitt kloster Mariero beläget intill kyrkan, och Mariasystrarna är även Sankt Lars kyrkas församlingssystrar. Kyrkan samarbetar nära med det i Uppsala belägna Newmaninstitutet. Newmaninstitutet är en högskola i Uppsala för studier i teologi, filosofi och kultur inspirerad av den engelske tänkaren, författaren och kardinalen John Henry Newman (1801–1890). En del av utbildningen i filosofi och teologi för blivande katolska präster i Sverige är sedan 2007 förlagd till institutet.

Upplands runinskrifter Fv1973;198B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten i Uppsala, kv. Rådhuset 2-3, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Fragmentet är 36 x 20 x 6 centimeter stort.

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen vänder sig till universitets- och högskolestuderande i Uppsala. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland. Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från pub- och caféverksamhet till teater, sång och bibliotek. Större delen av verksamheterna sköts av ideellt arbetande studenter. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år. Gästrike-Hälsinge nations nationshus ligger på Trädgårdsgatan 9 och stod färdigt år 1880.

Uppsala centrum är en stadsdel i centrala Uppsala, huvudsakligen öster om Fyrisån och väster om järnvägen med tyngdpunkt nära Stora torget, men hit räknas också området runt Vaksala torg öster om järnvägen. Ibland kan även Fjärdingen väster om Fyrisån inkluderas i begreppet Centrum. Uppsala centrum kallas även City av företagen i området och av Uppsalabuss. Ett något mindre område (kvarteren i före detta S:t Pers församling) avgränsat i väster av ån, i öster av järnvägen, i norr av Sankt Olofsgatan och i söder av Bangårdsgatan (de inre delarna av Svarbäcken och Kungsängen), uppfattas av de flesta som en egen stadsdel, Dragarbrunn. Uppsala är en stad i stark tillväxt och kommunens tjänstemän använder numera det vidare begreppet Innerstaden som inkluderar förutom Dragarbrunn och Fjärdingen på vardera åsidan även angränsande partier av de kringliggande stadsdelarna Luthagen, Svartbäcken, Kungsängen, Kvarngärdet (Höganäs) och Fålhagen (Almtuna). Cityhandeln är alltjämt omfattande trots framväxt av stora handelsplatser i Uppsalas ytterområden, till exempel Boländerna och Gränby. Handeln har sedan den medeltida köpstadens tillblivelse under namnet Östra Aros (på 1200-talet namnändrad till Uppsala), sin tyngdpunkt i Dragarbrunn. Även här öster om ån finns numera ett växande nöjesliv, till exempel restauranger, nattklubbar, Uppsala Stadsteater och Konserthuset Uppsala Konsert & Kongress men det har i mindre grad än det i Fjärdingen med sina studentnationer, anknytning till universitetet. Vid Fyrisåns stränder och i hamnen finns ett växande antal restauranger, sommartid med uteservering och nära resecentrum finns bland annat musikpuben Katalin där kända artister uppträder flera gånger i veckan. Viktiga nordväst-sydostliga gator är Kungsängsgatan–Svartbäcksgatan, som är gågator på båda sidor om Stora torget, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan. Drottninggatan–Vaksalagatan är ett stort stråk i sydväst-nordostlig riktning. De flesta stadsbusslinjerna möts vid Stadshuset, vid korsningen mellan Vaksalagatan och Kungsgatan. byggdes 2005-2011 vid Centralstationen i stadsdelens östliga delar. Där finns en passage under järnvägsspåren och en ny stationsbyggnad (med fasad dekorerad med järnvägsräls) bredvid den gamla. På platsen framför resecentrum finns flera konstverk, bland annat en känd staty av Bror Hjorth (Näckens Polska). På västra sidan om spåren, nära den mesta cityhandeln, finns hållplatser för stadsbussar och terminal för landsbygdsbussarna. Parkeringsgarage under mark finns öster om spåren vid den nya Stationsgatan som via Bergsbrunnagatan leder till Boländernas industri- och handelsområde cirka tre kilometer sydost om Uppsala centrum.

Reginateatern är Uppsala kommuns gästspelsscen, tidigare känd som Skandiascenen. Reginateatern ritades 1925 av stadsarkitekten Gunnar Leche och fungerade då som en biografteater. I februari 2005 nyöppnade Reginateatern, delvis återställd till sin grundform, och bytte då tillbaka till det ursprungliga namnet. På Reginateatern erbjuds ett program med ett urval ur Uppsalas kulturliv, föreställningar från övriga Sverige och utländska gästspel. På Reginateatern hölls Ordsprak – Uppsalas internationella poesifestival. Några av Uppsalas studentspex och orkestrar sätter upp sina föreställningar på Reginateatern, däribland Ett teknat spex, Phontrattarne och Farmacevtiska interaktiva spexkommittén. Komikern Lasse Eriksson avled på Reginateaterns scen precis efter en föreställning av Fyra lyckliga män 2 den 3 mars 2011. Humorduon Kesselofski och Fiske har haft Reginateatern som sin hemmascen. Teater Prego arrangerar återkommande festivalen Sweden International Improv Festival på Reginateatern.

För byggnader benämnda Grillska huset, se Grillska huset (olika betydelser). Se även Grillska gården, Örebro Grillska gården är den enda bevarade stadsgården i Uppsala och uppfördes under senare delen av 1700-talet. Gården har en lång historia med många välkända personer som ägare. Gården ligger längs med Trädgårdsgatan och Slottsgränd i kvarteret Munken.