Spegeln, Uppsala

Nybron är en bro som leder Drottninggatan över Fyrisån i centrala Uppsala. Den första bron på denna plats tillkom 1645 efter att Drottninggatan skapats i stadsregleringsplanen från 1643. Den bron var av trä och förstördes i Stadsbranden i Uppsala 1702. Efter branden byggdes en stenbro med valvkonstruktion som revs 1899. Den nuvarande bron byggdes därefter upp som en plan överfart efter ritningar av Zakarias Larsson, och breddades 1953. 1956 passerades bron av över 12 000 motorfordon per dag, men idag leds stora delar av den trafiken andra vägar. Brons körfält byggdes om vid en trafikreglering 2005.

Norrlands nation är en studentnation i Uppsala med omkring 9 000 medlemmar. Nationen riktar sig främst till studerande vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som kommer från Norrland, men numera kan alla eftergymnasiala studerande beviljas medlemskap. Vid Uppsala universitet var medlemskap i en nation före den 1 juli 2010 obligatoriskt, det så kallade nationsobligatoriet. Nationen är religiöst och partipolitiskt obunden och ger sina medlemmar tillgång till bibliotek, studieplatser, bostäder, stipendier samt möjligheter att delta i många olika idrotts-, kultur- och nöjesaktiviteter. Trots namnet omfattar nationen historiskt sett inte studenter från hela Norrland, utan endast de landskap som tillhör Härnösands stift och det år 1904 bildade Luleå stift. Nationen bildades 1827 genom en sammanslagning av några mindre nationer med rötter tillbaka till 1600-talets mitt.

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri är ett kafé på Östra Ågatan 31 i Uppsala som drivs av medlemmar av familjen Landing. Ordet schweizeri är känt sedan 1830-talet och syftade ursprungligen på verksamheter drivna av invandrade schweizare, men är i övrigt mer eller mindre synonymt med de samtida begreppen konditori och kafé. Enligt konditoriets sigill härleds verksamheten till anno 1870. Flera tidningsannonser angående karamellförsäljning köps i Upsala och Sala Tidning under 1873 liksom större annonser i december som bjuder in till "[sin] under flera år välkända tillverkning af alla sorters conditorivaror" på Kungsgatan 3. Alfred Andersson öppnade 1887 verksamhet under namnet Anderssons konditori och Damkafé på Vaksalagatan, verksamheten flyttade senare till Güntherskas dåvarande lokaler och familjen bytte namn från Andersson till Landing. Svenska Dagbladet har listat kaféet som Sveriges tredje äldsta om man räknar från och med 1887, vilket korrigerades till fjärde äldsta i en errata den 3 augusti samma år eftersom man hade glömt bland andra Ofvandahls. Kaféet skyltar med hovleverantörsintyg från Gustav V och Gustav VI Adolf. Sittplatser finns förutom inomhus både på framsidan mellan skyltfönstret och Östra Ågatan samt inglasade platser på kaféets innergård. Sortimentet innehåller olika bakverk, lunchrätter och under sommarhalvåret egentillverkad glass. Kaféet är 2020 ett av fyra Uppsalakaféer listade i White Guide; det är kategoriserat som Mästarklass. Kaféet drevs 2015 av Claes Landing från fjärde generationen som i en intervju med Upsala Nya Tidning berättar att han växte upp i familjens lägenhet ovanpå kaféet och även hjälpte till på bageriet under uppväxten, men att han inte ville bli jämförd med tidigare generationer och lämnade därför först familjeföretaget för Funäsdalen. Även femte generationen Landing är involverade i verksamheten och man driver också surdegsbageriet Forsa hembageri. Företaget konsumerar ungefär 80 ton mjöl per år och uppgav i samband med fettisdagen 2017 att man bakat 6000 semlor och beräknade att man skulle baka upp till 2000 fler innan dagens slut. Güntherska blev utsett till Sveriges bästa konditori 2017 av White guide.

Olof Sigfridssons hus var en byggnad vid Stora Torget i Uppsala, mellan Östra Ågatan och Drottninggatan. Gästgivaren Olof Sigfridsson inköpte 1638 och 1644 två tomter i det kvarter som sträckte sig från Fyrisån mot nordöst. I samband med upprättandet av den nya stadsplanen i Uppsala 1641 omformades de båda tomterna till en, där Olof Sigfridsson började uppföra ett stort stenhus, invid det nyanlagda torget. När byggnaden stod färdig är oklart, men på en förlageteckning för Sueciaverket av Erik Dahlbergh omkring 1660 är huset färdigställt. Byggnaden av tegel var slätputsad, rödfärgad och höjde sig tre våningar. Taket var ett brant sadeltak med trappstegsgavlar. Byggnaden blev illa åtgången i stadsbranden 1702. Återuppbyggandet verkar inte ha kommit igång förrän 1710 och pågick ännu 1713. Byggnaden försågs vid återuppbyggnaden med ett säteritak, och ytterväggarna täcktes av gulgrå puts. På 1810-talet byggdes huset om, antalet fönster utökades och huset försågs med ett nytt sadeltak med murad taklist i antik stil. I vinkel mot huvudbyggnaden mot Drottninggatan låg en tvåvånings bostadslänga i sten från 1600-talet. Även denna skadades vid 1702 års brand, men återuppbyggdes samtidigt med huvudbyggnaden mot Stora Torget. 1839 inköpte guldsmeden Anders Fredrik Hellman gården vid torget och 1841 den angränsade granntomten i nordväst mot Östra Ågatan, som då var bebyggd med träbebyggelse från 1700-talet. 1848 lät Hellman bygga om byggnaden, försåg den med frontespis och rusticerad bottenvåning, samtidigt som en ny byggnad uppfördes efter Drottninggatan i samma stil på platsen för det mindre 1600-talsstenhuset. 5 december 1859 utbröt en brand i ett av uthusen på Hellmans gård. Branden spred sig snabbt och förstörde all trähusbebyggelse i detta och angränsande kvarter. De nyuppförda stenhusen klarade sig dock. Efter detta uppfördes 1862–1863 en stenbyggnad i tre våningar med frontespis och rusticerad bottenvåning i en stil som anknöt till fasaderna mot Drottninggatan och Stora Torget. 1872 inrymdes Uplands enskilda bank i huset mot Stora Torget. Där höll banken till fram till dess den nya byggnaden tvärs över torget stod färdig 1909. Thulebolagen, som 1963 uppgick i Skandiakoncernen, förvärvade fastigheten 1943. Alla byggnaderna revs 1964 i samband med citysaneringen för byggnation av moderna affärsfastigheter.

Upplands runinskrifter Fv1973;198B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten i Uppsala, kv. Rådhuset 2-3, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Fragmentet är 36 x 20 x 6 centimeter stort.

Uppsala helgeandshus var ett helgeandshus i Uppsala beläget på platsen för nuvarande Fyristorg. År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus i Uppsala till inrättande av ett härbärge för de fattiga. Nya testamentsgåvor inkom till den planerade inrättningen 1296 och 1298. Under åren 1299–1302 lät Andreas And uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt som dels köpts från Sankt Pers kyrka och dels tillbytt sig mot en tomt som Nils Allesson testamenterat till helgeandshuset. År 1303 invigde ärkebiskopen ett altare i helgeandshuset till jungfru Marias, Sankt Nikolaus och Sankta Katarinas ära. Under 1473 eldhärjades husets kapell i samband med en stadsbrand. Åtminstone 1529, men troligen tidigare, hade helgeandshuset även ett badhus nere vid Fyrisån. År 1546 drogs helgeandshuset in till staten. Det är oklart när helgeandshuset revs, men åtminstone 1556 fanns det kvar, då Gustav Vasa gav de fattiga i hospitalet spannmålstionde eftersom hospitalet vid denna tid hade för lite pengar att försörja de intagna. Hospitalskyrkan, som låg på andra sidan Fyrisån, kom däremot att stå kvar länge. Den skadades svårt vid 1702 års stadsbrand, men stod ännu kvar in på 1800-talet. I början av 1800-talet användes den för kasperteaterföreställningar.

Fyristorg är ett torg i centrala Uppsala. Torget angränsar till Valvgatan i nordväst, Fyrisån i nordost, Drottninggatan i sydost, och Västra Ågatan i sydväst. Torget, som tidigare kallades "Vedtorget" på grund av försäljningen av ved där, är beläget mellan Västra Ågatan och Fyrisån. Dombron förbinder Fyristorg med Gamla torget som ligger på den östra sidan av Fyrisån.

Reginateatern är Uppsala kommuns gästspelsscen, tidigare känd som Skandiascenen. Reginateatern ritades 1925 av stadsarkitekten Gunnar Leche och fungerade då som en biografteater. I februari 2005 nyöppnade Reginateatern, delvis återställd till sin grundform, och bytte då tillbaka till det ursprungliga namnet. På Reginateatern erbjuds ett program med ett urval ur Uppsalas kulturliv, föreställningar från övriga Sverige och utländska gästspel. På Reginateatern hölls Ordsprak – Uppsalas internationella poesifestival. Några av Uppsalas studentspex och orkestrar sätter upp sina föreställningar på Reginateatern, däribland Ett teknat spex, Phontrattarne och Farmacevtiska interaktiva spexkommittén. Komikern Lasse Eriksson avled på Reginateaterns scen precis efter en föreställning av Fyra lyckliga män 2 den 3 mars 2011. Humorduon Kesselofski och Fiske har haft Reginateatern som sin hemmascen. Teater Prego arrangerar återkommande festivalen Sweden International Improv Festival på Reginateatern.

Newmaninstitutet är en privat svensk romersk-katolsk högskola, vars verksamhet bedrivs i Uppsala med inriktning mot teologi, filosofi och kultur. Institutet, som grundades 2001 av Jesuitorden och erhöll statlig ackreditering som högskola 2010, är namngivet efter den brittiske tänkaren, författaren och kardinalen John Henry Newman (1801–1890). Rektor är Philip Geister. Institutets utbildning och kurser vänder sig till alla intresserade. Större delen av utbildningen i filosofi och teologi för blivande katolska präster i Sverige är sedan 2007 förlagd till institutet.

Galleri London är ett konstgalleri i Uppsala. Galleriet är inrett i en före detta offentlig toalett under Fyristorg i centrala Uppsala. Toaletten byggdes 1927, och var designad av arkitekten Gunnar Leche. Det var Uppsalas första offentliga vattentoaletter. Lokalen var i sin helhet byggd under jord, med fönster ut mot Fyrisån. Toaletten stängde i slutet av 1970-talet, och stod oanvänd i många år. 2005 öppnade det galleri som fick namnet Galleri London. Det fick sitt namn på grund av likheten med nedgångarna till tunnelbanestationerna i Londons tunnelbana. Föreningen planerade att göra galleriet till ett permanent fotogalleri. På grund av lokalens skick med fukt och återkommande översvämningar och att det tillfälliga bygglovet gick ut stängde galleriet 2020.

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen vänder sig till universitets- och högskolestuderande i Uppsala. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland. Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från pub- och caféverksamhet till teater, sång och bibliotek. Större delen av verksamheterna sköts av ideellt arbetande studenter. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år. Gästrike-Hälsinge nations nationshus ligger på Trädgårdsgatan 9 och stod färdigt år 1880.

Grand är ett kulturhus i Uppsala. Grand byggdes år 1936 som en biograf av arkitekten Simon Lindsjö och var när den byggdes Uppsalas modernaste biograf, och var revolutionerande då den hade möjlighet att spela ljudfilm. 1930-talets biografer byggdes mycket ändamålsenligt. Biografen lades ned i slutet på 1980-talet och dess lokaler togs över av ungdomsorganisationer. År 1995 skadades Grand av en förmodligen anlagd brand, men lokalerna restaurerades under 1996 och 1997. I dag är Grand ett kulturhus, vars aktiviteter framför allt riktar sig mot ungdomar. Kulturhuset drivs av Uppsala kommun och är drogfritt.