Fyristorg

Uppsala helgeandshus var ett helgeandshus i Uppsala beläget på platsen för nuvarande Fyristorg. År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus i Uppsala till inrättande av ett härbärge för de fattiga. Nya testamentsgåvor inkom till den planerade inrättningen 1296 och 1298. Under åren 1299–1302 lät Andreas And uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt som dels köpts från Sankt Pers kyrka och dels tillbytt sig mot en tomt som Nils Allesson testamenterat till helgeandshuset. År 1303 invigde ärkebiskopen ett altare i helgeandshuset till jungfru Marias, Sankt Nikolaus och Sankta Katarinas ära. Under 1473 eldhärjades husets kapell i samband med en stadsbrand. Åtminstone 1529, men troligen tidigare, hade helgeandshuset även ett badhus nere vid Fyrisån. År 1546 drogs helgeandshuset in till staten. Det är oklart när helgeandshuset revs, men åtminstone 1556 fanns det kvar, då Gustav Vasa gav de fattiga i hospitalet spannmålstionde eftersom hospitalet vid denna tid hade för lite pengar att försörja de intagna. Hospitalskyrkan, som låg på andra sidan Fyrisån, kom däremot att stå kvar länge. Den skadades svårt vid 1702 års stadsbrand, men stod ännu kvar in på 1800-talet. I början av 1800-talet användes den för kasperteaterföreställningar.

Galleri London är ett konstgalleri i Uppsala. Galleriet är inrett i en före detta offentlig toalett under Fyristorg i centrala Uppsala. Toaletten byggdes 1927, och var designad av arkitekten Gunnar Leche. Det var Uppsalas första offentliga vattentoaletter. Lokalen var i sin helhet byggd under jord, med fönster ut mot Fyrisån. Toaletten stängde i slutet av 1970-talet, och stod oanvänd i många år. 2005 öppnade det galleri som fick namnet Galleri London. Det fick sitt namn på grund av likheten med nedgångarna till tunnelbanestationerna i Londons tunnelbana. Föreningen planerade att göra galleriet till ett permanent fotogalleri. På grund av lokalens skick med fukt och återkommande översvämningar och att det tillfälliga bygglovet gick ut stängde galleriet 2020.

Dombron är centrala Uppsalas äldsta bro över Fyrisån. Den första bron byggdes redan på 1300-talet. Dagens bro är byggd 1760, och namnet syftar på läget nära domkyrkan. Bron ligger strax nedanför det som en gång i tiden var Östra Aros vadställe, mellan den äldsta handelsplatsen och Gamla Uppsala. En enklare beskrivning idag är att den ligger nära Upplandsmuseet, med utsikt över kvarnfallet. Vid bron ligger på östra sidan om ån Gamla torget, och på västra sidan Gillbergska genomfarten och Fyristorg. Bron finns med i några filmer, bland annat Fanny och Alexander, Den goda viljan och Ärliga blå ögon.

Gillet, Uppsala, eller kort bara Gillet, var ett känt hotell med restaurang vid Fyristorg i Uppsala. Fastigheten har medeltida ursprung. Dagens byggnad uppfördes 1712, och fungerade då som hospital för fattiga och sjuka. År 1811 köptes fastigheten av sällskapet Uppsala Gille för att där bedriva restaurangrörelse, och då skapades även en festvåning. Under 1850-talet tillkom en tredje våning, och 1873 byggdes huset om efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson, e. o. konduktör på Överintendentsämbetet och under perioden stadens ende praktiserande arkitekt. Vid ombyggnaden fick husets exteriör i stort sett dagens utseende. Ritningarna för ombyggnaden hängde länge i byggnadens entré, men såldes under 2010-talet av Uppsala auktionskammare. Mellan 1908 och 1973 fanns i huset också ett hotell, Hotell Gillet, och byggnaden kallas än idag ofta för "Gamla Gillet". När restaurangen lades ned 1973 räddades huset från rivning av en stark lokal opinion. Uppsala Akademiförvaltning övertog fastigheten 1994, och inledde sedan ett omfattande restaureringsarbete. Därefter har det i huset funnits både en konsthall samt kontor och butiker av olika slag. Hotell Gillet, Stockholm, eller kort bara Hotell Gillet, däremot var ett hotell och en restaurang som låg på Brunkebergstorg på Norrmalm i Stockholm och vars senare byggnad invigdes ca 1915 och revs 1969.

Gamla torget är ett torg i centrala Uppsala, i hörnet av Östra Ågatan och Sankt Persgatan. Vid Gamla torget finns bland annat Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Centralbadet.

Theatrum Œconomicum är en byggnad vid Gamla Torget, Östra Ågatan i Uppsala, där Uppsala universitets förste och världens fjärde ekonomiprofessor Anders Berch bedrev sin verksamhet från 1741. Byggnaden har en tidstypisk rokoko-exteriör, och inrymmer idag universitetets Statsvetenskapliga institution. Den äldsta delen på byggnaden är dess sydvästra parti som uppfördes 1651 som värdshus av rådmannen Rolof Kahle. Från 1750-talet inrymdes universitetets "Theatrum Oeconomico Mechanicum", institutionen för nationalekonomi, i byggnaden. Huset blev ombyggt under 1940-talet. En brand 1990 skadade byggnaden svårt och den fick efter det genomgå en omfattande renovering. Theatrum Œconomicum har även gett namn till Ekonomikum, dagens centrum för Uppsalas ekonomiutbildning.

Gillbergska genomfarten är en genomfart från 1935 genom ett hus i centrala Uppsala, Fjärdingen 23:1 – Fyristorg 2.

Domtrapphuset (ibland även kallat Domtrapptornet) är en byggnad och byggnadsminne i stadsdelen Fjärdingen vid Uppsala domkyrka i centrala Uppsala.

Nybron är en bro som leder Drottninggatan över Fyrisån i centrala Uppsala. Den första bron på denna plats tillkom 1645 efter att Drottninggatan skapats i stadsregleringsplanen från 1643. Den bron var av trä och förstördes i Stadsbranden i Uppsala 1702. Efter branden byggdes en stenbro med valvkonstruktion som revs 1899. Den nuvarande bron byggdes därefter upp som en plan överfart efter ritningar av Zakarias Larsson, och breddades 1953. 1956 passerades bron av över 12 000 motorfordon per dag, men idag leds stora delar av den trafiken andra vägar. Brons körfält byggdes om vid en trafikreglering 2005.

Upplands runinskrifter Fv1973;198B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten i Uppsala, kv. Rådhuset 2-3, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Fragmentet är 36 x 20 x 6 centimeter stort.

Spegeln är en biograf på Västra Ågatan 12 i Uppsala, med stadens största salong. Spegeln invigdes 1964 av SF:s dåvarande VD Kenne Fant. Huset ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I dag drivs biografen av Filmstaden. Salongen har 325 platser och är en av få kvarvarande singelbiografer. Spegeln används ofta som premiärbiograf. År 1994 totalrenoverades salongen med nya stolar och förbättrad akustik. SF lät även THX-certifiera biografen. År 2012 digitaliserades Spegeln och samtliga analoga filmvisningar upphörde. De två analoga projektorerna (Philips DP70) ersattes av en Barco DP4K-23B digitalprojektor med DLP-teknik som klarar 4K-upplösning. Ljudanläggningen bestod av tre JBL 4675C scenhögtalare, fyra JBL 4645B lågbashögtalare och 12 JBL 8340 effekthögtalare. Slutstegen var från QSC. År 2015 meddelade SF Bio att de planerade att bygga en ny filmstad i centrala Uppsala som skulle ersätta befintliga biografer, inklusive Spegeln. År 2018 byttes ljudanläggningen ut mot en ny med högtalare från SLS och slutsteg från Crown. Antalet ljudkanaler var fortfarande 7.1. År 2019 bytte SF Bio namn till Filmstaden, efter att Bonnier Entertainment sålt sina sista ägarandelar i biografkedjan. SF:s lysrörsskylt byttes ut mot en ny LED-baserad skylt med företagets nya grafiska profil.

Upplands runinskrifter 941, U 941, är fyra vikingatida runstensfragment av rödaktig granit varav det första återfanns 1937 i kvarteret Torget, Uppsala och Uppsala kommun. Det första fragmentet återfanns inmurat i Uppsala franciskankonvents västra mur. På delen som hittades 1994 fanns färg bevarad i ristningslinjerna. Inskriptionen påminner mycket om den på U 986. Runstensfragmentet med signumet U NOR1995;19 är en del av - och passar ihop med - U 941. Även fragmentet U Fv1973;198C är en del av U 941. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra U Fv1972;271, U 937, U 938, U 939, U 940 och då U 941.