Theatrum Oeconomicum

Dombron är centrala Uppsalas äldsta bro över Fyrisån. Den första bron byggdes redan på 1300-talet. Dagens bro är byggd 1760, och namnet syftar på läget nära domkyrkan. Bron ligger strax nedanför det som en gång i tiden var Östra Aros vadställe, mellan den äldsta handelsplatsen och Gamla Uppsala. En enklare beskrivning idag är att den ligger nära Upplandsmuseet, med utsikt över kvarnfallet. Vid bron ligger på östra sidan om ån Gamla torget, och på västra sidan Gillbergska genomfarten och Fyristorg. Bron finns med i några filmer, bland annat Fanny och Alexander, Den goda viljan och Ärliga blå ögon.

Gamla torget är ett torg i centrala Uppsala, i hörnet av Östra Ågatan och Sankt Persgatan. Vid Gamla torget finns bland annat Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Centralbadet.

Upplands runinskrifter 941, U 941, är fyra vikingatida runstensfragment av rödaktig granit varav det första återfanns 1937 i kvarteret Torget, Uppsala och Uppsala kommun. Det första fragmentet återfanns inmurat i Uppsala franciskankonvents västra mur. På delen som hittades 1994 fanns färg bevarad i ristningslinjerna. Inskriptionen påminner mycket om den på U 986. Runstensfragmentet med signumet U NOR1995;19 är en del av - och passar ihop med - U 941. Även fragmentet U Fv1973;198C är en del av U 941. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra U Fv1972;271, U 937, U 938, U 939, U 940 och då U 941.

Runinskrift U Fv1972;271 är en runsten i Klosterparken, kvarteret Torget, Uppsala. Ungefär halva stenen är bortslagen.

Uppsala franciskankonvent var ett konvent tillhörigt Franciskanorden i Uppsala. Enligt ett dokument från 1500-talet skall konventet ha grundats 1247. Det omtalas med säkerhet i dokument från år 1258-82, 1275 och 1294. Konventsanläggningen låg i nuvarande kvarteret Torget och bestod av ett flertal stenbyggnader. Kvarteret ligger mellan gatorna Svartbäcksgatan, S:t Persgatan, Östra Ågatan och Klostergatan. Kyrkan, som troligen uppfördes i slutet av 1200-talet uppfördes i tegel med en gråstensgrund. Konventet upplöstes i slutet av 1520-talet. Kyrksilvret drogs 1529 in till kronan och på 1540-talet berövades byggnaderna sitt tegel och sitt koppar. Klostret drogs 1527 in i samband med reduktionen och byggnaderna revs efter stadsbranden i Uppsala 1543 då materialet istället användes för att bygga upp Uppsala Slott. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra Upplands runinskrifter Fv1972;271, Upplands runinskrifter 937, Upplands runinskrifter 938, Upplands runinskrifter 939, Upplands runinskrifter 940 och Upplands runinskrifter 941. Klostrets ruiner går idag att beskåda i Klosterparken. Parken har liksom den närbelägna Klostergatan fått sitt namn efter klostret.

Klosterparken är en park på innergården i kvarteret Torget i Uppsala. Kvarteret ligger mellan gatorna Svartbäcksgatan, S:t Persgatan, Östra Ågatan och Klostergatan. I parken finns en örtagård och markerade murar efter Uppsala franciskankonvent. I Klosterparken finns också runstenen Upplands runinskrifter Fv1972;271.

Fyristorg är ett torg i centrala Uppsala. Torget angränsar till Valvgatan i nordväst, Fyrisån i nordost, Drottninggatan i sydost, och Västra Ågatan i sydväst. Torget, som tidigare kallades "Vedtorget" på grund av försäljningen av ved där, är beläget mellan Västra Ågatan och Fyrisån. Dombron förbinder Fyristorg med Gamla torget som ligger på den östra sidan av Fyrisån.

Uppsala helgeandshus var ett helgeandshus i Uppsala beläget på platsen för nuvarande Fyristorg. År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus i Uppsala till inrättande av ett härbärge för de fattiga. Nya testamentsgåvor inkom till den planerade inrättningen 1296 och 1298. Under åren 1299–1302 lät Andreas And uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt som dels köpts från Sankt Pers kyrka och dels tillbytt sig mot en tomt som Nils Allesson testamenterat till helgeandshuset. År 1303 invigde ärkebiskopen ett altare i helgeandshuset till jungfru Marias, Sankt Nikolaus och Sankta Katarinas ära. Under 1473 eldhärjades husets kapell i samband med en stadsbrand. Åtminstone 1529, men troligen tidigare, hade helgeandshuset även ett badhus nere vid Fyrisån. År 1546 drogs helgeandshuset in till staten. Det är oklart när helgeandshuset revs, men åtminstone 1556 fanns det kvar, då Gustav Vasa gav de fattiga i hospitalet spannmålstionde eftersom hospitalet vid denna tid hade för lite pengar att försörja de intagna. Hospitalskyrkan, som låg på andra sidan Fyrisån, kom däremot att stå kvar länge. Den skadades svårt vid 1702 års stadsbrand, men stod ännu kvar in på 1800-talet. I början av 1800-talet användes den för kasperteaterföreställningar.

Gillbergska genomfarten är en genomfart från 1935 genom ett hus i centrala Uppsala, Fjärdingen 23:1 – Fyristorg 2.

Galleri London är ett konstgalleri i Uppsala. Galleriet är inrett i en före detta offentlig toalett under Fyristorg i centrala Uppsala. Toaletten byggdes 1927, och var designad av arkitekten Gunnar Leche. Det var Uppsalas första offentliga vattentoaletter. Lokalen var i sin helhet byggd under jord, med fönster ut mot Fyrisån. Toaletten stängde i slutet av 1970-talet, och stod oanvänd i många år. 2005 öppnade det galleri som fick namnet Galleri London. Det fick sitt namn på grund av likheten med nedgångarna till tunnelbanestationerna i Londons tunnelbana. Föreningen planerade att göra galleriet till ett permanent fotogalleri. På grund av lokalens skick med fukt och återkommande översvämningar och att det tillfälliga bygglovet gick ut stängde galleriet 2020.

Upplands runinskrifter Fv1973;198D är ett vikingatida runstensfragment av granit som hittades i kvarteret Torget, Uppsala och Uppsala kommun. Runstensfragmentet är 65 gånger 32 centimeter stort och 34 centimeter tjockt. Runhöjden är 5,5 centimeter. Runstensfragmentet påträffades i samband med rivningsarbeten 1972. Fragmentet förvaras på Upplandsmuseet.

Gillet, Uppsala, eller kort bara Gillet, var ett känt hotell med restaurang vid Fyristorg i Uppsala. Fastigheten har medeltida ursprung. Dagens byggnad uppfördes 1712, och fungerade då som hospital för fattiga och sjuka. År 1811 köptes fastigheten av sällskapet Uppsala Gille för att där bedriva restaurangrörelse, och då skapades även en festvåning. Under 1850-talet tillkom en tredje våning, och 1873 byggdes huset om efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson, e. o. konduktör på Överintendentsämbetet och under perioden stadens ende praktiserande arkitekt. Vid ombyggnaden fick husets exteriör i stort sett dagens utseende. Ritningarna för ombyggnaden hängde länge i byggnadens entré, men såldes under 2010-talet av Uppsala auktionskammare. Mellan 1908 och 1973 fanns i huset också ett hotell, Hotell Gillet, och byggnaden kallas än idag ofta för "Gamla Gillet". När restaurangen lades ned 1973 räddades huset från rivning av en stark lokal opinion. Uppsala Akademiförvaltning övertog fastigheten 1994, och inledde sedan ett omfattande restaureringsarbete. Därefter har det i huset funnits både en konsthall samt kontor och butiker av olika slag. Hotell Gillet, Stockholm, eller kort bara Hotell Gillet, däremot var ett hotell och en restaurang som låg på Brunkebergstorg på Norrmalm i Stockholm och vars senare byggnad invigdes ca 1915 och revs 1969.