Upplands runinskrifter Fv1973;198D

Upplands runinskrifter 941, U 941, är fyra vikingatida runstensfragment av rödaktig granit varav det första återfanns 1937 i kvarteret Torget, Uppsala och Uppsala kommun. Det första fragmentet återfanns inmurat i Uppsala franciskankonvents västra mur. På delen som hittades 1994 fanns färg bevarad i ristningslinjerna. Inskriptionen påminner mycket om den på U 986. Runstensfragmentet med signumet U NOR1995;19 är en del av - och passar ihop med - U 941. Även fragmentet U Fv1973;198C är en del av U 941. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra U Fv1972;271, U 937, U 938, U 939, U 940 och då U 941.

Runinskrift U Fv1972;271 är en runsten i Klosterparken, kvarteret Torget, Uppsala. Ungefär halva stenen är bortslagen.

Uppsala franciskankonvent var ett konvent tillhörigt Franciskanorden i Uppsala. Enligt ett dokument från 1500-talet skall konventet ha grundats 1247. Det omtalas med säkerhet i dokument från år 1258-82, 1275 och 1294. Konventsanläggningen låg i nuvarande kvarteret Torget och bestod av ett flertal stenbyggnader. Kvarteret ligger mellan gatorna Svartbäcksgatan, S:t Persgatan, Östra Ågatan och Klostergatan. Kyrkan, som troligen uppfördes i slutet av 1200-talet uppfördes i tegel med en gråstensgrund. Konventet upplöstes i slutet av 1520-talet. Kyrksilvret drogs 1529 in till kronan och på 1540-talet berövades byggnaderna sitt tegel och sitt koppar. Klostret drogs 1527 in i samband med reduktionen och byggnaderna revs efter stadsbranden i Uppsala 1543 då materialet istället användes för att bygga upp Uppsala Slott. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra Upplands runinskrifter Fv1972;271, Upplands runinskrifter 937, Upplands runinskrifter 938, Upplands runinskrifter 939, Upplands runinskrifter 940 och Upplands runinskrifter 941. Klostrets ruiner går idag att beskåda i Klosterparken. Parken har liksom den närbelägna Klostergatan fått sitt namn efter klostret.

Klosterparken är en park på innergården i kvarteret Torget i Uppsala. Kvarteret ligger mellan gatorna Svartbäcksgatan, S:t Persgatan, Östra Ågatan och Klostergatan. I parken finns en örtagård och markerade murar efter Uppsala franciskankonvent. I Klosterparken finns också runstenen Upplands runinskrifter Fv1972;271.

Celsiushuset är en byggnad på Svartbäcksgatan 7–11 i Uppsala. Byggnaden är ett medeltida hus, som följer den medeltida gatuplanen, och ombyggdes år 1738–1741 till Uppsala astronomiska observatorium. Idag är huset ett affärshus, i direkt anslutning till köpcentrumet S:t Per-gallerian. Huset ägs och förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning.

Celsiustorget är ett torg i centrala Uppsala. Torget är beläget längs gågatan Svartbäcksgatan i samma kvarter som köpcentrumet S:t Per Gallerian. På torget ligger Celsiushuset, landets första astronomiska observatorium och en av få bevarade byggnader som följer stadens medeltida stadsplan. Torget är liksom huset döpt efter vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius. Celsiustorget är en del av Sweden Solar System då en skalmodell av planeten Saturnus är placerad på torget.

Theatrum Œconomicum är en byggnad vid Gamla Torget, Östra Ågatan i Uppsala, där Uppsala universitets förste och världens fjärde ekonomiprofessor Anders Berch bedrev sin verksamhet från 1741. Byggnaden har en tidstypisk rokoko-exteriör, och inrymmer idag universitetets Statsvetenskapliga institution. Den äldsta delen på byggnaden är dess sydvästra parti som uppfördes 1651 som värdshus av rådmannen Rolof Kahle. Från 1750-talet inrymdes universitetets "Theatrum Oeconomico Mechanicum", institutionen för nationalekonomi, i byggnaden. Huset blev ombyggt under 1940-talet. En brand 1990 skadade byggnaden svårt och den fick efter det genomgå en omfattande renovering. Theatrum Œconomicum har även gett namn till Ekonomikum, dagens centrum för Uppsalas ekonomiutbildning.

Gamla torget är ett torg i centrala Uppsala, i hörnet av Östra Ågatan och Sankt Persgatan. Vid Gamla torget finns bland annat Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Centralbadet.

Uppsala stadsarkiv är ett kommunalt arkiv med lokaler på S:t Olofsgatan 15, i samma byggnad som Uppsala stadsbibliotek och Folkrörelsearkivet för Uppsala län, och huvudman är Uppsala kommun.

Stadsbiblioteket i Uppsala ligger vid korsningen mellan Svartbäcksgatan (gågatan) och S:t Olofsgatan i centrala Uppsala. Byggnaden är ritad av arkitekten Carl Nyrén med inspiration från Sydeuropa och har en fasad i rött tegel. Sedan 2008 har Werket Arkitekter varit arkitekt och genomfört kontinuerliga förändringar i biblioteket. Biblioteket, i den nuvarande byggnaden, invigdes 1987. Stadsbiblioteket låg tidigare på Östra Ågatan i ett hus ritat av Gunnar Leche som nu används till annat.

Dombron är centrala Uppsalas äldsta bro över Fyrisån. Den första bron byggdes redan på 1300-talet. Dagens bro är byggd 1760, och namnet syftar på läget nära domkyrkan. Bron ligger strax nedanför det som en gång i tiden var Östra Aros vadställe, mellan den äldsta handelsplatsen och Gamla Uppsala. En enklare beskrivning idag är att den ligger nära Upplandsmuseet, med utsikt över kvarnfallet. Vid bron ligger på östra sidan om ån Gamla torget, och på västra sidan Gillbergska genomfarten och Fyristorg. Bron finns med i några filmer, bland annat Fanny och Alexander, Den goda viljan och Ärliga blå ögon.

Sankt Olofsgatan är en central gata i Uppsala som fram till 1965 hette Jernbrogatan (Järnbrogatan). Gatan går från Kyrkogårdsgatan vid gamla kyrkogården i stadsdelen Fjärdingen till Kvarntorget i stadsdelen Kvarngärdet i nordost.