Kulturhuset Grand

Reginateatern är Uppsala kommuns gästspelsscen, tidigare känd som Skandiascenen. Reginateatern ritades 1925 av stadsarkitekten Gunnar Leche och fungerade då som en biografteater. I februari 2005 nyöppnade Reginateatern, delvis återställd till sin grundform, och bytte då tillbaka till det ursprungliga namnet. På Reginateatern erbjuds ett program med ett urval ur Uppsalas kulturliv, föreställningar från övriga Sverige och utländska gästspel. På Reginateatern hölls Ordsprak – Uppsalas internationella poesifestival. Några av Uppsalas studentspex och orkestrar sätter upp sina föreställningar på Reginateatern, däribland Ett teknat spex, Phontrattarne och Farmacevtiska interaktiva spexkommittén. Komikern Lasse Eriksson avled på Reginateaterns scen precis efter en föreställning av Fyra lyckliga män 2 den 3 mars 2011. Humorduon Kesselofski och Fiske har haft Reginateatern som sin hemmascen. Teater Prego arrangerar återkommande festivalen Sweden International Improv Festival på Reginateatern.

Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet. Nationen vänder sig till universitets- och högskolestuderande i Uppsala. Nationen vänder sig i första hand, men inte enbart, till studenter med anknytning eller studietid i Hälsingland eller Gästrikland. Nationen är politiskt och religiöst obunden och vänder sig till studenter från alla fakulteter. Verksamheten sträcker sig från pub- och caféverksamhet till teater, sång och bibliotek. Större delen av verksamheterna sköts av ideellt arbetande studenter. Nationen leds av fem heltidsarvoderade studenter som tar uppehåll från studierna under ett år. Gästrike-Hälsinge nations nationshus ligger på Trädgårdsgatan 9 och stod färdigt år 1880.

Drottninggatan i Uppsala utgår från Stora torget och leder upp till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. Gatan är tätt trafikerad av bussar. Vid Carolina Rediviva ansluter den till Dag Hammarskjölds väg och Övre Slottsgatan. Den del av Drottninggatan som ligger ovanför Nedre Slottsgatan, i anslutning till slottsparken, kallas Carolinabacken. På sista april klockan 15.00 springer nuvarande och tidigare universitetsstudenter nedför denna backe till studentnationerna i en tradition som kallas "champagnegaloppen".

Fredmans var en restaurang, konsertscen och musikpub i Uppsala. Under 1990-talet var det en brand i delen med den större scenen. Under kulturnatten var uppträdanden.

Slottsbiografen, som är belägen på Nedre Slottsgatan i Uppsala, är en av Sveriges äldsta bevarade biografer. Den byggdes åren 1914–1915 av Upsala fabriks- och hantverksförening. Den var tänkt att användas både som biograf och som föreningens högtids- och utställningslokal. I Uppsala förekom filmvisningar redan 1897. De första biografierna inrymdes i tillfälliga lokaler, I Rullans lokaler kom biografen Scala att inrättas och i Lilla teatern eller "Lillan" vid Kungsgatan förekom även biografvisningar. Andra tidiga biografer var Fyrisbiografen i Skandalhuset vid Sankt Olofsgatan och Edda-biografen vid bassänghallen i Svartbäcken. Utanför staden vid Grindstugan låg Palladium. På nuvarande slottsbiografens plats låg Uppsalabiografen i en mindre träbyggnad, som rivs då Upsala Fabriks- och Hantverksförenings lokaler uppfördes på platsen och flyttades till den Littorinska handelsträdgården vid Västra Ågatan nere vid Nybron. Drivande kraft bakom bygget var föreningens ordföranade juvelerare Karl Gustaf Markström, arkitekt Viktor Holmgren och byggmästare Simon Lindsjö. Slottsbiografen kom att invigas 26 oktober 1914, nästan tre månader innan hela fastigheten invigdes 19 januari 1915. Och hade plats för inte mindre än 300 besökare. Lokalen är bland annat smyckad av Gusten Widerbäck. Det var Hugo Plengiér som drev biografen. Sedan tidigare drev han även Fyrisbiografen. Premiärfilmen den 26 oktober 1914 var Stormfågeln av Mauritz Stiller med Lili Beck och Richard Lund i huvudrollerna. Under 1920-talet uppfördes ytterligare två biografer i Uppsala, Regina (senare Skandia) och Röda Kvarn (senare Centrum) vilket ökade konkurrensen. Slottsbiografen användes till en början även för andra typer av verksamheter, bland annat hölls här Uppsala läns hemslöjdsutställning 1915, den nybildade föreningens första större utställning där bland annat Upplandsdräkten föddes. På 1920-talet moderniserades dock biografsalongen och anpassades bättre för filmvisning och därmed upphörde de övriga aktiviteterna i lokalerna. Premiären för ljudfilm i Uppsala gick av stapeln på slottsbiografen 15 november 1929 med Fox Movietone Follies. 1936 invigdes nya Röda Kvarn i Uppsala, den första funkisbiografen och 1937 moderniserades slottsbiografen på nytt för att kunna möta konkurrensen. 1980-talets flerduksbiografer blev dock ett starkt hot mot Slottsbiografen, som överlevde främst genom smal kvalitetsfilm med lågprisprofil. I början av 1990-talet upphörde dock verksamheten helt. Efter ett omfattande restaureringsarbete återöppnades biografen 1996.

Gillet, Uppsala, eller kort bara Gillet, var ett känt hotell med restaurang vid Fyristorg i Uppsala. Fastigheten har medeltida ursprung. Dagens byggnad uppfördes 1712, och fungerade då som hospital för fattiga och sjuka. År 1811 köptes fastigheten av sällskapet Uppsala Gille för att där bedriva restaurangrörelse, och då skapades även en festvåning. Under 1850-talet tillkom en tredje våning, och 1873 byggdes huset om efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson, e. o. konduktör på Överintendentsämbetet och under perioden stadens ende praktiserande arkitekt. Vid ombyggnaden fick husets exteriör i stort sett dagens utseende. Ritningarna för ombyggnaden hängde länge i byggnadens entré, men såldes under 2010-talet av Uppsala auktionskammare. Mellan 1908 och 1973 fanns i huset också ett hotell, Hotell Gillet, och byggnaden kallas än idag ofta för "Gamla Gillet". När restaurangen lades ned 1973 räddades huset från rivning av en stark lokal opinion. Uppsala Akademiförvaltning övertog fastigheten 1994, och inledde sedan ett omfattande restaureringsarbete. Därefter har det i huset funnits både en konsthall samt kontor och butiker av olika slag. Hotell Gillet, Stockholm, eller kort bara Hotell Gillet, däremot var ett hotell och en restaurang som låg på Brunkebergstorg på Norrmalm i Stockholm och vars senare byggnad invigdes ca 1915 och revs 1969.

Galleri London är ett konstgalleri i Uppsala. Galleriet är inrett i en före detta offentlig toalett under Fyristorg i centrala Uppsala. Toaletten byggdes 1927, och var designad av arkitekten Gunnar Leche. Det var Uppsalas första offentliga vattentoaletter. Lokalen var i sin helhet byggd under jord, med fönster ut mot Fyrisån. Toaletten stängde i slutet av 1970-talet, och stod oanvänd i många år. 2005 öppnade det galleri som fick namnet Galleri London. Det fick sitt namn på grund av likheten med nedgångarna till tunnelbanestationerna i Londons tunnelbana. Föreningen planerade att göra galleriet till ett permanent fotogalleri. På grund av lokalens skick med fukt och återkommande översvämningar och att det tillfälliga bygglovet gick ut stängde galleriet 2020.

Spegeln är en biograf på Västra Ågatan 12 i Uppsala, med stadens största salong. Spegeln invigdes 1964 av SF:s dåvarande VD Kenne Fant. Huset ägs av Uppsala Akademiförvaltning. I dag drivs biografen av Filmstaden. Salongen har 325 platser och är en av få kvarvarande singelbiografer. Spegeln används ofta som premiärbiograf. År 1994 totalrenoverades salongen med nya stolar och förbättrad akustik. SF lät även THX-certifiera biografen. År 2012 digitaliserades Spegeln och samtliga analoga filmvisningar upphörde. De två analoga projektorerna (Philips DP70) ersattes av en Barco DP4K-23B digitalprojektor med DLP-teknik som klarar 4K-upplösning. Ljudanläggningen bestod av tre JBL 4675C scenhögtalare, fyra JBL 4645B lågbashögtalare och 12 JBL 8340 effekthögtalare. Slutstegen var från QSC. År 2015 meddelade SF Bio att de planerade att bygga en ny filmstad i centrala Uppsala som skulle ersätta befintliga biografer, inklusive Spegeln. År 2018 byttes ljudanläggningen ut mot en ny med högtalare från SLS och slutsteg från Crown. Antalet ljudkanaler var fortfarande 7.1. År 2019 bytte SF Bio namn till Filmstaden, efter att Bonnier Entertainment sålt sina sista ägarandelar i biografkedjan. SF:s lysrörsskylt byttes ut mot en ny LED-baserad skylt med företagets nya grafiska profil.

Uppsala helgeandshus var ett helgeandshus i Uppsala beläget på platsen för nuvarande Fyristorg. År 1292 testamenterade Magnus Johansson (Ängel) ett hus i Uppsala till inrättande av ett härbärge för de fattiga. Nya testamentsgåvor inkom till den planerade inrättningen 1296 och 1298. Under åren 1299–1302 lät Andreas And uppföra ett helgeandshus i tegel på en tomt som dels köpts från Sankt Pers kyrka och dels tillbytt sig mot en tomt som Nils Allesson testamenterat till helgeandshuset. År 1303 invigde ärkebiskopen ett altare i helgeandshuset till jungfru Marias, Sankt Nikolaus och Sankta Katarinas ära. Under 1473 eldhärjades husets kapell i samband med en stadsbrand. Åtminstone 1529, men troligen tidigare, hade helgeandshuset även ett badhus nere vid Fyrisån. År 1546 drogs helgeandshuset in till staten. Det är oklart när helgeandshuset revs, men åtminstone 1556 fanns det kvar, då Gustav Vasa gav de fattiga i hospitalet spannmålstionde eftersom hospitalet vid denna tid hade för lite pengar att försörja de intagna. Hospitalskyrkan, som låg på andra sidan Fyrisån, kom däremot att stå kvar länge. Den skadades svårt vid 1702 års stadsbrand, men stod ännu kvar in på 1800-talet. I början av 1800-talet användes den för kasperteaterföreställningar.

Fyristorg är ett torg i centrala Uppsala. Torget angränsar till Valvgatan i nordväst, Fyrisån i nordost, Drottninggatan i sydost, och Västra Ågatan i sydväst. Torget, som tidigare kallades "Vedtorget" på grund av försäljningen av ved där, är beläget mellan Västra Ågatan och Fyrisån. Dombron förbinder Fyristorg med Gamla torget som ligger på den östra sidan av Fyrisån.

Skytteanum är ett kanikhus i kransen runt Uppsala domkyrka (på Dombergets västra strand). Huset är idag ett byggnadsminne.

Runinskrift U Fv1976;107 är en av sju runstenar som står uppställda på östra sidan utanför Uppsala domkyrka. Samtliga dessa sju runstenar har i senare tid blivit återupptäckta inne i domkyrkan och flyttats ut till sina nuvarande platser. Totalt har arton runstenar påträffats i kyrkan och en av dessa, U 932, står nu i Universitetsparken strax intill.