Forumtorget

Den här artikeln handlar om Forumgallerian i Uppsala. För köpcentret i Helsingfors, se Forum, Helsingfors. Forumgallerian är ett köpcentrum i centrala Uppsala vid Forumtorget och avgränsas av Kungsängsgatan, Dragarbrunnsgatan, Smedsgränd och Bredgränd. Forumgallerian har 10 000 kvadratmeter affärsyta och 6 000 kvadratmeter kontor. Det finns även 1 000 kvadratmeter bostäder. Köpcentret öppnade 1953. Från början hette köpcentret enbart Forum och tillhörde Kooperativa Förbundet. All verksamhet i köpcentret bedrevs då också av Kooperativa Förbundet. Detta var det första större varuhuset i Uppsala. Det innehöll redan från början förutom butiker även kafé. Bredvid köpcentret ligger Forumtorget som fått sitt namn efter köpcentret. Under 1970-talet fick köpcentret heta Domus då Kooperativa Förbundet standardiserade sina namn på sina affärer och större varuhus i städers centrum skulle då heta Domus. Under 1980-talet döptes köpcentret tillbaks till Forum igen då Uppsalaborna aldrig ville acceptera namnet Domus. 1992 genomgick köpcentret en större ombyggnad som i princip innebar att hela inredningen gjordes om helt. Filmen Mannekäng i rött från 1958 är delvis inspelad i Forumgallerian.

Vårfrukyrkan eller Sankta Maria kyrka i Uppsala var en kyrkobyggnad i Uppsala under medeltiden, helgad åt jungfru Maria. Kyrkan var belägen i nuvarande kvarteret Kroken, efter nuvarande Bredgränd. Kyrkan uppfördes troligen i slutet av 1100-talet. Vid 1200-talets slut eller omkring 1300 uppfördes en ny kyrkobyggnad i tegel. Kyrkoherde Peter Nilsson (död 1440) lät valvslå kyrkorummet. 1221 utfärdade påven Honorius III ett skyddsbrev för kyrkan och dess gods, samt 20 dagars avlat för den som besökte kyrkan på den heliga jungfruns födelsedag. 1278 var Uppsala domkyrkas domprost Björn kyrkoherde i kyrkan. 1344 och 1355 omtalas Vårfrukyrkan som annex till domkyrkan, vilket den troligen var redan tidigare, då domprosten Andreas And redan 1316 hade en ständig vikarie vid Vårfrukyrkan. Det är oklart när Vår Frus församling upphörde att fungera, men 1534 var den sammanslagen med Sankt Pers församling. Kyrkan eldhärjades vid Uppsala stadsbrand 1543, och tegel och koppar från kyrkan användes därefter vid byggandet av den nya kungsgården väster om ån. En nattvardskalk, skänkt till kyrkan 1335 av borgmästare Nils i Korshamn, finns idag i Ramsta kyrka. Kyrkan har namngett Sankta Maria kyrka, Uppsala

Stora torget ligger i centrala Uppsala, strax öster om Fyrisån. Härifrån utgår Svartbäcksgatan åt nordväst, Vaksalagatan åt nordöst, Drottninggatan åt sydväst och Kungsängsgatan åt sydöst. Torget är, trots sitt namn inte störst i Uppsala utan mindre än Vaksala torg – namnet tros härröra från det enkla faktum att det medeltida Gamla torget, ett kvarter norrut, är mindre. Stora torget är känt för sin, i Sverige, ovanliga utformning med slutna (hopbyggda) hörn. Ett sådant torg kallas "hörnslutet" vilket var relativt vanligt på 1600-talet. I dagens Sverige finns endast två sådana torg kvar, Stora torget i Uppsala och Rådhustorget i Piteå. Stora torget lades ut i samband med 1643 års stadsplan, och ersatte då Gamla torget som Uppsalas centrala torg.

Rådhuset är en byggnad vid Stora torget i Uppsala, som sedan år 2020 inrymmer ett co-workingspace i United Spaces regi.

Royal är en biograf på Dragarbrunnsgatan i Uppsala. Salongerna tar mellan 51 och 203 personer. Biografen drabbades av turbulensen i ägarstrukturen för biografbranschen som inleddes år 2004. Den ägs sedan 2008 av Filmstaden AB, men tillhörde innan dess SF Partner från 2006 och Astoria Cinemas från 2005. Från invigningen 13 oktober 1973 ägdes den av Sandrews, och hette då Sandrew 1 2 3. Efter ombyggnaden 1998 bytte den namn till Royal. Numera finns fem salonger, varav samtliga har digital projektion och klarar Dolby Surround 7.1.

Uppsala centrum är en stadsdel i centrala Uppsala, huvudsakligen öster om Fyrisån och väster om järnvägen med tyngdpunkt nära Stora torget, men hit räknas också området runt Vaksala torg öster om järnvägen. Ibland kan även Fjärdingen väster om Fyrisån inkluderas i begreppet Centrum. Uppsala centrum kallas även City av företagen i området och av Uppsalabuss. Ett något mindre område (kvarteren i före detta S:t Pers församling) avgränsat i väster av ån, i öster av järnvägen, i norr av Sankt Olofsgatan och i söder av Bangårdsgatan (de inre delarna av Svarbäcken och Kungsängen), uppfattas av de flesta som en egen stadsdel, Dragarbrunn. Uppsala är en stad i stark tillväxt och kommunens tjänstemän använder numera det vidare begreppet Innerstaden som inkluderar förutom Dragarbrunn och Fjärdingen på vardera åsidan även angränsande partier av de kringliggande stadsdelarna Luthagen, Svartbäcken, Kungsängen, Kvarngärdet (Höganäs) och Fålhagen (Almtuna). Cityhandeln är alltjämt omfattande trots framväxt av stora handelsplatser i Uppsalas ytterområden, till exempel Boländerna och Gränby. Handeln har sedan den medeltida köpstadens tillblivelse under namnet Östra Aros (på 1200-talet namnändrad till Uppsala), sin tyngdpunkt i Dragarbrunn. Även här öster om ån finns numera ett växande nöjesliv, till exempel restauranger, nattklubbar, Uppsala Stadsteater och Konserthuset Uppsala Konsert & Kongress men det har i mindre grad än det i Fjärdingen med sina studentnationer, anknytning till universitetet. Vid Fyrisåns stränder och i hamnen finns ett växande antal restauranger, sommartid med uteservering och nära resecentrum finns bland annat musikpuben Katalin där kända artister uppträder flera gånger i veckan. Viktiga nordväst-sydostliga gator är Kungsängsgatan–Svartbäcksgatan, som är gågator på båda sidor om Stora torget, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan. Drottninggatan–Vaksalagatan är ett stort stråk i sydväst-nordostlig riktning. De flesta stadsbusslinjerna möts vid Stadshuset, vid korsningen mellan Vaksalagatan och Kungsgatan. byggdes 2005-2011 vid Centralstationen i stadsdelens östliga delar. Där finns en passage under järnvägsspåren och en ny stationsbyggnad (med fasad dekorerad med järnvägsräls) bredvid den gamla. På platsen framför resecentrum finns flera konstverk, bland annat en känd staty av Bror Hjorth (Näckens Polska). På västra sidan om spåren, nära den mesta cityhandeln, finns hållplatser för stadsbussar och terminal för landsbygdsbussarna. Parkeringsgarage under mark finns öster om spåren vid den nya Stationsgatan som via Bergsbrunnagatan leder till Boländernas industri- och handelsområde cirka tre kilometer sydost om Uppsala centrum.

Lundequistska bokhandeln, eller LundeQ i folkmun, var en bokhandel i Uppsala, grundad 1834 av Nils Wilhelm Lundequist. 1976 köptes bokhandeln upp av Esselte Bokhandel som senare kom att ingå i Akademibokhandeln. 1924–1997 hade bokhandeln sina lokaler vid Östra Ågatan och flyttade därefter till Forumgallerian. I mars 2017 flyttade butiken till nya lokaler vid Stora torget. 1984 instiftade bokhandeln Lundequistska bokhandelns litteraturpris som delades ut till 2010.

Västgötaspången är en gång- och cykelbro över Fyrisån i centrala Uppsala. Bron förbinder Slottsgränd på den västra sidan av ån med Bredgränd på den östra. Vid bron ligger Västgöta nation, som fått ge det nuvarande namnet åt bron.

Grand Hotell Hörnan, av uppsalaborna oftast bara kallat Hotell Hörnan, är ett hotell i centrala Uppsala som ligger vid Fyrisån, i hörnet av Östra Ågatan och Bangårdsgatan. Namnet Hörnan kommer av att hotellet ligger i ett hörn. Hotellet ritades av arkitekten Ture Stenberg och stod färdigt 1907. Till stor del är hotellet fortfarande bevarat i samma stil som det var 1907. Under de senaste åren har hotellet renoverats, men i samband med renoveringen var det noga att hotellet inte skulle moderniseras utan behålla sin ursprungliga stil.

Güntherska Hovkonditori & Schweizeri är ett kafé på Östra Ågatan 31 i Uppsala som drivs av medlemmar av familjen Landing. Ordet schweizeri är känt sedan 1830-talet och syftade ursprungligen på verksamheter drivna av invandrade schweizare, men är i övrigt mer eller mindre synonymt med de samtida begreppen konditori och kafé. Enligt konditoriets sigill härleds verksamheten till anno 1870. Flera tidningsannonser angående karamellförsäljning köps i Upsala och Sala Tidning under 1873 liksom större annonser i december som bjuder in till "[sin] under flera år välkända tillverkning af alla sorters conditorivaror" på Kungsgatan 3. Alfred Andersson öppnade 1887 verksamhet under namnet Anderssons konditori och Damkafé på Vaksalagatan, verksamheten flyttade senare till Güntherskas dåvarande lokaler och familjen bytte namn från Andersson till Landing. Svenska Dagbladet har listat kaféet som Sveriges tredje äldsta om man räknar från och med 1887, vilket korrigerades till fjärde äldsta i en errata den 3 augusti samma år eftersom man hade glömt bland andra Ofvandahls. Kaféet skyltar med hovleverantörsintyg från Gustav V och Gustav VI Adolf. Sittplatser finns förutom inomhus både på framsidan mellan skyltfönstret och Östra Ågatan samt inglasade platser på kaféets innergård. Sortimentet innehåller olika bakverk, lunchrätter och under sommarhalvåret egentillverkad glass. Kaféet är 2020 ett av fyra Uppsalakaféer listade i White Guide; det är kategoriserat som Mästarklass. Kaféet drevs 2015 av Claes Landing från fjärde generationen som i en intervju med Upsala Nya Tidning berättar att han växte upp i familjens lägenhet ovanpå kaféet och även hjälpte till på bageriet under uppväxten, men att han inte ville bli jämförd med tidigare generationer och lämnade därför först familjeföretaget för Funäsdalen. Även femte generationen Landing är involverade i verksamheten och man driver också surdegsbageriet Forsa hembageri. Företaget konsumerar ungefär 80 ton mjöl per år och uppgav i samband med fettisdagen 2017 att man bakat 6000 semlor och beräknade att man skulle baka upp till 2000 fler innan dagens slut. Güntherska blev utsett till Sveriges bästa konditori 2017 av White guide.

Västgöta nation, dagligt tal Västgöta eller VG, är en nation vid Uppsala universitet. Nationen grundades 1639, samma år som Västmanlands-Dala nation, och är därmed en av de två äldsta nationerna i Uppsala . Västgöta nation är med sina cirka 1 300 medlemmar en ganska liten nation, men trots detta har man ett omfattande kulturutbud med bland annat tre körer, en teaterförening och en orkester. Nationshuset ligger precis vid Fyrisån och är troligen byggt 1604; källarvalven är dock ännu äldre. Huset är ett av få hus i centrala Uppsala som överlevde stadsbranden 1702[källa behövs]. Bland de tidigare ägarna märks särskilt fältmarskalk Lennart Torstenson. Huset har varit i nationens ägo sedan 1825 och har renoverats och byggts om ett antal gånger, bland annat 1871 av arkitekten Adrian Crispin Peterson som under tiden stod för flera nyinredningar på nationerna i Uppsala.Sitt nuvarande utseende fick nationshuset genom en ombyggnad 1900 enligt Gustaf Lindgrens ritningar.

Dragarbrunnsgatan är en gata i centrala Uppsala. Den löper parallellt med gågatorna Kungsängsgatan och Svartbäcksgatan. Förutom att vara ett affärsstråk var den framförallt tillsammans med Stora torget hållplats för så gott som samtliga av Uppsalabuss busslinjer fram till augusti 2007, då busstrafiken flyttades till Kungsgatan som ett led i anläggandet av Resecentrum. Gatan är, förutom i norra änden, starkt präglad av 1960-talsbebyggelse. År 2017 lades det fram en ny detaljplan, inför byggandet av en mängd bostäder i kvarteret Hugin, söder om Dragarbrunnsgatan. Dessa skulle ersätta ett kontorskomplex från 1970-talet. År 2018 bestämdes det att låta bygga en ny biografanläggning i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Klostergatan. Observera att stadsdelsnamnet Dragarbrunn uttalas med betoning på brunn, medan det i gatunamnet Dragarbrunnsgatan uttalas med betoning på Drag.