Royal, Uppsala

Den här artikeln handlar om Forumgallerian i Uppsala. För köpcentret i Helsingfors, se Forum, Helsingfors. Forumgallerian är ett köpcentrum i centrala Uppsala vid Forumtorget och avgränsas av Kungsängsgatan, Dragarbrunnsgatan, Smedsgränd och Bredgränd. Forumgallerian har 10 000 kvadratmeter affärsyta och 6 000 kvadratmeter kontor. Det finns även 1 000 kvadratmeter bostäder. Köpcentret öppnade 1953. Från början hette köpcentret enbart Forum och tillhörde Kooperativa Förbundet. All verksamhet i köpcentret bedrevs då också av Kooperativa Förbundet. Detta var det första större varuhuset i Uppsala. Det innehöll redan från början förutom butiker även kafé. Bredvid köpcentret ligger Forumtorget som fått sitt namn efter köpcentret. Under 1970-talet fick köpcentret heta Domus då Kooperativa Förbundet standardiserade sina namn på sina affärer och större varuhus i städers centrum skulle då heta Domus. Under 1980-talet döptes köpcentret tillbaks till Forum igen då Uppsalaborna aldrig ville acceptera namnet Domus. 1992 genomgick köpcentret en större ombyggnad som i princip innebar att hela inredningen gjordes om helt. Filmen Mannekäng i rött från 1958 är delvis inspelad i Forumgallerian.

Lundequistska bokhandeln, eller LundeQ i folkmun, var en bokhandel i Uppsala, grundad 1834 av Nils Wilhelm Lundequist. 1976 köptes bokhandeln upp av Esselte Bokhandel som senare kom att ingå i Akademibokhandeln. 1924–1997 hade bokhandeln sina lokaler vid Östra Ågatan och flyttade därefter till Forumgallerian. I mars 2017 flyttade butiken till nya lokaler vid Stora torget. 1984 instiftade bokhandeln Lundequistska bokhandelns litteraturpris som delades ut till 2010.

Dragarbrunnsgatan är en gata i centrala Uppsala. Den löper parallellt med gågatorna Kungsängsgatan och Svartbäcksgatan. Förutom att vara ett affärsstråk var den framförallt tillsammans med Stora torget hållplats för så gott som samtliga av Uppsalabuss busslinjer fram till augusti 2007, då busstrafiken flyttades till Kungsgatan som ett led i anläggandet av Resecentrum. Gatan är, förutom i norra änden, starkt präglad av 1960-talsbebyggelse. År 2017 lades det fram en ny detaljplan, inför byggandet av en mängd bostäder i kvarteret Hugin, söder om Dragarbrunnsgatan. Dessa skulle ersätta ett kontorskomplex från 1970-talet. År 2018 bestämdes det att låta bygga en ny biografanläggning i hörnet av Dragarbrunnsgatan och Klostergatan. Observera att stadsdelsnamnet Dragarbrunn uttalas med betoning på brunn, medan det i gatunamnet Dragarbrunnsgatan uttalas med betoning på Drag.

Forumtorget är ett torg i centrala Uppsala. Torget är beläget öster om korsningen mellan Smedsgränd och Kungsängsgatan. I norr angränsar torget till Åhlénshuset och i öster mot Forumgallerian. "Under första delen av 1990-talet renoverades torget i samband med att Forumgallerian byggdes. Man ville då bevara torgets utseende och återanvände markplattorna". Följande stycke är hämtat från Uppsala kommun (u.å.). 2011 utlyste Uppsala kommun en arkitekttävling om forumtorgets framtida utformning. Tävlingen vanns av White arkitekter med projektet Soffta. "Förslaget bygger på tre starka formelement; golvet, soffan och platån". Golvet ska vara av svart granithäll och löpa i linje med gågatan. Soffan ska bli 57 meter lång med akrylskivor, varvade med HDL-skivor och ha lysrör som lyser upp soffan inifrån. Soffan är tänkt att löpa från Smedsgränd mot Dragarbrunnsgatan. Uppsala kommun har kritiserat materialvalet i soffan, likväl som soffans längd, men uppger att de arbetar vidare med förslaget. Den gröna platån markerar torgets gräns mot Kungsängsgatan. Platån är en skulptur och sittplats med ett integrerat vattenspel. I samband med renoveringen av torget passar kommunen på att höja marknivån vid angränsande gator så att entréerna uppfyller kraven på tillgänglighet. Uppsala kommun har uttryckt en oro över hur vattenspelet ska fungera över årstiderna och planerar att låta platån vara uppvärmd under vinterhalvåret.

Rullan var en restaurang och ett nöjesetablissemang i Uppsala från 1820-talet fram till 1946, belägen på tomten i det sydöstra hörnet av Vaksalagatan–Kungsgatan.

Uppsala stadsteater (tidigare Upsala-Gävle stadsteater) är en teater på Kungsgatan i Uppsala.

Uppsalas stadshus är en byggnad belägen i centrala Uppsala och säte för Uppsala kommuns förvaltning och ledning. Planer på att uppföra ett nytt stadshus fanns redan under 1910-talet men blev inte verklighet förrän 1957. Uppsala kommun utlyste en arkitekttävling som vanns av Erik och Tore Ahlséns förslag med namnet ”Fröjas sal”. Bröderna hade tidigare uppfört byggnader vid Vaksalagatan 14 och Kungsgatan 45. Byggnaden uppfördes i Kvarteret Frigg i korsningen mellan Vaksalagatan och Kungsgatan i modernistisk stil och stod färdigt år 1964. Arkitekten Maj Andersson på Ahlséns var verksam i projektet från 1959 fram till 1973. Huset är sex våningar högt mot Vaksalagatan och tre våningar högt mot Kungsgatan. Dess yttre fasad är av röd älvdalssandsten och den inre av emaljerad plåt. 2014 flyttade stora delar av kommunens verksamhet till Stationsgatan 12. Samtidigt inleddes en om- och tillbyggnad av stadshuset vilket blev klart 2021, det ombyggda stadshuset invigdes i september 2022.

Televerkets hus är ett byggnadsminne i Uppsala. Huset uppfördes 1917 i korsningen mellan Bangårdsgatan och Kungsängsgatan i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten Aron Johansson. Byggnaden användes av Televerket från att den uppfördes fram till 1977. Huset hade då kapacitet för ca 10 000 abonnenter. Idag ägs byggnaden av Uppsala Akademiförvaltning. Televerkets hus utsågs 1993 till statligt byggnadsminne och 1995 som byggnadsminne enligt kulturmiljölagen på grund av sin välbevarade nationalromantiska fasad, för att berika stadsdelens arkitektoniska mångfald, samt för att berätta om telefonens och teknikens historia.

Vårfrukyrkan eller Sankta Maria kyrka i Uppsala var en kyrkobyggnad i Uppsala under medeltiden, helgad åt jungfru Maria. Kyrkan var belägen i nuvarande kvarteret Kroken, efter nuvarande Bredgränd. Kyrkan uppfördes troligen i slutet av 1100-talet. Vid 1200-talets slut eller omkring 1300 uppfördes en ny kyrkobyggnad i tegel. Kyrkoherde Peter Nilsson (död 1440) lät valvslå kyrkorummet. 1221 utfärdade påven Honorius III ett skyddsbrev för kyrkan och dess gods, samt 20 dagars avlat för den som besökte kyrkan på den heliga jungfruns födelsedag. 1278 var Uppsala domkyrkas domprost Björn kyrkoherde i kyrkan. 1344 och 1355 omtalas Vårfrukyrkan som annex till domkyrkan, vilket den troligen var redan tidigare, då domprosten Andreas And redan 1316 hade en ständig vikarie vid Vårfrukyrkan. Det är oklart när Vår Frus församling upphörde att fungera, men 1534 var den sammanslagen med Sankt Pers församling. Kyrkan eldhärjades vid Uppsala stadsbrand 1543, och tegel och koppar från kyrkan användes därefter vid byggandet av den nya kungsgården väster om ån. En nattvardskalk, skänkt till kyrkan 1335 av borgmästare Nils i Korshamn, finns idag i Ramsta kyrka. Kyrkan har namngett Sankta Maria kyrka, Uppsala

Rådhuset är en byggnad vid Stora torget i Uppsala, som sedan år 2020 inrymmer ett co-workingspace i United Spaces regi.

Bangårdsgatan i Uppsala utgår från Östra Ågatan vid Fyrisån och sträcker sig till centralstationen. Innan Uppsala hade fått järnväg hette gatan Gräsgränd då den sträckte sig ut mot gräsbevuxet fält som låg där järnvägen finns idag. När Uppsala fick järnväg döptes gatan om till Bangårdsgatan. Gatan korsar Kungsängsgatan och Kungsgatan. Vid Östra Ågatan ligger Grand Hotell Hörnan som är ett av Uppsalas exklusivaste hotell. Vid Kungsgatan ligger en galleria som heter Svava. I det kvarter, Hästen, där idag "Arbetsmarknadens Hus" reser sig fanns rester av den gamla gräsgränden. Vid Bangårdsgatan 5 fanns en tidig bensinstation i Uppsala. I en lokal telefonkatalog från 1919 omnämns en kol- och kokshandlare som ombud för Krooks Petroleum & Olje AB.

Stora torget ligger i centrala Uppsala, strax öster om Fyrisån. Härifrån utgår Svartbäcksgatan åt nordväst, Vaksalagatan åt nordöst, Drottninggatan åt sydväst och Kungsängsgatan åt sydöst. Torget är, trots sitt namn inte störst i Uppsala utan mindre än Vaksala torg – namnet tros härröra från det enkla faktum att det medeltida Gamla torget, ett kvarter norrut, är mindre. Stora torget är känt för sin, i Sverige, ovanliga utformning med slutna (hopbyggda) hörn. Ett sådant torg kallas "hörnslutet" vilket var relativt vanligt på 1600-talet. I dagens Sverige finns endast två sådana torg kvar, Stora torget i Uppsala och Rådhustorget i Piteå. Stora torget lades ut i samband med 1643 års stadsplan, och ersatte då Gamla torget som Uppsalas centrala torg.