Storgatan, Göteborg

Tabernaklet är en baptistkyrka som invigdes 1884 och är idag den äldsta frikyrkolokalen i Göteborg. Den ritades av arkitekten Johan August Westerberg.Tabernaklet är hem åt Göteborgs baptistförsamling och Vineyard-församlingen i Göteborg.

Göteborgs baptistförsamling är en baptistisk kristen församling, som bedriver verksamhet utifrån Tabernaklet, i centrala Göteborg. Församlingen driver Café Trappanér för hemlösa och socialt utsatta människor. Den nuvarande församlingen bildades 1970 och är ansluten till Equmeniakyrkan och sedan 2015 även till Evangeliska frikyrkan.

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."

Wernerska villan – tidigare Wijkska palatset – är sedan 24 oktober 1968 en byggnadsminnesmärkt större stenvilla i Göteborg med adressen Parkgatan 25 i stadsdelen Lorensberg. Fastighetsbeteckningen är "nr. 1 i 42:dra kvarteret Fågelvik" (tidigare 14:e roten, nr 5 och 6). Huset stod klart 1889 och är ritat av arkitekten Adrian C. Peterson. Byggmästare var firman N. Andersson & Co.

Nya Allén är en cirka 1 830 meter lång gata i centrala Göteborg. Den är en esplanad med trädallé som genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån. I höjd med Sprängkullsgatan gör allén ett avbrott, för att börja igen cirka 150 meter västerut, ungefär i höjd med Skolgatan.

Kvarteret Rydboholm, (Lorensberg 40:1, 40:2), är ett byggnadskvarter i stadsdelen Lorensberg i Göteborg med läge vid Vasaplatsen, Parkgatan, Götabergsgatan och Storgatan. Kvarterets två byggnader uppfördes 1896 (västra delen) samt 1897 (östra delen) och är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan 8 juni 1998.Göteborg utgör den nordligaste utposten på Sveriges västkust för 1890-talets polykroma tegelarkitektur med centrum i nordligaste Tyskland och Sydskandinavien. Kvarteret Rydboholm är ett ypperligt och välbevarat exempel på detta byggnadssätt. Dessutom visar det på den ambition och kapacitet, som vid denna tid fanns hos byggmästare med kapital från ett årtiondes spekulation i nybyggnad av landshövdingehus i Göteborgs arbetarförstäder. Exteriören och vissa särskilt välbevarade interiörer belyser tidens borgerliga arkitekturideal, bostadsförhållanden och privatumgänge.

Torgny Segerstedtmonumentet är en tio meter hög trekantig monolit (obelisk) av granit som står på Vasaplatsen i Göteborg. Monumentet invigdes 31 mars 1955 inför tusentals stadsbor. På sockeln står följande text: Texten är hämtad från den ledare Torgny Segerstedt skrev i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 8 oktober 1940 och vars upplaga beslagtogs på order av regeringen. I ledaren kritiserades den dåvarande överbefälhavaren Olof Thörnell för att denne 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler. Inskriptionen är dock inte helt korrekt. I Segerstedts originaltext står det: "De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden." Numera (maj 2021) är texten (troligen temporärt) ändrad till Segerstedts originaltext, genom påklistrad skylt. Verket är skapat skulptören Ivar Johnsson.

Kvarteret Kastellholm, förr även Franska kvarteret, är ett sammanhängande kvarter som ursprungligen uppfördes 1875–1878 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Södra Vägen, Storgatan och Teatergatan.

Kvarteret Kalmarehus eller Engelska kvarteret är ett sammanhängande kvarter som uppfördes 1872–1873 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Parkgatan, Storgatan och Teatergatan.

Rådjur är en skulptur i Kungsparken i Göteborg. Den är 1,1 meter hög, utförd i brons av Arvid Knöppel och överlämnad till Göteborg 1953.

Se Nybroplan för statyn i Stockholm.John Ericsson-statyn är en helfigursstaty i Göteborg, föreställande uppfinnaren John Ericsson. Den skapades av skulptören Ingel Fallstedt, och invigdes på eftermiddagen den 6 oktober 1899. Statyn är placerad vid Kungsportsavenyens början, mellan Nya Allén och Parkgatan. Statyn är i brons, och står på en sockel skapad av arkitekterna Isak Gustaf Clason, Yngve Rasmussen och Eugen Thorburn. Skulptören Ingel Fallstedt tog livet av sig kort efter att han färdigställt statyn men innan den gjutits färdigt.

Stora Teatern, först Nya Theatern, därefter Stora Teatern 1880, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i stadsdelen Lorensberg i Göteborg, invigd 1859. Byggnaden - med fastighetsbeteckning Lorensberg 38:2 - är vit, byggd i sten och ligger för sig själv i Kungsparken strax söder om Kungsportsplatsen, med adress Kungsparken 1. Teaterbyggnaden var den första, mer framträdande stenbyggnaden utanför Vallgraven.