Stora Teatern, Göteborg

Tidsdokumentet, också känt som Millenniemonumentet, är ett monument på Millennieplatsen vid norra änden av Kungsportsavenyn i centrala Göteborg. Tidsdokumentet är Sveriges nationella minnesmärke för tusenårsskiftet (1999/2000), som Chalmers tekniska högskola utformat och uppfört på uppdrag av Millenniekommittén med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen Framtidens kultur, Göteborgs kommun och flera donatorer. Monumentet består av en kon, en mast och en kub, som kan visa ljud-, ljus- och bildspel. Det invigdes av kungen den 20 december 1999. Monumentet har efterhand förfallit. Chalmers är alltjämt ägare till monumentet, men tog all teknik (ljus och ljud) ur bruk eftersom man inte vill ansvara för drift eller skötsel, utan anser att kommunen ska ta över ansvaret. Tidsdokumentets domännamn, tidsdokument.org, är sedan år 2003 registrerat av en pornografiförmedlare i USA. I slutet av år 2005 har kuben åter tagits i bruk och visar bildspel. Förhandlingar om framtida skötsel pågår.[när?]

Nya Allén är en cirka 1 830 meter lång gata i centrala Göteborg. Den är en esplanad med trädallé som genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån. I höjd med Sprängkullsgatan gör allén ett avbrott, för att börja igen cirka 150 meter västerut, ungefär i höjd med Skolgatan.

Kungsportsbron är en bro över vallgraven i centrala Göteborg, som förbinder Kungsportsavenyen med Kungsportsplatsen. Bron har sitt namn efter Kungsporten, en stadsport som revs 1836-1839. Den ritades av arkitekten Eugen Thorburn i italiensk renässansstil, öppnades för trafik den 23 juli 1901 och invigdes den 14 augusti samma år av kung Oscar II.

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."

Bältespännarparken är det inofficiella namnet på en cirka 6 000 kvadratmeter stor del av parken Kungsparken i centrala Göteborg, belägen mitt emot Stora teatern vid Kungsportsavenyen och framför Trädgårdsföreningens huvudentré. Parken fick sitt namn 2003 efter Johan Peter Molins skulptur Bältespännarna som först placerades ut i parken den 15 maj 1863, och på sin nuvarande plats 1914. Bältespännarparken är en del av det mer eller mindre sammanhängande parkområde kring Vallgraven som skapades när Göteborgs befästningar revs i början av 1800-talet. Här fanns sedan slutet av 1980-talet en liten rund damm som på sommaren innehöll en fontän och på vintern var en konstfrusen isbana. Dammen byggdes tack vare sponsring och kom därför att kallas Sponsringen.År 2013 rustades Bältespännarparken upp med en ny fontän, nya körsbärsträd och parksoffor. Fontänen fick en skålformad yta och stenkanten runtom togs bort. Södra Vägens tidigare sträckning mellan parken och Trädgårdsföreningen togs bort och ersattes med gång- och cykelbana och grusyta.

Se Nybroplan för statyn i Stockholm.John Ericsson-statyn är en helfigursstaty i Göteborg, föreställande uppfinnaren John Ericsson. Den skapades av skulptören Ingel Fallstedt, och invigdes på eftermiddagen den 6 oktober 1899. Statyn är placerad vid Kungsportsavenyens början, mellan Nya Allén och Parkgatan. Statyn är i brons, och står på en sockel skapad av arkitekterna Isak Gustaf Clason, Yngve Rasmussen och Eugen Thorburn. Skulptören Ingel Fallstedt tog livet av sig kort efter att han färdigställt statyn men innan den gjutits färdigt.

Wernerska villan – tidigare Wijkska palatset – är sedan 24 oktober 1968 en byggnadsminnesmärkt större stenvilla i Göteborg med adressen Parkgatan 25 i stadsdelen Lorensberg. Fastighetsbeteckningen är "nr. 1 i 42:dra kvarteret Fågelvik" (tidigare 14:e roten, nr 5 och 6). Huset stod klart 1889 och är ritat av arkitekten Adrian C. Peterson. Byggmästare var firman N. Andersson & Co.

Rådjur är en skulptur i Kungsparken i Göteborg. Den är 1,1 meter hög, utförd i brons av Arvid Knöppel och överlämnad till Göteborg 1953.

Kvarteret Kastellholm, förr även Franska kvarteret, är ett sammanhängande kvarter som ursprungligen uppfördes 1875–1878 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Södra Vägen, Storgatan och Teatergatan.

Kvarteret Kalmarehus eller Engelska kvarteret är ett sammanhängande kvarter som uppfördes 1872–1873 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Parkgatan, Storgatan och Teatergatan.

Storgatan är en gata i stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden i Göteborg. Den fick sitt namn 1867, och sträcker sig cirka 760 meter från Haga Kyrkogata och nordost till Södra Vägen. Storgatan är numrerad 1–53. År 1882 föreslogs att gatan skulle byta namn, då Storgatan enligt en ledamot av stadsfullmäktige verkade "småstadsaktigt."

Kvarteret Visborg är en sammanhängande byggnad uppförd i två etapper 1877-1880 samt 1910 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Huset började uppföras 1877 och ligger vid Parkgatan, Kungsportsavenyen, Storgatan och Södra Vägen. Byggnaden ritades av arkitekten Carl Fahlström och är i nyrenässansstil.