Bältespännarparken

Se Nybroplan för statyn i Stockholm.John Ericsson-statyn är en helfigursstaty i Göteborg, föreställande uppfinnaren John Ericsson. Den skapades av skulptören Ingel Fallstedt, och invigdes på eftermiddagen den 6 oktober 1899. Statyn är placerad vid Kungsportsavenyens början, mellan Nya Allén och Parkgatan. Statyn är i brons, och står på en sockel skapad av arkitekterna Isak Gustaf Clason, Yngve Rasmussen och Eugen Thorburn. Skulptören Ingel Fallstedt tog livet av sig kort efter att han färdigställt statyn men innan den gjutits färdigt.

Kvarteret Visborg är en sammanhängande byggnad uppförd i två etapper 1877-1880 samt 1910 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Huset började uppföras 1877 och ligger vid Parkgatan, Kungsportsavenyen, Storgatan och Södra Vägen. Byggnaden ritades av arkitekten Carl Fahlström och är i nyrenässansstil.

Kvarteret Borganäs är en sammanhängande byggnad uppförd 1882 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Huset uppfördes 1882-1883 och ligger vid Parkgatan, Kungsportsavenyen, Storgatan och Teatergatan. Byggnaden ritades av arkitekten Hjalmar Cornilsen och är i nyrenässans.

Kvarteret Kastellholm, förr även Franska kvarteret, är ett sammanhängande kvarter som ursprungligen uppfördes 1875–1878 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Södra Vägen, Storgatan och Teatergatan.

Kvarteret Kalmarehus eller Engelska kvarteret är ett sammanhängande kvarter som uppfördes 1872–1873 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Parkgatan, Storgatan och Teatergatan.

Stora Teatern, först Nya Theatern, därefter Stora Teatern 1880, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i stadsdelen Lorensberg i Göteborg, invigd 1859. Byggnaden - med fastighetsbeteckning Lorensberg 38:2 - är vit, byggd i sten och ligger för sig själv i Kungsparken strax söder om Kungsportsplatsen, med adress Kungsparken 1. Teaterbyggnaden var den första, mer framträdande stenbyggnaden utanför Vallgraven.

Bastionsplatsen är ett mindre torg i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är belägen där Stora Nygatan möter Trädgårdsgatan.

Kontoristföreningens hus är en byggnad vid Bastionsplatsen, med adress Stora Nygatan 23-25, i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Byggnaden uppfördes i jugendstil under åren 1906-1908 och ritades av arkitekten och professorn Hans Hedlund. Lokalerna invigdes den 26 september 1908. Innan dess hade Kontoristföreningen från april 1894 hållit till på adressen Smedjegatan 6 och från augusti 1897 i det så kallade Mühlenbockska huset, Norra Hamngatan 18. Lokalerna i Mühlenbockska huset blev snart för små, och vid ett sammanträde den 7 januari 1905 beslöt Kontoristföreningen att förvärva fastigheten Stora Nygatan 23-25. Köpeskillingen var 160 000 kronor. Planeringen för ett nybygge tog därefter vid, och den 30 januari 1906 beslöt man att låta Byggfirman J. Dähn uppföra en ny föreningsbyggnad, till en kostnad av 329 000 kronor. Göteborgs Kontoristförening startade 1892 och hade då 250 medlemmar. Huvudaktiviteterna var facklig och politisk verksamhet samt hotell- och restaurangrörelse. Byggnadens tre översta våningar byggdes som hotell och resten av huset innehöll föreningslokaler och sällskapsrum. Hotellet var för tiden mycket modernt, med hiss och rumstelefoner, det fanns kvar in på 1960-talet. Byggnadens höga fasader vilar på socklar av grovhuggen bohusgranit. Med hörntorn, gallerier och kraftfulla detaljer i granit bryter huset sig ut ur Stora Nygatans lugnare arkitektur. Jugendstilen markerar här det gedigna hantverket, individualiteten och enkelheten kom i centrum samtidigt som avstånd togs från kraven på symmetri och regelbundenhet och från ytligt dekortänkande. År 1964 lämnades merparten av Kontoristföreningens hus, då tiden hade kommit ikapp dess verksamhet. Fastigheten såldes till Skanska AB den 29 november 1979, och den 1 juli 1980 efter 72 år, hade föreningen slutligen utrymt "sin borg". En större restaurering genomfördes 1986–89, i samverkan med Göteborgs universitet, till en kostnad av 22 miljoner. Skanska tilldelades ett flertal utmärkelser för restaureringen, bland andra "Årets bygge 1990" och "Europa Nostra Awards 1990".

Tidsdokumentet, också känt som Millenniemonumentet, är ett monument på Millennieplatsen vid norra änden av Kungsportsavenyn i centrala Göteborg. Tidsdokumentet är Sveriges nationella minnesmärke för tusenårsskiftet (1999/2000), som Chalmers tekniska högskola utformat och uppfört på uppdrag av Millenniekommittén med stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Stiftelsen Framtidens kultur, Göteborgs kommun och flera donatorer. Monumentet består av en kon, en mast och en kub, som kan visa ljud-, ljus- och bildspel. Det invigdes av kungen den 20 december 1999. Monumentet har efterhand förfallit. Chalmers är alltjämt ägare till monumentet, men tog all teknik (ljus och ljud) ur bruk eftersom man inte vill ansvara för drift eller skötsel, utan anser att kommunen ska ta över ansvaret. Tidsdokumentets domännamn, tidsdokument.org, är sedan år 2003 registrerat av en pornografiförmedlare i USA. I slutet av år 2005 har kuben åter tagits i bruk och visar bildspel. Förhandlingar om framtida skötsel pågår.[när?]

Wernerska villan – tidigare Wijkska palatset – är sedan 24 oktober 1968 en byggnadsminnesmärkt större stenvilla i Göteborg med adressen Parkgatan 25 i stadsdelen Lorensberg. Fastighetsbeteckningen är "nr. 1 i 42:dra kvarteret Fågelvik" (tidigare 14:e roten, nr 5 och 6). Huset stod klart 1889 och är ritat av arkitekten Adrian C. Peterson. Byggmästare var firman N. Andersson & Co.

Dicksonska palatset, även Dicksonska villan är en trevåningsbyggnad av sten i florentinsk nyrenässansstil uppförd av friherre Oscar Dickson 1862 i korsningen av Södra Vägen och Nya Allén, med adress Parkgatan 2 i Göteborg. Huset är 928 kvadratmeter stort. Det är byggnadsminne sedan 21 december 1973.

Trädgårdsgatan är en cirka 80 meter lång gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1852 efter närheten till Trädgårdsföreningens park på andra sidan vallgraven, cirka 75 meter österut. Gatan sträcker sig mellan Östra Larmgatan och Bastionsplatsen samt är numrerad från 1 till 8. Gatans vänstra sida, med jämna nummer, heter Kvarteret 4 Manegen efter av den manege som uppfördes 1824 ungefär på nuvarande tomt nr 2 (Östra Larmgatan 16). Åren 1853-1856 uppfördes bostadshus i kvarterets övriga delar. Mot Trädgårdsgatan låg samtidigt två mindre hus med små gårdar. Kvarteret 5 Bastionen upptar gatans sida med ojämna nummer. Kvarteret är uppfört på resterna av bastionen Gustavus Magnus och byggdes ut 1850-1856. Trädgårdsgatan var även namnet på nuvarande Mellangatan i stadsdelen Haga i Göteborg, 1798-1852.