Tidsdokumentet

Stora Teatern, först Nya Theatern, därefter Stora Teatern 1880, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i stadsdelen Lorensberg i Göteborg, invigd 1859. Byggnaden - med fastighetsbeteckning Lorensberg 38:2 - är vit, byggd i sten och ligger för sig själv i Kungsparken strax söder om Kungsportsplatsen, med adress Kungsparken 1. Teaterbyggnaden var den första, mer framträdande stenbyggnaden utanför Vallgraven.

Kungsportsbron är en bro över vallgraven i centrala Göteborg, som förbinder Kungsportsavenyen med Kungsportsplatsen. Bron har sitt namn efter Kungsporten, en stadsport som revs 1836-1839. Den ritades av arkitekten Eugen Thorburn i italiensk renässansstil, öppnades för trafik den 23 juli 1901 och invigdes den 14 augusti samma år av kung Oscar II.

Nya Allén är en cirka 1 830 meter lång gata i centrala Göteborg. Den är en esplanad med trädallé som genomkorsar stadsdelarna Haga, Pustervik, Vasastaden, Lorensberg och Heden. Sträckningen är mellan Järntorget och Stampbron över Fattighusån. I höjd med Sprängkullsgatan gör allén ett avbrott, för att börja igen cirka 150 meter västerut, ungefär i höjd med Skolgatan.

Palladium var en biograf på Lilla Nygatan 2 i Göteborg, som vid öppnandet den 14 augusti 1919 hade 1 028 platser och ägdes av Palladiumbiograferna. Arkitekter var Otto Dymling och Pehr Nilsson. När den stängdes 17 februari 2008 ägdes biografen av Svensk Filmindustri (SF) och hade 770 platser. På parkett fanns 565 platser fördelade på 21 rader, och på balkong fanns det 8 rader med 205 platser. Dukens storlek var 6x15 meter och ljudsystemen var DTS, Dolby SR-D, SR-D-EX och DTS-ES. Den sista filmen som visades på Palladium var Sweeney Todd i regi av Tim Burton.Palladiumbiograferna drev verksamheten 1919-1980, Europafilm 1980-1984 och SF från 1984 till stängningen 2008.

Kungsportsplatsen, namnet fastställt 1852, är ett torg i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg, där stadsporten Kungsporten låg fram till och med 1839. Kungsporten har gett namn åt både torget, Kungsportsbron och Kungsportsavenyen, som sträcker sig från Kungsportsbron och upp till Götaplatsen.

Bältespännarparken är det inofficiella namnet på en cirka 6 000 kvadratmeter stor del av parken Kungsparken i centrala Göteborg, belägen mitt emot Stora teatern vid Kungsportsavenyen och framför Trädgårdsföreningens huvudentré. Parken fick sitt namn 2003 efter Johan Peter Molins skulptur Bältespännarna som först placerades ut i parken den 15 maj 1863, och på sin nuvarande plats 1914. Bältespännarparken är en del av det mer eller mindre sammanhängande parkområde kring Vallgraven som skapades när Göteborgs befästningar revs i början av 1800-talet. Här fanns sedan slutet av 1980-talet en liten rund damm som på sommaren innehöll en fontän och på vintern var en konstfrusen isbana. Dammen byggdes tack vare sponsring och kom därför att kallas Sponsringen.År 2013 rustades Bältespännarparken upp med en ny fontän, nya körsbärsträd och parksoffor. Fontänen fick en skålformad yta och stenkanten runtom togs bort. Södra Vägens tidigare sträckning mellan parken och Trädgårdsföreningen togs bort och ersattes med gång- och cykelbana och grusyta.

Karl IX:s ryttarstaty eller "Kopparmärra" är en ryttarstaty i Göteborg, föreställande Karl IX. Den är skapad av skulptören och professorn vid Konstakademien John Börjeson och invigdes 1904 mitt på Östra Hamngatan vid Kungsportsplatsen. 1936 flyttades den till den östra sidan av gatan, nordöst om korsningen med Södra/Östra Larmgatan.

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."

Trädgårdsgatan är en cirka 80 meter lång gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1852 efter närheten till Trädgårdsföreningens park på andra sidan vallgraven, cirka 75 meter österut. Gatan sträcker sig mellan Östra Larmgatan och Bastionsplatsen samt är numrerad från 1 till 8. Gatans vänstra sida, med jämna nummer, heter Kvarteret 4 Manegen efter av den manege som uppfördes 1824 ungefär på nuvarande tomt nr 2 (Östra Larmgatan 16). Åren 1853-1856 uppfördes bostadshus i kvarterets övriga delar. Mot Trädgårdsgatan låg samtidigt två mindre hus med små gårdar. Kvarteret 5 Bastionen upptar gatans sida med ojämna nummer. Kvarteret är uppfört på resterna av bastionen Gustavus Magnus och byggdes ut 1850-1856. Trädgårdsgatan var även namnet på nuvarande Mellangatan i stadsdelen Haga i Göteborg, 1798-1852.

Rådjur är en skulptur i Kungsparken i Göteborg. Den är 1,1 meter hög, utförd i brons av Arvid Knöppel och överlämnad till Göteborg 1953.

Se Nybroplan för statyn i Stockholm.John Ericsson-statyn är en helfigursstaty i Göteborg, föreställande uppfinnaren John Ericsson. Den skapades av skulptören Ingel Fallstedt, och invigdes på eftermiddagen den 6 oktober 1899. Statyn är placerad vid Kungsportsavenyens början, mellan Nya Allén och Parkgatan. Statyn är i brons, och står på en sockel skapad av arkitekterna Isak Gustaf Clason, Yngve Rasmussen och Eugen Thorburn. Skulptören Ingel Fallstedt tog livet av sig kort efter att han färdigställt statyn men innan den gjutits färdigt.

Centrumhuset är ett kontors- och affärshus vid Östra Hamngatan 52 i kvarteret Vattenkällan i centrala Göteborg. Byggnaden uppfördes 1936–1937 av storbyggmästaren Olle Engkvist för Brand- och Lifförsäkrings AB Svea och Försäkrings AB Nornan. Arkitekt till den trappstegsformade byggnaden, med tre våningar mot Kungsgatan och sex mot Östra Hamngatan-Larmgatan, var Nils Einar Eriksson.