place

Kvarteret Kastellholm

1875 i SverigeArkitektur i GöteborgBostadshus i GöteborgGöteborgs historiaKvarter i Göteborg
Lorensberg
Avenyn 4
Avenyn 4

Kvarteret Kastellholm, förr även Franska kvarteret, är ett sammanhängande kvarter som ursprungligen uppfördes 1875–1878 i stadsdelen Lorensberg i Göteborg. Kvarteret ligger vid Kungsportsavenyen, Södra Vägen, Storgatan och Teatergatan.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Kvarteret Kastellholm (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Kvarteret Kastellholm
Kungsportsavenyen, Göteborg Vasastaden (Centrum)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Kvarteret KastellholmLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.70161 ° E 11.97236 °
placeVisa på kartan

Adress

McKinsey & Company

Kungsportsavenyen 1
411 36 Göteborg, Vasastaden (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Avenyn 4
Avenyn 4
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Parkgatan, Göteborg
Parkgatan, Göteborg

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."