place

Torgny Segerstedtmonumentet

Minnesmärken i SverigeObeliskerPersonminnesmärkenSkulpturer 1955Skulpturer i Göteborgs kommun
Vasastaden
Torgny Segerstedtmonumentet
Torgny Segerstedtmonumentet

Torgny Segerstedtmonumentet är en tio meter hög trekantig monolit (obelisk) av granit som står på Vasaplatsen i Göteborg. Monumentet invigdes 31 mars 1955 inför tusentals stadsbor. På sockeln står följande text: Texten är hämtad från den ledare Torgny Segerstedt skrev i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 8 oktober 1940 och vars upplaga beslagtogs på order av regeringen. I ledaren kritiserades den dåvarande överbefälhavaren Olof Thörnell för att denne 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler. Inskriptionen är dock inte helt korrekt. I Segerstedts originaltext står det: "De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden." Numera (maj 2021) är texten (troligen temporärt) ändrad till Segerstedts originaltext, genom påklistrad skylt. Verket är skapat skulptören Ivar Johnsson.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Torgny Segerstedtmonumentet (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Torgny Segerstedtmonumentet

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Torgny SegerstedtmonumentetLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.69975 ° E 11.969333333333 °
placeVisa på kartan

Adress


06217
Sachsen-Anhalt, Deutschland
mapÖppna på Google Maps

Torgny Segerstedtmonumentet
Torgny Segerstedtmonumentet
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Parkgatan, Göteborg
Parkgatan, Göteborg

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."