Krokus (skulptur)

Kvarteret Rydboholm, (Lorensberg 40:1, 40:2), är ett byggnadskvarter i stadsdelen Lorensberg i Göteborg med läge vid Vasaplatsen, Parkgatan, Götabergsgatan och Storgatan. Kvarterets två byggnader uppfördes 1896 (västra delen) samt 1897 (östra delen) och är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan 8 juni 1998.Göteborg utgör den nordligaste utposten på Sveriges västkust för 1890-talets polykroma tegelarkitektur med centrum i nordligaste Tyskland och Sydskandinavien. Kvarteret Rydboholm är ett ypperligt och välbevarat exempel på detta byggnadssätt. Dessutom visar det på den ambition och kapacitet, som vid denna tid fanns hos byggmästare med kapital från ett årtiondes spekulation i nybyggnad av landshövdingehus i Göteborgs arbetarförstäder. Exteriören och vissa särskilt välbevarade interiörer belyser tidens borgerliga arkitekturideal, bostadsförhållanden och privatumgänge.

Vasaplatsen, är belägen i stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg i Göteborg. Den fungerar som en mindre knutpunkt för kollektivtrafiken. Vasaplatsen fick sitt namn år 1882, och färdigställdes 1897. Området vid och kring Vasaplatsen kallades för Flygarns Haga, efter poliskommissarien Anders Fredrik Flygare som ännu i slutet av 1850-talet ägde hus på tomten nr 112 i 12:e roten, på platsen för nuvarande Vasaplatsen 9. Han bedrev där även en lukrativ handelsrörelse. Platsen har en areal av cirka 6 500 kvadratmeter.Söder om Vasaplatsen ligger Vasaparken som anlades 1892 på initiativ av Josef Andrén, Ernst Bring och Pontus Fürstenberg, till en kostnad av 16 000 kronor. Området söder om Vasaplatsen kallades förr Skojarebacken. År 1897 fick Vasaplatsen sin fontän.Den 31 mars 1955 invigdes Torgny Segerstedt-monumentet i Vasaplatsens norra del, av landshövding Malte Jacobsson. Monumentet är en tio meter hög, trekantig monolit av granit från Hunnebostrand. Konstnär är Ivar Johnsson. På sockeln står följande text: De fria fåglarna plöja sin väg genom rymden. Många av dem nå kanske ej sitt fjärran mål. Stor sak i det. De dö fria. Segerstedt skrev dessa ord i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 9 oktober 1940 — ett nummer som blev beslagtaget efter ett regeringsingripande. År 1992 inträffade en omfattande spårvagnsolycka vid Vasaplatsen, då tretton personer omkom.

Torgny Segerstedtmonumentet är en tio meter hög trekantig monolit (obelisk) av granit som står på Vasaplatsen i Göteborg. Monumentet invigdes 31 mars 1955 inför tusentals stadsbor. På sockeln står följande text: Texten är hämtad från den ledare Torgny Segerstedt skrev i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 8 oktober 1940 och vars upplaga beslagtogs på order av regeringen. I ledaren kritiserades den dåvarande överbefälhavaren Olof Thörnell för att denne 7 oktober 1940 mottog storkorset av Tyska örnens orden ur prinsen av Wieds hand med ordensbrev undertecknat av Hitler. Inskriptionen är dock inte helt korrekt. I Segerstedts originaltext står det: "De fria fåglarna plöja sig väg genom rymden." Numera (maj 2021) är texten (troligen temporärt) ändrad till Segerstedts originaltext, genom påklistrad skylt. Verket är skapat skulptören Ivar Johnsson.

Per Angers Plats finns i Kungsparken i stadsdelen Vasastaden i centrala Göteborg. Platsen ligger i nära anslutning till både Raoul Wallenbergs Gata och minnesmärket över Torgny Segerstedt vid Vasaplatsen. Sedan 1952 är den 15 ton tunga lekskulpturen Ägget av konstnären Egon Möller-Nielsen placerad i parken.

Rådjur är en skulptur i Kungsparken i Göteborg. Den är 1,1 meter hög, utförd i brons av Arvid Knöppel och överlämnad till Göteborg 1953.

Kungsparken, ursprungligen Kungsportsparken, är en 13 hektar stor park bakom Stora Teatern vid Avenyn i Göteborg, som omsluter större delen av Nya Allén, och utgör en så kallad parkgördel. Övriga parker kring Allén är; Bältespännarparken (1863) och Trädgårdsföreningen (1842). Kungsparken anlades i flera etapper, åren 1839-1861.I Kungsparken ligger Floras kulle, vars plats ursprungligen utgjorde en av ravelinerna som tillhörde fortifikationerna i det befästa Göteborg, med statyn Flickan och sjötrollen av Ivar Johnsson. I parken finns flera skulpturer, bland andra Ägget av Egon Möller-Nielsen samt Betongskulptur med sittbänk av Pontus Johansson, nära Vasaplatsen. Parken var på 1940- och 1950-talet samlingsplats för stadens homosexuella män.

Sjölins Gymnasium är en friskola som startade år 2000. Det finns idag fem gymnasieskolor som går under namnet Sjölins Gymnasium varav tre ligger i Stockholm , en i Göteborg och en i Malmö. Skolan ägs av Academedia. Skolan erbjuder ekonomiprogrammet, samhällsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Sjölins gymnasium använder sig av casemetodik. Istället för att läsa ämnen var för sig i lektionsenheter läses ämnena utifrån ett fall, "ett case", taget från verkligheten.

Våren är en staty i Kungsparken vid Vallgraven i Göteborg. Våren föreställer en kvinna som blickar ner i Vallgravens vatten. Den är utförd i brons av Gunvor Svensson Lundkvist och är en gåva till Göteborgs stad av Inger Svensson F. 1995.

Raoul Wallenbergs Gata är en drygt 200 meter lång gata i stadsdelen Vasastaden i centrala Göteborg. Den sträcker sig i nord-sydlig riktning från Vasabron i norr till Vasaplatsen i söder. I sin sträckning korsar gatan Nya Allén och Parkgatan. Den kantas på båda sidor av Kungsparken och har inga gatunummer.

Tabernaklet är en baptistkyrka som invigdes 1884 och är idag den äldsta frikyrkolokalen i Göteborg. Den ritades av arkitekten Johan August Westerberg.Tabernaklet är hem åt Göteborgs baptistförsamling och Vineyard-församlingen i Göteborg.

Göteborgs baptistförsamling är en baptistisk kristen församling, som bedriver verksamhet utifrån Tabernaklet, i centrala Göteborg. Församlingen driver Café Trappanér för hemlösa och socialt utsatta människor. Den nuvarande församlingen bildades 1970 och är ansluten till Equmeniakyrkan och sedan 2015 även till Evangeliska frikyrkan.

Storgatan är en gata i stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden i Göteborg. Den fick sitt namn 1867, och sträcker sig cirka 760 meter från Haga Kyrkogata och nordost till Södra Vägen. Storgatan är numrerad 1–53. År 1882 föreslogs att gatan skulle byta namn, då Storgatan enligt en ledamot av stadsfullmäktige verkade "småstadsaktigt."