place

Kvarteret Rydboholm

Arkitektur i GöteborgByggnader och anläggningar i GöteborgByggnadsminnen i Göteborgs kommunGöteborgs historiaKvarter i Göteborg
Lorensberg
Rydboholm Gbg fasad N och V
Rydboholm Gbg fasad N och V

Kvarteret Rydboholm, (Lorensberg 40:1, 40:2), är ett byggnadskvarter i stadsdelen Lorensberg i Göteborg med läge vid Vasaplatsen, Parkgatan, Götabergsgatan och Storgatan. Kvarterets två byggnader uppfördes 1896 (västra delen) samt 1897 (östra delen) och är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan 8 juni 1998.Göteborg utgör den nordligaste utposten på Sveriges västkust för 1890-talets polykroma tegelarkitektur med centrum i nordligaste Tyskland och Sydskandinavien. Kvarteret Rydboholm är ett ypperligt och välbevarat exempel på detta byggnadssätt. Dessutom visar det på den ambition och kapacitet, som vid denna tid fanns hos byggmästare med kapital från ett årtiondes spekulation i nybyggnad av landshövdingehus i Göteborgs arbetarförstäder. Exteriören och vissa särskilt välbevarade interiörer belyser tidens borgerliga arkitekturideal, bostadsförhållanden och privatumgänge.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Kvarteret Rydboholm (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Kvarteret Rydboholm
Storgatan, Göteborg Vasastaden (Centrum)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Kvarteret RydboholmLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.70044 ° E 11.96949 °
placeVisa på kartan

Adress

Storgatan 18
411 26 Göteborg, Vasastaden (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Rydboholm Gbg fasad N och V
Rydboholm Gbg fasad N och V
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Parkgatan, Göteborg
Parkgatan, Göteborg

Parkgatan är en cirka 1 500 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Lorensberg och Heden i centrala Göteborg. Gatan fick sitt namn 1867 i förhållande till Kungsparken, som den begränsar mot söder. Den sträcker sig från Sprängkullsgatan till Ullevigatan, och är numrerad från 1 till 65. Marken längs gatans nuvarande sträckning var i princip helt obebyggd så sent som i slutet på 1700-talet. Fram till Gamla Allén kallades området för Hagaheden, och avsnittet fram till Karl Gustavsgatan kallades specifikt Hasselbladska ängen efter Carl Henrik Hasselblad (1805-1856) som arrenderade ängen.På sin väg möter Parkgatan följande gator: Viktoriagatan, Karl Gustavsgatan, Erik Dahlbergsgatan, Raoul Wallenbergs gata/Vasaplatsen, Chalmersgatan, Teatergatan, Kungsportsavenyn, Södra Vägen, Gamla Allén, Sten Sturegatan och Smålandsgatan.Första gången som Parkgatan förekommer i Göteborgs Adress- och Industrikalender är 1875; Parkgatan, ofvanför Nya Allén å s.k. Hasselbladska Ängen mellan Öfra Magasins- och Haga Kyrkogatorna. Vidare utveckling av sträckningen har varit: å södra sidan utmed Nya Allén; utlagd emellan Sprängkullsgatan och Landalagatan (1879); å södra sidan utmed Nya Allén, utlagd mellan Sprängkullsgatan och Carl Gustafsgatan (1883); å södra sidan utmed Nya Allén (1885); från Sprängkullsgatan till Stureplatsen (1892) samt fram till motsvarande dagens från Sprängkullsgatan till Fattighusån (1898).Göteborgs stadsfullmäktige föreslog den 5 maj 1880, att Parkgatan skulle byta namn till Linnégatan. Men istället fick sträckningen Järntorget—Linnéplatsen det namnet 1882. År 1910 anges gatan vara 1 445 meter lång, ha en medelbredd av 12,1 meter och en yta av 17 568 kvadratmeter. Gångbanorna var täckta med grus till 4 912 kvadratmeter och 1 972 kvadratmeter var "Tuktad sten, asfalt, beton, klinkert m.m." Körbanorna utgjordes av makadam med 4 776 kvadratmeter och 5 908 kvadratmeter av "Tuktad sten, kullersten, smågatsten, asfalt m.m."