Hagaskolan, Göteborg

Kvarteret Landsknekten är ett byggnadskvarter i stadsdelen Haga i Göteborg. Kvarteret består av två fastigheter, varav den äldre delen i norr med fastighetsbeteckningen Haga 25:18 vid adresserna Haga Nygata 19, 21, 23, Östra Skansgatan 16 och Skolgatan 13 är ett byggnadsminne. Vid byggnadsminnesförklaringen den 9 december 1986 var den dåvarande fastighetsbeteckningen Landsknekten 18.Den södra delen av kvarteret uppfördes 1986 och har fastighetsbeteckningen Haga 25:19 med adresser vid Pilgatan, Skolgatan och Östra Skansgatan. Denna del är inte byggnadsminne.

Skolgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter mellan Södra Allégatan 7 och Skanstorget 13. Namnet Skolgatan fastställdes 1852. Efter en sjöman som bodde vid gatan, hette den 1789 Sjömansgatan. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Skolgatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798. Namnet Skolgatan kommer av, att en filial till Willinska skolan (namn efter prästen Johan Willin, vid Stampgatan 32, revs 1972), startade här 1817 med namnet Östra Hagaskolan. En lancastersal byggdes till 1827. Skolhusen köptes av Göteborgs stad 1845 för Allmänna folkskolan. Skolan utvidgades i början av 1860-talet och ett nytt skolhus i sten uppfördes 1897. På Skolgatan 35 intill Folkets hus återfanns Göteborgs arbetarekommuns expedition och bibliotek samt Herman Lindholms bostad.Albert & Herbert är en svensk TV-serie om en gammal skrothandlare och hans son, som båda bor i en träkåk på Skolgatan 15.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).

Haga Nygata, är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig mellan Landsvägsgatan och Sprängkullsgatan och är cirka 450 meter lång. Haga Nygata fick sitt nuvarande namn fastställt 1882, efter att ha hetat Nygatan från 1852. Även Nygatan i Haga har förekommit (1875) samt Nygatan i Östra Haga (1857-1882).

Husargatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter mellan Södra Allégatan 10 och Skanstorget 18. Namnet Husargatan fastställdes 1852. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Husargatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798. Namnet kommer av den avdelning av Kronprinsens husarer som - under en tid - var förlagda till en kasern (uppförd 1828) vid gatans mynning i Södra Allégatan. Denna kommendering började vid slutet av 1700-talet, och drogs in 1875. Ett gammalt namn på gatan är Timmermansgatan, sannolikt efter en yrkesman som bebott området. Ungefär halva Husargatan, från Södra Allégatan räknat, blev i början av 1930-talet omlagd med asfalt på körbanorna och klinker på trottoarerna. År 1935 avslutades omläggningen av den återstående delen fram till Skanstorget. Husargatan beskrivs då som Hagas "huvudgata." Samtidigt beslöt myndigheterna att man fick behålla övergången till (Södra-) Allén mitt för Husargatan. I det ursprungliga förslaget till ordnande av Allén ingick att denna övergång skulle slopas. Tidigare ansåg man att personer som skulle till och från Husargatan respektive Hvitfeldtsplatsen lika väl kunde gå Allégatan fram till Sprängkullsgatan innan Allén skulle passeras. Men så blev det alltså inte.

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Haga Kinematograf, biograf på Södra Allégatan 5 i Göteborg, som öppnade 26 november 1904 och stängde 1911. Ägare var Otto Montgomery.

Kvarteret Bajonetten, ligger i nordöstra delen av Haga i Göteborg. Två av kvarterets sju fastigheter blev byggnadsminnesförklarade den 16 februari 2018.Haga är Göteborgs äldsta förstad och anlades samtidigt med den befästa staden innanför vallgraven. Stadsplanen och den bevarade bebyggelsen speglar stadsdelens historia från 1600-talets mitt till 1900-talets början. Byggnaderna i kvarteret Bajonetten har mycket höga kulturhistoriska värden. De är karaktärsfulla för Haga och har framträdande lägen i stadsbilden utmed Södra Allégatan och Sprängkullsgatan. Byggnaderna är från olika perioder och speglar landshövdingehusens varierade uttryck och förändring över tid. Byggnaderna i kvarteret representerar de enklare trähusen från mitten av 1800-talet till de mer dekorerade landshövdingehusen från 1800-talets senare del.

Kvarteret Majoren, med fastigheterna Haga 4:1 och Haga 4:2, är ett kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg, Kvarteret är beläget mellan Södra Allégatan i norr, Haga Östergata i söder, Kaponjärgatan 2 i väster och Östra Skansgatan i öster på mark, som ännu i 1800-talets början upptogs av den så kallade kaponjären.Stenhuset i Kvarteret Majoren stod klart för inflyttning i oktober 1899. Byggt som ett bostadshus för arbetare var det för sin tid något alldeles extra med sin detaljrika exteriör. Huset ritades av Hans Hedlund, som här skapade ett arkitektoniskt varierat, men väl sammanhållet kvarter. Kvarteret är sedan 19 september 2007 byggnadsminne (BM) enligt Kulturmiljölagen.

Hagahuset var ett allaktivitetshus som öppnades 1970 och låg i Dicksonska folkbiblioteket på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Mest känt är det för den ockupation som ägde rum 1972 i samband med att Hagahuset skulle stängas. Händelsen skildras i TV-serien Upp till kamp och i Nationalteaterns låt "Ta tillbaka Hagahuset".

Dicksonska folkbiblioteket är ett hus på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Folkbiblioteket övertogs 1950 av Göteborgs stad. Från 1973 är huset även känt som Allégården. Huset ägs och förvaltas sedan 1991 av Higab.Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska värden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och välarbetade material. Byggnaden är en av Göteborgs mest framträdande karaktärsbyggnader, som ritats av arkitekten Hans Hedlund. Huset är ett väsentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under åren varit en viktig kulturell samlingspunkt för Hagaborna.

Sprängkullen var ett allaktivitetshus som låg på Sprängkullsgatan 19A i Göteborg och som startades 1974. Sprängkullen drevs som en förening som formellt hette Ett hus i centrum och hade under flera år mer än 5000 medlemmar. Lokalen på Sprängkullsgatan gjordes tillgänglig för verksamheten efter de protester som följde på stängningen av Hagahuset som länge fungerat som ett allaktivitetshus. Sprängkullen var en viktig samlingsplats för musikrörelsen och senare punken och många kända band och musiker har spelat där. Utöver konserter anordnades bland annat teaterföreställningar, filmvisningar, konstutställningar, föreläsningar och debatter. Det fanns även ett kafé. Föreningen Ett Hus i Centrum finns fortfarande kvar men verksamheten på Sprängkullen lades ned 1986.