Skolgatan, Göteborg

Kvarteret Landsknekten är ett byggnadskvarter i stadsdelen Haga i Göteborg. Kvarteret består av två fastigheter, varav den äldre delen i norr med fastighetsbeteckningen Haga 25:18 vid adresserna Haga Nygata 19, 21, 23, Östra Skansgatan 16 och Skolgatan 13 är ett byggnadsminne. Vid byggnadsminnesförklaringen den 9 december 1986 var den dåvarande fastighetsbeteckningen Landsknekten 18.Den södra delen av kvarteret uppfördes 1986 och har fastighetsbeteckningen Haga 25:19 med adresser vid Pilgatan, Skolgatan och Östra Skansgatan. Denna del är inte byggnadsminne.

Hagaskolan eller Östra Hagaskolan är en äldre byggnad och skola i stadsdelen Haga i Göteborg. Skolan har gett namn åt Skolgatan och har adress Skolgatan 22.På gatan, som tidigare kallades Sjömansgatan, låg ursprungligen två skolor. Den första byggdes 1817, den andra 1827 för Willinska skolans räkning. Göteborgs stad köpte upp skolbyggnaderna 1845 för den allmänna skolans räkning. I Hagaskolan återfinns numera grundskola från förskoleklass upp till årskurs 5 och fritidshemsverksamhet. De flesta trähus i Haga byggdes på 1850-talet. Genom Hagaskolan speglas såväl stadens som landets skolhistoria. År 1842 inrättades ett folkskolelärarseminarium i Göteborg. Att svenska barn skulle gå i folkskola stadgades i lag. Några inrättades i befintliga skolhus. Hagaskolan är en av stadens äldsta folkskolor, där Lancastermodellen användes, det vill säga de äldre barnen lärde de yngre. Vid skolgården fanns även det så kallade sopphuset, där fattiga barn serverades gratis mat.Enligt en kommunal utredningskommitté som tillsattes för att utreda folkskoleförhållandena i Göteborg gick år 1857 endast 1 643 barn i åldern 7-16 år i skolan av 3 444; 20 procent (330 barn) gick i Hagaskolan. Det var således en tämligen betydande skola.

Haga Nygata, är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig mellan Landsvägsgatan och Sprängkullsgatan och är cirka 450 meter lång. Haga Nygata fick sitt nuvarande namn fastställt 1882, efter att ha hetat Nygatan från 1852. Även Nygatan i Haga har förekommit (1875) samt Nygatan i Östra Haga (1857-1882).

Husargatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter mellan Södra Allégatan 10 och Skanstorget 18. Namnet Husargatan fastställdes 1852. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Husargatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798. Namnet kommer av den avdelning av Kronprinsens husarer som - under en tid - var förlagda till en kasern (uppförd 1828) vid gatans mynning i Södra Allégatan. Denna kommendering började vid slutet av 1700-talet, och drogs in 1875. Ett gammalt namn på gatan är Timmermansgatan, sannolikt efter en yrkesman som bebott området. Ungefär halva Husargatan, från Södra Allégatan räknat, blev i början av 1930-talet omlagd med asfalt på körbanorna och klinker på trottoarerna. År 1935 avslutades omläggningen av den återstående delen fram till Skanstorget. Husargatan beskrivs då som Hagas "huvudgata." Samtidigt beslöt myndigheterna att man fick behålla övergången till (Södra-) Allén mitt för Husargatan. I det ursprungliga förslaget till ordnande av Allén ingick att denna övergång skulle slopas. Tidigare ansåg man att personer som skulle till och från Husargatan respektive Hvitfeldtsplatsen lika väl kunde gå Allégatan fram till Sprängkullsgatan innan Allén skulle passeras. Men så blev det alltså inte.

Kvarteret Grenadieren, ligger vid Husargatan 43-45, Skanstorget 17 A-B och Skolgatan 36-38 A-B i stadsdelen Haga i centrala Göteborg. Kvarteret består av flerbostadshus och uthus från 1879. Ett stall på gården var byggt 1869, men det brann ner i juli 2015. Fastigheten Haga 20:20 i kvarteret Grenadieren är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 9 december 1986.

Kvarteret Majoren, med fastigheterna Haga 4:1 och Haga 4:2, är ett kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg, Kvarteret är beläget mellan Södra Allégatan i norr, Haga Östergata i söder, Kaponjärgatan 2 i väster och Östra Skansgatan i öster på mark, som ännu i 1800-talets början upptogs av den så kallade kaponjären.Stenhuset i Kvarteret Majoren stod klart för inflyttning i oktober 1899. Byggt som ett bostadshus för arbetare var det för sin tid något alldeles extra med sin detaljrika exteriör. Huset ritades av Hans Hedlund, som här skapade ett arkitektoniskt varierat, men väl sammanhållet kvarter. Kvarteret är sedan 19 september 2007 byggnadsminne (BM) enligt Kulturmiljölagen.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Haga Kinematograf, biograf på Södra Allégatan 5 i Göteborg, som öppnade 26 november 1904 och stängde 1911. Ägare var Otto Montgomery.

Haga är en stadsdel i centrala Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Pustervik i primärområdet Haga, som ingår i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 31 hektar.Haga ligger mellan Järntorget i nordväst, Hagakyrkan i nordöst och Skanstorget vid foten av Skansen Kronan i sydost. Husen i området var så kallade landshövdingehus. Haga var fram till 1970-talet en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Rivningar och renoveringar under 1970- och 1980-talen förändrade bilden. Haga är idag en eftertraktad boendemiljö som betraktas som en sevärdhet i Göteborg och många hagabor har stannat kvar. Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster och Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. De flesta av husen på Haga Nygata är varsamt renoverade 1800-talshus. Skrothandlarna i SVT:s "Albert & Herbert" hade sin verksamhet på Skolgatan i Haga. De var dock uppdiktade figurer.

Skanstorget ligger i huvudsak i stadsdelen Haga, men tangerar även stadsdelarna Annedal och Kommendantsängen i centrala Göteborg. Torget fick sitt namn 1888, efter närheten till Skansen Kronan (cirka 150 meter väster om) och mäter cirka 95 × 85 meter. Skanstorget sträcker sig mellan Sprängkullsgatan 37 och Övre Husargatan 1. År 1895 beskrevs dess placering som; "Skanstorget, öppna platsen öster om Husargatan nedanför Skansen Kronan mellan östra Haga och Annedal". År 1900 uppmättes torget till 4 525 kvadratmeter.

Hagahuset var ett allaktivitetshus som öppnades 1970 och låg i Dicksonska folkbiblioteket på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Mest känt är det för den ockupation som ägde rum 1972 i samband med att Hagahuset skulle stängas. Händelsen skildras i TV-serien Upp till kamp och i Nationalteaterns låt "Ta tillbaka Hagahuset".