Haga Nygata

Kvarteret Landsknekten är ett byggnadskvarter i stadsdelen Haga i Göteborg. Kvarteret består av två fastigheter, varav den äldre delen i norr med fastighetsbeteckningen Haga 25:18 vid adresserna Haga Nygata 19, 21, 23, Östra Skansgatan 16 och Skolgatan 13 är ett byggnadsminne. Vid byggnadsminnesförklaringen den 9 december 1986 var den dåvarande fastighetsbeteckningen Landsknekten 18.Den södra delen av kvarteret uppfördes 1986 och har fastighetsbeteckningen Haga 25:19 med adresser vid Pilgatan, Skolgatan och Östra Skansgatan. Denna del är inte byggnadsminne.

Kvarteret Majoren, med fastigheterna Haga 4:1 och Haga 4:2, är ett kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg, Kvarteret är beläget mellan Södra Allégatan i norr, Haga Östergata i söder, Kaponjärgatan 2 i väster och Östra Skansgatan i öster på mark, som ännu i 1800-talets början upptogs av den så kallade kaponjären.Stenhuset i Kvarteret Majoren stod klart för inflyttning i oktober 1899. Byggt som ett bostadshus för arbetare var det för sin tid något alldeles extra med sin detaljrika exteriör. Huset ritades av Hans Hedlund, som här skapade ett arkitektoniskt varierat, men väl sammanhållet kvarter. Kvarteret är sedan 19 september 2007 byggnadsminne (BM) enligt Kulturmiljölagen.

Skolgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter mellan Södra Allégatan 7 och Skanstorget 13. Namnet Skolgatan fastställdes 1852. Efter en sjöman som bodde vid gatan, hette den 1789 Sjömansgatan. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Skolgatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798. Namnet Skolgatan kommer av, att en filial till Willinska skolan (namn efter prästen Johan Willin, vid Stampgatan 32, revs 1972), startade här 1817 med namnet Östra Hagaskolan. En lancastersal byggdes till 1827. Skolhusen köptes av Göteborgs stad 1845 för Allmänna folkskolan. Skolan utvidgades i början av 1860-talet och ett nytt skolhus i sten uppfördes 1897. På Skolgatan 35 intill Folkets hus återfanns Göteborgs arbetarekommuns expedition och bibliotek samt Herman Lindholms bostad.Albert & Herbert är en svensk TV-serie om en gammal skrothandlare och hans son, som båda bor i en träkåk på Skolgatan 15.

Haga är en stadsdel i centrala Göteborg. Stadsdelen ingår tillsammans med Pustervik i primärområdet Haga, som ingår i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 31 hektar.Haga ligger mellan Järntorget i nordväst, Hagakyrkan i nordöst och Skanstorget vid foten av Skansen Kronan i sydost. Husen i området var så kallade landshövdingehus. Haga var fram till 1970-talet en stadsdel med låg boendestandard, bohemliv, krogar och svartklubbar. Rivningar och renoveringar under 1970- och 1980-talen förändrade bilden. Haga är idag en eftertraktad boendemiljö som betraktas som en sevärdhet i Göteborg och många hagabor har stannat kvar. Haga Nygata och intilliggande tvärgator är ett välfrekventerat stråk mellan Vasastaden i öster och Linnégatan i väster, med små affärer, kaféer och andra verksamheter. De flesta av husen på Haga Nygata är varsamt renoverade 1800-talshus. Skrothandlarna i SVT:s "Albert & Herbert" hade sin verksamhet på Skolgatan i Haga. De var dock uppdiktade figurer.

Hagaskolan eller Östra Hagaskolan är en äldre byggnad och skola i stadsdelen Haga i Göteborg. Skolan har gett namn åt Skolgatan och har adress Skolgatan 22.På gatan, som tidigare kallades Sjömansgatan, låg ursprungligen två skolor. Den första byggdes 1817, den andra 1827 för Willinska skolans räkning. Göteborgs stad köpte upp skolbyggnaderna 1845 för den allmänna skolans räkning. I Hagaskolan återfinns numera grundskola från förskoleklass upp till årskurs 5 och fritidshemsverksamhet. De flesta trähus i Haga byggdes på 1850-talet. Genom Hagaskolan speglas såväl stadens som landets skolhistoria. År 1842 inrättades ett folkskolelärarseminarium i Göteborg. Att svenska barn skulle gå i folkskola stadgades i lag. Några inrättades i befintliga skolhus. Hagaskolan är en av stadens äldsta folkskolor, där Lancastermodellen användes, det vill säga de äldre barnen lärde de yngre. Vid skolgården fanns även det så kallade sopphuset, där fattiga barn serverades gratis mat.Enligt en kommunal utredningskommitté som tillsattes för att utreda folkskoleförhållandena i Göteborg gick år 1857 endast 1 643 barn i åldern 7-16 år i skolan av 3 444; 20 procent (330 barn) gick i Hagaskolan. Det var således en tämligen betydande skola.

Kaponjärgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Den är cirka 280 meter lång och sträcker sig från Södra Allégatan till Frigångsgatan nedanför Skansberget.Gatan fick sitt namn år 1855 efter den kaponjär – en bred vallgrav med en jordupphöjning i mitten – som förband Skansen Kronan med bastionen Carolus Rex. Kaponjären uppfördes under åren 1687–1692 och år 1865 fattades beslut om att fylla igen den. Namnets stavning har varierat genom åren, men sedan år 1923 är stavningen Kaponjär- enligt Göteborgs kartverk.

Hagahuset var ett allaktivitetshus som öppnades 1970 och låg i Dicksonska folkbiblioteket på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Mest känt är det för den ockupation som ägde rum 1972 i samband med att Hagahuset skulle stängas. Händelsen skildras i TV-serien Upp till kamp och i Nationalteaterns låt "Ta tillbaka Hagahuset".

Dicksonska folkbiblioteket är ett hus på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Folkbiblioteket övertogs 1950 av Göteborgs stad. Från 1973 är huset även känt som Allégården. Huset ägs och förvaltas sedan 1991 av Higab.Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska värden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och välarbetade material. Byggnaden är en av Göteborgs mest framträdande karaktärsbyggnader, som ritats av arkitekten Hans Hedlund. Huset är ett väsentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under åren varit en viktig kulturell samlingspunkt för Hagaborna.

Haga Kinematograf, biograf på Södra Allégatan 5 i Göteborg, som öppnade 26 november 1904 och stängde 1911. Ägare var Otto Montgomery.

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Haga Östergata, är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig mellan Landsvägsgatan/Järntorget (där de möts) och Sprängkullsgatan. Den är cirka 450 meter lång och är numrerad 1-30. Haga Östergata fick sitt nuvarande namn fastställt 1882, efter att ha hetat Östergatan från 1852. Namnet förekommer första gången i Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1883. Troligen är namnet efter gatans läge öster om kaponjären — i dåvarande Östra Haga — som påbörjades 1689 och lades igen 1868. Den gick där Kaponjärgatan idag går.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).