Haga Kinematograf

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Hagahuset var ett allaktivitetshus som öppnades 1970 och låg i Dicksonska folkbiblioteket på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Mest känt är det för den ockupation som ägde rum 1972 i samband med att Hagahuset skulle stängas. Händelsen skildras i TV-serien Upp till kamp och i Nationalteaterns låt "Ta tillbaka Hagahuset".

Dicksonska folkbiblioteket är ett hus på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Folkbiblioteket övertogs 1950 av Göteborgs stad. Från 1973 är huset även känt som Allégården. Huset ägs och förvaltas sedan 1991 av Higab.Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska värden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och välarbetade material. Byggnaden är en av Göteborgs mest framträdande karaktärsbyggnader, som ritats av arkitekten Hans Hedlund. Huset är ett väsentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under åren varit en viktig kulturell samlingspunkt för Hagaborna.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).

Kvarteret Majoren, med fastigheterna Haga 4:1 och Haga 4:2, är ett kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg, Kvarteret är beläget mellan Södra Allégatan i norr, Haga Östergata i söder, Kaponjärgatan 2 i väster och Östra Skansgatan i öster på mark, som ännu i 1800-talets början upptogs av den så kallade kaponjären.Stenhuset i Kvarteret Majoren stod klart för inflyttning i oktober 1899. Byggt som ett bostadshus för arbetare var det för sin tid något alldeles extra med sin detaljrika exteriör. Huset ritades av Hans Hedlund, som här skapade ett arkitektoniskt varierat, men väl sammanhållet kvarter. Kvarteret är sedan 19 september 2007 byggnadsminne (BM) enligt Kulturmiljölagen.

Kaponjärgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Den är cirka 280 meter lång och sträcker sig från Södra Allégatan till Frigångsgatan nedanför Skansberget.Gatan fick sitt namn år 1855 efter den kaponjär – en bred vallgrav med en jordupphöjning i mitten – som förband Skansen Kronan med bastionen Carolus Rex. Kaponjären uppfördes under åren 1687–1692 och år 1865 fattades beslut om att fylla igen den. Namnets stavning har varierat genom åren, men sedan år 1923 är stavningen Kaponjär- enligt Göteborgs kartverk.

Haga Nygata, är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig mellan Landsvägsgatan och Sprängkullsgatan och är cirka 450 meter lång. Haga Nygata fick sitt nuvarande namn fastställt 1882, efter att ha hetat Nygatan från 1852. Även Nygatan i Haga har förekommit (1875) samt Nygatan i Östra Haga (1857-1882).

Kvarteret Landsknekten är ett byggnadskvarter i stadsdelen Haga i Göteborg. Kvarteret består av två fastigheter, varav den äldre delen i norr med fastighetsbeteckningen Haga 25:18 vid adresserna Haga Nygata 19, 21, 23, Östra Skansgatan 16 och Skolgatan 13 är ett byggnadsminne. Vid byggnadsminnesförklaringen den 9 december 1986 var den dåvarande fastighetsbeteckningen Landsknekten 18.Den södra delen av kvarteret uppfördes 1986 och har fastighetsbeteckningen Haga 25:19 med adresser vid Pilgatan, Skolgatan och Östra Skansgatan. Denna del är inte byggnadsminne.

Feskekörka (motsvarande standardsvenska Fiskkyrkan och även skrivet Feskekôrka, uttal: ['feskəˌɕœrka]), tidigare Göteborgs stads fiskhall) är en saluhall för fisk och skaldjur i centrala Göteborg. Byggnaden är byggd på numera utfylld befästningsmark vid Fisktorget och invigdes den 1 november 1874. Det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull, som påminner om en kyrkas. Den är byggnadsminne sedan den 10 oktober 2013. Feskekörka ägs av Göteborgs stad och förvaltas av Higab.

Haga Östergata, är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig mellan Landsvägsgatan/Järntorget (där de möts) och Sprängkullsgatan. Den är cirka 450 meter lång och är numrerad 1-30. Haga Östergata fick sitt nuvarande namn fastställt 1882, efter att ha hetat Östergatan från 1852. Namnet förekommer första gången i Göteborgs Adress- och Industrikalender år 1883. Troligen är namnet efter gatans läge öster om kaponjären — i dåvarande Östra Haga — som påbörjades 1689 och lades igen 1868. Den gick där Kaponjärgatan idag går.

Skärgårdsfiskare är en grupp bronsskulpturer av Svenrobert Lundquist på Fisktorget i Göteborg mellan Feskekörka och Stena Fastigheters huvudkontor. Verket beställdes av Stena Fastigheter, det blev färdigt 2003, men invigningen på platsen skedde sommaren 2004. På lådan som den fiskrensande mannen sitter på finns texten Fiskare från skärgården landade och sålde här sin fisk under slutet av 1800-talet. Mannen till höger på bilden är en fiskare som bär iland sin fångst till uppköparen. Den lille gossen sägs föreställa Sten A Olssons far Gustav Olsson som liten. Konstnären själv skriver bara "En mycket ung pojke iakttar och reflekterar. Vad skall han syssla med som vuxen? Bli fiskare eller redare?".

Hagabadet är en badanläggning i stadsdelen Haga (Haga 3:1) i Göteborg med anor från 1870-talet. Badet blev byggnadsminne den 25 augusti 1997, eftersom det ansågs ha "...stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer". Fastigheten ägs av Higab.