Feskekörka

Skärgårdsfiskare är en grupp bronsskulpturer av Svenrobert Lundquist på Fisktorget i Göteborg mellan Feskekörka och Stena Fastigheters huvudkontor. Verket beställdes av Stena Fastigheter, det blev färdigt 2003, men invigningen på platsen skedde sommaren 2004. På lådan som den fiskrensande mannen sitter på finns texten Fiskare från skärgården landade och sålde här sin fisk under slutet av 1800-talet. Mannen till höger på bilden är en fiskare som bär iland sin fångst till uppköparen. Den lille gossen sägs föreställa Sten A Olssons far Gustav Olsson som liten. Konstnären själv skriver bara "En mycket ung pojke iakttar och reflekterar. Vad skall han syssla med som vuxen? Bli fiskare eller redare?".

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Haga Kinematograf, biograf på Södra Allégatan 5 i Göteborg, som öppnade 26 november 1904 och stängde 1911. Ägare var Otto Montgomery.

Arsenalsgatan är en gata i kvarter 41, Arsenalen i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 185 meter lång, och sträcker sig från Hvitfeldtsgatan till Kungshöjdsgatan.Gatan fick sitt namn 1904, efter det tyghus (Arsenal) som låg här på Kungshöjd från 1850-talet till i början av 1900-talet, då det revs för att lämna plats åt ett kvarter med bostadshus.

Rosenlundsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är drygt 600 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron, över Esperantoplatsen, till Rosenlundsplatsen.Gatan fick sitt namn 1852, vilket bekräftades 1882. Namnet kommer av närheten till Rosenlunds spinneri, som anlades här 1847. Rosenlundskanalen löper parallellt med större delen av gatan. Rosenlund påträffas i namnformen Rosselund 1714, och går tillbaka på de vilda rosenbuskar som växte här i stor omfattning.Den kända saluhallen Feskekörka ligger längs med Rosenlundsgatan.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).

Kultur i Väst var en kulturförvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag från politikerna i regionens kulturnämnd att stärka och utveckla kulturen i Västra Götalandsregionen. På förvaltningen arbetar cirka 80 personer som konsulenter, producenter, kommunikatörer, journalister och administratörer. Den största bemanningen finns i Göteborg, men det finns även viss verksamhet i Borås.Organisationen bildades 2007 efter ett beslut i landstingsfullmäktige om att slå samman verksamheterna i Regionbiblioteket, Konst- och kulturutveckling och Musik i Väst till en enda övergripande verksamhet.Den 1 januari 2020 slogs Kultur i Väst och systerförvaltningen Västarvet samman till den nya Förvaltningen för kulturutveckling.

Hagahuset var ett allaktivitetshus som öppnades 1970 och låg i Dicksonska folkbiblioteket på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Mest känt är det för den ockupation som ägde rum 1972 i samband med att Hagahuset skulle stängas. Händelsen skildras i TV-serien Upp till kamp och i Nationalteaterns låt "Ta tillbaka Hagahuset".

Dicksonska folkbiblioteket är ett hus på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg. Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Folkbiblioteket övertogs 1950 av Göteborgs stad. Från 1973 är huset även känt som Allégården. Huset ägs och förvaltas sedan 1991 av Higab.Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska värden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och välarbetade material. Byggnaden är en av Göteborgs mest framträdande karaktärsbyggnader, som ritats av arkitekten Hans Hedlund. Huset är ett väsentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under åren varit en viktig kulturell samlingspunkt för Hagaborna.

Luntantugatan är en gata i "kvarter 42 Luntantu" i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 65 meter lång, och sträcker sig från Kungsgatan till Hvitfeldtsgatan. Gatan är brant och består delvis av trappor i två avsatser och närmare femtio trappsteg. I början av 1800-talet var 'Luntantu' namnet på ett värdshus på tomten N:o 102 AA i roten 2, som 1883 förevigades i namnet 'Luntantugränd,' senare ändrat till 'Luntantugatan.'

Kvarteret Majoren, med fastigheterna Haga 4:1 och Haga 4:2, är ett kvarter i stadsdelen Haga i Göteborg, Kvarteret är beläget mellan Södra Allégatan i norr, Haga Östergata i söder, Kaponjärgatan 2 i väster och Östra Skansgatan i öster på mark, som ännu i 1800-talets början upptogs av den så kallade kaponjären.Stenhuset i Kvarteret Majoren stod klart för inflyttning i oktober 1899. Byggt som ett bostadshus för arbetare var det för sin tid något alldeles extra med sin detaljrika exteriör. Huset ritades av Hans Hedlund, som här skapade ett arkitektoniskt varierat, men väl sammanhållet kvarter. Kvarteret är sedan 19 september 2007 byggnadsminne (BM) enligt Kulturmiljölagen.

Kaponjärgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Den är cirka 280 meter lång och sträcker sig från Södra Allégatan till Frigångsgatan nedanför Skansberget.Gatan fick sitt namn år 1855 efter den kaponjär – en bred vallgrav med en jordupphöjning i mitten – som förband Skansen Kronan med bastionen Carolus Rex. Kaponjären uppfördes under åren 1687–1692 och år 1865 fattades beslut om att fylla igen den. Namnets stavning har varierat genom åren, men sedan år 1923 är stavningen Kaponjär- enligt Göteborgs kartverk.