Kultur i Väst

Rosenlundsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är drygt 600 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron, över Esperantoplatsen, till Rosenlundsplatsen.Gatan fick sitt namn 1852, vilket bekräftades 1882. Namnet kommer av närheten till Rosenlunds spinneri, som anlades här 1847. Rosenlundskanalen löper parallellt med större delen av gatan. Rosenlund påträffas i namnformen Rosselund 1714, och går tillbaka på de vilda rosenbuskar som växte här i stor omfattning.Den kända saluhallen Feskekörka ligger längs med Rosenlundsgatan.

Kvarteret Röda Bryggan (Kvarteret 3 Röda Bryggan) är ett kvarter i stadsdelen Pustervik i Göteborg. Kvarteret omges av Järntorgsgatan i väster, Pusterviksgatan i söder/öster, och Brogatan längs Rosenlundskanalen i norr. Kvarteret är namngivet efter den Röda bryggan, som användes som lastageplats, började bebyggas år 1858 och fick sitt namn år 1923. Den östra delen av kvarteret revs och ersattes med ny bebyggelse på 1980-talet. År 2016 lades en detaljplan för förändring av kvarteret fram.

Allé-Biografen var en biograf på Norra Allégatan 6 i Göteborg, som öppnade 11 mars 1916 och stängde 15 januari 1922. Ägaren hette Gustaf Smith.

Esperantoplatsen är en plats i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 100 meter lång och sträcker sig mellan Rosenlundsgatan 2 och Kungsgatan 1.

Feskekörka (motsvarande standardsvenska Fiskkyrkan och även skrivet Feskekôrka, uttal: ['feskəˌɕœrka]), tidigare Göteborgs stads fiskhall) är en saluhall för fisk och skaldjur i centrala Göteborg. Byggnaden är byggd på numera utfylld befästningsmark vid Fisktorget och invigdes den 1 november 1874. Det göteborgska namnet har den fått för sitt utseendes skull, som påminner om en kyrkas. Den är byggnadsminne sedan den 10 oktober 2013. Feskekörka ägs av Göteborgs stad och förvaltas av Higab.

Pusterviksbron är en bro i stadsdelen Pustervik i centrala Göteborg. Den östra delen av Pusterviksområdet förbands en gång i tiden med Rosenlund, på andra sidan Vallgraven, genom "Röda bryggan" - en högvälvd gråstensbro, som på 1830-talet ersattes med en rullbro. Den gamla bron har fått ge namn åt kvarteret Röda Bryggan. På 1860-talet, när kajerna byggdes om, byttes den mot en svängbro, som 1883 fick det officiella namnet Pusterviksbron. Bron gick över Rosenlundskanalen i linje med Järntorgsgatan, från Brogatan till Rosenlundsgatan. Pusterviksbron revs på 1950-talet efter ändring i stadsplanen och ersattes istället med två broar – Östra och Västra Pusterviksbron, vilka öppnades för trafik den 7 januari 1955.Efter Götatunnelns tillkomst ersattes de med endast en bred bro, som den 28 april 2011 också fick namnet Pusterviksbron. Den nya bron är byggd i ljus granit från Kina med två stenklot och kryssformade gjutjärnsräcken. Höga lyktstolpar med fyra lyktor på varje sida står på brofästena. Bron vilar på taket till Götatunneln.

Pustervik är en stadsdel i Göteborg. Den är stadens minsta stadsdel med 5 hektar, varav 1 hektar utgör vatten, och avgränsas av Rosenlundskanalen, Järntorgsgatan, Nya Allén (Norra Allégatan) och Rosenlundsbron. Angränsande stadsdelar är Masthugget, Haga, och Inom Vallgraven. Området kallades tidigt även för Järnvågsområdet, efter den järnvåg som ställdes upp där 1785 och även har gett namn åt Järntorget.

Norra Allégatan är en gata i stadsdelen Pustervik i Göteborg. Den är cirka 540 meter lång och sträcker sig från Järntorget till Sprängkullsgatan/Rosenlundsbron/Nya Allén.Gatan fick sitt namn år 1861 efter dess läge på norra sidan av Nya Allén.Enligt stadsplanen finns inga tomter på gatans södra sida - där ligger Nya Allén. Av denna orsak har gatuadresserna på norra eller vänstra sidan numrerats i följd med både udda och jämna nummer.

Södra Allégatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Den är cirka 425 meter lång och sträcker sig från Järntorget till Sprängkullsgatan.Gatan fick sitt namn år 1875 efter dess läge på södra sidan av Nya Allén. Det tidigare namnet var Allégatan, fastställt år 1852.Enligt stadsplanen finns inga tomter på gatans norra sida - där ligger Nya Allén. Av denna orsak har gatuadresserna på södra eller högra sidan numrerats i följd med både udda och jämna nummer. Några adresser i nummerserien har dock försvunnit i samband med rivningar och nybyggen.

Hagabadet är en badanläggning i stadsdelen Haga (Haga 3:1) i Göteborg med anor från 1870-talet. Badet blev byggnadsminne den 25 augusti 1997, eftersom det ansågs ha "...stora socialhistoriska värden genom att den belyser den tidens bostadsförhållanden och umgängesformer". Fastigheten ägs av Higab.

Surbrunnsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 160 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron till Kungsgatan. Gatan fick sitt namn 1861 och gick då fram till den tidigare Surbrunnsplatsen. Namnet gavs efter den surbrunn (hälsobrunn) som upptäcktes där 1711 och som sinade omkring 1780. Surbrunnsplatsen låg där kvarteret Surbrunnen (mellan Stora Badhusgatan, Ingenjörsgatan, Kungsgatan och Surbrunnsgatan) uppfördes i slutet av 1800-talet. Vid gatan låg Göteborgs spårvägars kraftstation 1902-1968. Anläggningen invigdes den 16 juli 1902 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och krävdes för att förse det nytillkomna spårvägsnätet med elektricitet. Byggnaden revs 1968.

Ingenjörsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 135 meter lång, och sträcker sig från Stora Badhusgatan till Kungsgatan. Gatan fick sitt namn 1895 efter James Keiller den yngre (1867-1962), ingenjör och sonson till Alexander Keiller, grundaren av Göteborgs Mekaniska Verkstads Aktiebolag, senare Götaverken. Keiller ägde några tomter vid gatans sträckning.