Esperantoplatsen

Surbrunnsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 160 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron till Kungsgatan. Gatan fick sitt namn 1861 och gick då fram till den tidigare Surbrunnsplatsen. Namnet gavs efter den surbrunn (hälsobrunn) som upptäcktes där 1711 och som sinade omkring 1780. Surbrunnsplatsen låg där kvarteret Surbrunnen (mellan Stora Badhusgatan, Ingenjörsgatan, Kungsgatan och Surbrunnsgatan) uppfördes i slutet av 1800-talet. Vid gatan låg Göteborgs spårvägars kraftstation 1902-1968. Anläggningen invigdes den 16 juli 1902 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och krävdes för att förse det nytillkomna spårvägsnätet med elektricitet. Byggnaden revs 1968.

Pusterviksbron är en bro i stadsdelen Pustervik i centrala Göteborg. Den östra delen av Pusterviksområdet förbands en gång i tiden med Rosenlund, på andra sidan Vallgraven, genom "Röda bryggan" - en högvälvd gråstensbro, som på 1830-talet ersattes med en rullbro. Den gamla bron har fått ge namn åt kvarteret Röda Bryggan. På 1860-talet, när kajerna byggdes om, byttes den mot en svängbro, som 1883 fick det officiella namnet Pusterviksbron. Bron gick över Rosenlundskanalen i linje med Järntorgsgatan, från Brogatan till Rosenlundsgatan. Pusterviksbron revs på 1950-talet efter ändring i stadsplanen och ersattes istället med två broar – Östra och Västra Pusterviksbron, vilka öppnades för trafik den 7 januari 1955.Efter Götatunnelns tillkomst ersattes de med endast en bred bro, som den 28 april 2011 också fick namnet Pusterviksbron. Den nya bron är byggd i ljus granit från Kina med två stenklot och kryssformade gjutjärnsräcken. Höga lyktstolpar med fyra lyktor på varje sida står på brofästena. Bron vilar på taket till Götatunneln.

Bryggaregatan är en gata inom stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 65 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron till Stora Badhusgatan. Gatan fick sitt namn 1861 och uppkallades efter Oskarsdals bryggeri, som under 1800-talets första hälft låg vid nuvarande Surbrunnsgatan 4.

Stiftelsen Taubes värld, är en stiftelse, grundad 2020, som ska bevara, utveckla, öka kunskapen om och främja minnet av Evert och Astri Taube. Detta ska huvudsakligen ske genom kulturgärningar, bidrag för utbildning och undervisning samt främjande av vetenskaplig forskning om makarna Taube eller på annat likvärdigt sätt. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg och i dess styrelse ingår Christina Backman (ordförande), Maria Taube, Peter Hjörne och Stephan Tolstoy.

Kinesiska muren var en kinarestaurang vid Skeppsbron i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den var Sveriges första restaurang av sitt slag, då den öppnades 1959.

Kultur i Väst var en kulturförvaltning inom Västra Götalandsregionen med uppdrag från politikerna i regionens kulturnämnd att stärka och utveckla kulturen i Västra Götalandsregionen. På förvaltningen arbetar cirka 80 personer som konsulenter, producenter, kommunikatörer, journalister och administratörer. Den största bemanningen finns i Göteborg, men det finns även viss verksamhet i Borås.Organisationen bildades 2007 efter ett beslut i landstingsfullmäktige om att slå samman verksamheterna i Regionbiblioteket, Konst- och kulturutveckling och Musik i Väst till en enda övergripande verksamhet.Den 1 januari 2020 slogs Kultur i Väst och systerförvaltningen Västarvet samman till den nya Förvaltningen för kulturutveckling.

Ingenjörsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är cirka 135 meter lång, och sträcker sig från Stora Badhusgatan till Kungsgatan. Gatan fick sitt namn 1895 efter James Keiller den yngre (1867-1962), ingenjör och sonson till Alexander Keiller, grundaren av Göteborgs Mekaniska Verkstads Aktiebolag, senare Götaverken. Keiller ägde några tomter vid gatans sträckning.

Rosenlundsgatan är en gata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Den är drygt 600 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron, över Esperantoplatsen, till Rosenlundsplatsen.Gatan fick sitt namn 1852, vilket bekräftades 1882. Namnet kommer av närheten till Rosenlunds spinneri, som anlades här 1847. Rosenlundskanalen löper parallellt med större delen av gatan. Rosenlund påträffas i namnformen Rosselund 1714, och går tillbaka på de vilda rosenbuskar som växte här i stor omfattning.Den kända saluhallen Feskekörka ligger längs med Rosenlundsgatan.

Kvarteret Röda Bryggan (Kvarteret 3 Röda Bryggan) är ett kvarter i stadsdelen Pustervik i Göteborg. Kvarteret omges av Järntorgsgatan i väster, Pusterviksgatan i söder/öster, och Brogatan längs Rosenlundskanalen i norr. Kvarteret är namngivet efter den Röda bryggan, som användes som lastageplats, började bebyggas år 1858 och fick sitt namn år 1923. Den östra delen av kvarteret revs och ersattes med ny bebyggelse på 1980-talet. År 2016 lades en detaljplan för förändring av kvarteret fram.

Skeppsbron är en cirka 440 meter lång kaj vid Göta älv och en gata (tidigare definierad som Strandgatan från Skeppsbron västerut) i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är omnämnd redan 1852, men fick sitt namn fastställt först 1883. Skeppsbron går från Stenpiren vid Stora Bommen till Rosenlundskanalen, medan gatan numera sträcker sig från Stora Bommens Bro vid Stora Hamnkanalens mynning och västerut till Yttre Järnvågsbron och Masthamnsbron vid inloppet till Rosenlundskanalen. År 1900 uppges Skeppsbron vara 634 meter lång, med en medelbredd av 25,8 meter och med en yta av 16 352 kvadratmeter.

Verkstadsgatan är en gata i Kvarter 51 Verkstaden inom stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 70 meter lång, och sträcker sig från Skeppsbron till Stora Badhusgatan. Gatan fick sitt namn 1861 och låg då på sydvästra sidan av Keillers mekaniska verkstad, ursprunget till Götaverken, som grundats 1841 av Alexander Keiller.

Stora Badhusgatan är en gata inom stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg. Den är cirka 415 meter lång, och sträcker sig från Södra Hamngatan till Surbrunnsgatan. Gatan fick sitt namn 1852 och var belägen mellan ett tidigare badhus och Keillers mekaniska verkstad. Enligt ej belagd uppgift hette gatan ursprungligen Bastugatan och uppkallades troligen efter den tidigare Badstugubastionen, som låg där Verkstadsgatan och Skeppsbron möts. Namnet ändrades till Badhusgatan troligen till följd av Keillers uppförande av ett luxuöst varmbadhus i fastigheten Skeppsbron 1 år 1830. Namnet kan också ha syftat på det badhus som uppfördes i Surbrunnsparken i början av 1800-talet.