Kvarteret Bajonetten

Rosenlundsbron är en bro över Vallgraven i Göteborg, vilken förbinder Pusterviksplatsen med Rosenlundsplatsen, Hvitfeldtsplatsen och Sahlgrensgatan. Vid bron möts Rosenlundskanalen och Vallgraven. Bron är 30 meter lång och 15 meter bred.Bron fick sitt namn 1883 då en ny svängbro byggdes över kanalen. En tidigare välvd stenbro med vindbrygga, benämnd Husarbron, mitt för Husargatan och över till Fisktorget, byggdes 1835 och revs i samband med att Vallgraven rätades ut 1864. Vid Husarbrons norra fäste fanns en tullstuga, Rosenlunds hytta, där tullvakten kontrollerade transporterna in till staden.Bron byggdes 1921 om till en likarmad svängbro, 11,3 meter bred och med en segelfri höjd av 2,1 meter. Bron var svängbar fram till 1950-talet och öppnades med handkraft av fyra man. Till en kostnad av cirka 15 miljoner kronor, stod den nuvarande bron klar på sommaren 1999, och byggdes så att det senare skulle gå att montera in ett vridmaskineri på mittstödet ute i vattnet. Den tidigare bron revs under hösten 1998, men delar av den renoverades och återanvändes till den nya bron, bland annat de nitade fackverksbalkarna, som användes som sidoräcken. Till det nya, förstärkta mittstödet användes natursten och järndetaljer. Även belysningsstolpar samt landfästen med murar och trappor, återanvändes. Bron har varit stängd sedan bygget av Västlänken började.

Rosenlundsplatsen är ett torg beläget öster om Rosenlundsgatan och söder om Kungshöjd i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Platsen utgör både ett torg och en parallell gata på omkring 100 meter i väst-östlig riktning norr om torget. Rosenlundsplatsen är numrerad 1-5 och innehåller fastigheterna: Inom Vallgraven 37:21, Inom Vallgraven 38:2 och Inom Vallgraven 69:5.Namnet är fastställt sedan 1939 då namnet ändrades på den del av Fisktorget, som ligger vid Rosenlundsbron. Ändringen gjordes efter förslag av AB Otto Berlin, som 1884 flyttade sin herrekipering till ett hus vid torgets västra del.Trapporna vid torgets del mot kanalen - på 1880-talet kallad Fiskkajen - anlades 1865. Då var torgets östra sida en del av Hvitfeldtsplatsen, som sträckte sig in cirka 75 meter från hörnet. I början av 1930-talet tvingades utomhusförsäljningen av fisk att flytta på sig, till väster om Fiskhallen. Därefter övertog bär- och blomsterförsäljare platsen, men även den handeln upphörde 1966.Ett hus i sten uppfördes 1842 för Navigationsskolan i Göteborg efter ritningar av stadsarkitekt Heinrich Kaufmann och bekostades av Göteborgs stad, likaså tomtmarken. Det var ett envåningshus med vindsvåning av flensburger mursten och låg inom en trädgård på nuvarande Rosenlundsplatsens västra del. Byggnaden användes som navigationsskola fram till 1862, då undervisningen flyttades till den nya byggnaden på Kvarnberget, vilken öppnade den 1 oktober 1862.På Rosenlundsplatsen 3-4 finns ett kontorshus för skatteförvaltningen och en matvarubutik. Huset är sex våningar utan gård. Fasaden är i ljust rött tegel med detaljer i betong och plåt. Huset har arkader i första och andra våningen. Det är uppfört 1976–78 som kontors- och affärsbyggnad för dåvarande Televerket efter ritningar av L. Kvarnström Arkitektkontor AB. Den nuvarande byggnaden har samma karaktär som grannhuset med typisk 1970-talsarkitektur.

Stora Biografen, en biograf på Södra Allégatan 7 i Göteborg, som öppnade 6 maj 1905 och stängde 15 februari 1922. Ägare: John Jansson, 1 november 1905: Thor Zackrisson, 28 april 1906: Otto Montgomery, november 1908: AB Stora Biografen, 1 september 1912: August Carlsson och november 1917: Maxim (Biograf AB Maxim, Östra Hamngatan 35).

Hagaskolan eller Östra Hagaskolan är en äldre byggnad och skola i stadsdelen Haga i Göteborg. Skolan har gett namn åt Skolgatan och har adress Skolgatan 22.På gatan, som tidigare kallades Sjömansgatan, låg ursprungligen två skolor. Den första byggdes 1817, den andra 1827 för Willinska skolans räkning. Göteborgs stad köpte upp skolbyggnaderna 1845 för den allmänna skolans räkning. I Hagaskolan återfinns numera grundskola från förskoleklass upp till årskurs 5 och fritidshemsverksamhet. De flesta trähus i Haga byggdes på 1850-talet. Genom Hagaskolan speglas såväl stadens som landets skolhistoria. År 1842 inrättades ett folkskolelärarseminarium i Göteborg. Att svenska barn skulle gå i folkskola stadgades i lag. Några inrättades i befintliga skolhus. Hagaskolan är en av stadens äldsta folkskolor, där Lancastermodellen användes, det vill säga de äldre barnen lärde de yngre. Vid skolgården fanns även det så kallade sopphuset, där fattiga barn serverades gratis mat.Enligt en kommunal utredningskommitté som tillsattes för att utreda folkskoleförhållandena i Göteborg gick år 1857 endast 1 643 barn i åldern 7-16 år i skolan av 3 444; 20 procent (330 barn) gick i Hagaskolan. Det var således en tämligen betydande skola.

Skärgårdsfiskare är en grupp bronsskulpturer av Svenrobert Lundquist på Fisktorget i Göteborg mellan Feskekörka och Stena Fastigheters huvudkontor. Verket beställdes av Stena Fastigheter, det blev färdigt 2003, men invigningen på platsen skedde sommaren 2004. På lådan som den fiskrensande mannen sitter på finns texten Fiskare från skärgården landade och sålde här sin fisk under slutet av 1800-talet. Mannen till höger på bilden är en fiskare som bär iland sin fångst till uppköparen. Den lille gossen sägs föreställa Sten A Olssons far Gustav Olsson som liten. Konstnären själv skriver bara "En mycket ung pojke iakttar och reflekterar. Vad skall han syssla med som vuxen? Bli fiskare eller redare?".

Röda lyktan var en biograf i Göteborg med adressen Södra Allégatan 6. Den öppnade i oktober 1929, men var ingen nyhet utan en fortsättning på biografen Metropol, som funnits på samma plats sedan 1914. Röda lyktan utmärkte sig med att ha ett mycket litet maskinrum med endast plats för en projektor. Detta innebar att visningen av vanliga 90-minutersfilmer alltid måste avbrytas för tillbakaspolning och montering av den andra rullen, när den första var färdigvisad. Det var troligen den sista biografen i Göteborg, som drevs på det sättet. Röda lyktan var en typisk reprisbiograf, som visade filmer som gått färdigt på de stora och bättre belägna premiärbiograferna men som fortfarande hade viss publikpotential. Den stängde för gott 1960.

Sprängkullen var ett allaktivitetshus som låg på Sprängkullsgatan 19A i Göteborg och som startades 1974. Sprängkullen drevs som en förening som formellt hette Ett hus i centrum och hade under flera år mer än 5000 medlemmar. Lokalen på Sprängkullsgatan gjordes tillgänglig för verksamheten efter de protester som följde på stängningen av Hagahuset som länge fungerat som ett allaktivitetshus. Sprängkullen var en viktig samlingsplats för musikrörelsen och senare punken och många kända band och musiker har spelat där. Utöver konserter anordnades bland annat teaterföreställningar, filmvisningar, konstutställningar, föreläsningar och debatter. Det fanns även ett kafé. Föreningen Ett Hus i Centrum finns fortfarande kvar men verksamheten på Sprängkullen lades ned 1986.

Husargatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter mellan Södra Allégatan 10 och Skanstorget 18. Namnet Husargatan fastställdes 1852. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Husargatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798. Namnet kommer av den avdelning av Kronprinsens husarer som - under en tid - var förlagda till en kasern (uppförd 1828) vid gatans mynning i Södra Allégatan. Denna kommendering började vid slutet av 1700-talet, och drogs in 1875. Ett gammalt namn på gatan är Timmermansgatan, sannolikt efter en yrkesman som bebott området. Ungefär halva Husargatan, från Södra Allégatan räknat, blev i början av 1930-talet omlagd med asfalt på körbanorna och klinker på trottoarerna. År 1935 avslutades omläggningen av den återstående delen fram till Skanstorget. Husargatan beskrivs då som Hagas "huvudgata." Samtidigt beslöt myndigheterna att man fick behålla övergången till (Södra-) Allén mitt för Husargatan. I det ursprungliga förslaget till ordnande av Allén ingick att denna övergång skulle slopas. Tidigare ansåg man att personer som skulle till och från Husargatan respektive Hvitfeldtsplatsen lika väl kunde gå Allégatan fram till Sprängkullsgatan innan Allén skulle passeras. Men så blev det alltså inte.

Haga Kinematograf, biograf på Södra Allégatan 5 i Göteborg, som öppnade 26 november 1904 och stängde 1911. Ägare var Otto Montgomery.

Artilleristen Gladers Trappor är en trappgata i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. De sträcker sig från Arsenalsgatan och ner till Hvitfeldtsplatsen 5-7, mitt för Läroverksgatan.

Sprängkullsgatan är en gata i stadsdelarna Haga och Annedal i Göteborg. Gatan sträcker sig drygt 400 meter mellan Södra Allégatan 14 och Skanstorget 19. Namnet Sprängkullsgatan fastställdes 1852 och bekräftades 1883. Gatans äldsta del, mellan Södra Allégatan och Haga Nygata, låg intill "Sprängkullen" vid nuvarande Hagaparken och hette då Långgatan. Namnet Sprängkullen efter platsen för de omfattande stenbrytningarna i början av 1800-talet, då Nya Haga skulle anläggas. Hagakyrkan uppfördes på Sprängkullen 1859.

Minnesmärke – Raoul Wallenberg är en skulptur i Göteborg, skapad av Charlotte Gyllenhammar. Den är tillverkad dels i grafisk betong, dels i brons. Det 2,45 meter höga monumentet står på Haga kyrkoplan och invigdes den 25 maj 2007 av FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. Charles Felix Lindbergs donationsfond, där Göteborgs kulturnämnd är styrelse, fick Göteborgs stads uppdrag att uppföra ett minnesmärke över Raoul Wallenberg. En skisstävling utlystes och av fem deltagande konstnärer valdes Charlotte Gyllenhammars förslag med följande motivering: Den rådgivande gruppen har stannat för Charlotte Gyllenhammar som har valt ett känsloladdat uttryck och som inte har avstått från att väja från det patetiska och sakrala. Skissen är uppfordrande och har ett intressant tilltal. I Charlotte Gyllenhammars förslag möter man den unge Raoul Wallenberg, som ännu inte mött sitt öde med dess möjligheter och tragedier, i form av ett ungdomsporträtt på en stentavla. Skulpturgruppen framför fotografiet består av två sovande pojkar som vittnar om historiens förtryck.Det finns andra minnesmärken över Raoul Wallenberg i Sverige och i andra länder, till exempel i Budapest, Bratislava, London och Montréal.