Dalaplan

Den här sidan handlar om stadsdelen i Malmö. För stadsdelen i Visby se Södervärn, Visby. Södervärn är en tidigare järnvägsstation och stadsdel i Malmö. Numera är Södervärn ett delområde inom stadsdelen Södra Innerstaden. Södervärns järnvägsstation tillkom 1886 vid Malmö-Ystads järnväg (MYJ); detta skedde på grund av invigningen av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ), vilken hade sträckan Malmö Västra–Södervärn gemensam med MYJ. I anslutning till denna station uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn, norr om Spårvägsgatan (detta område överfördes i början av 1980-talet till Möllevången). År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn och 1907 den elektriska spårvägens linje 1 (även linje 2 trafikerade under en kort period 1907 Södervärns järnvägsstation). På 1930-talet utvidgades stadsdelen Södervärn betydligt från järnvägen och ned mot Dalaplan. Linje 1 nedlades 1967 och det sista persontåget, till Falsterbo (se Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg), gick 1971. Senare har såväl stationsbyggnaden som övriga rester av järnvägsepoken utraderats och järnvägsområdet omvandlats till busstation (regional- och lokaltrafik). Vid Nobelvägen ligger Södervärnsskolan, som numera är en SFI-skola. Områdets bostäder består mest av hyreshus från början av 1900-talet.

Flensburg är ett bostads-, kontors- och affärområde i stadsdelen Södra Innerstaden, Malmö. Området Flensburg ligger mellan Pildammsvägen och Trelleborgsvägen, söder om John Ericssons väg. Närmast Pildammsparken ligger Södra Sommarstadens förskola och strax intill Korrebäckens förskola. Kliniker för barnsjukvård vid Skånes universitetssjukhus, däribland Flensburgska barnsjukhuset, finns i området. Större delen av sjukhuset finns dock norr om John Ericssons väg. Södra Sommarstadens sjukhem söder om sjukhuset har lagts ner[när?] och lokalerna har byggts om till studentboendet Sommarstaden som färdigställdes 2006. Väster om Per Albin Hanssons väg finns forskarbyn Medeon Science Parks kontor. Öster därom ligger Mobilia, Malmös äldsta shoppingcenter med ett 70-tal butiker[när?]. Områdets hyreshus ligger vid Dalaplan i norr och vid Stadiongatan i söder. Området bebyggdes huvudsakligen under 1950- och 1960-talen. Området är uppkallat efter släkten Flensburg som kom från staden Flensburg. Släkten Flensburg var under en lång tid mäktiga jordinnehavare i Malmö.

Spårvägsgatan är en starkt trafikerad gata som vid Södervärn i Malmö sträcker sig från Södra Förstadsgatan, där den även ansluter till Carl Gustafs väg, till Nobelvägen, där den fortsätts av Lönngatan. Gatan löper parallellt med den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnvägs gamla sträckning på platsen. I samband med tillkomsten av Malmö-Trelleborgs Järnväg 1886 byggdes även Södervärns järnvägsstation där, vilken 1887 även blev den södra ändhållplatsen för den av Malmö Spårvägs AB bedrivna hästspårvägstrafiken. Spårvägsbolagets kontorsbyggnad var belägen i en mindre byggnad i gatans nordvästra del (den dåvarande vagnhallen låg på andra sidan Södra Förstadsgatan i den tegelbyggnad som under många år inrymde auktionskammaren). Namnet Spårvägsgatan fastställdes 1889 av magistraten. Spårvägen elektrifierades 1907 och efter förlängningen av linje 1 till Sofielund 1915 trafikerades hela gatans sträckning av spårvagnar. Spårvägstrafiken i gatan upphörde i samband med högertrafikomläggningen 1967 och efter att den sista rälsbussen till Falsterbo gått 1971 har gatubilden förändrats totalt. Järnvägsområdet har byggts om till en modern busstation och all äldre bebyggelse har ersatts med moderna fastigheter (Malmö Spårvägs AB:s gamla kontorsbyggnad fanns i kraftigt ombyggt skick kvar ännu på 1980-talet, men numera har Försäkringskassan en ny byggnad där). Gatan har även breddats och den sydöstra delen förskjutits något söderut.

Oscar Olsson-museet i Malmö är ett museum om Oscar Olsson, även känd som "Olsson med skägget", en av de mest betydande folkbildningsivrarna i Sverige under tidigt 1900-tal. Oscar Olsson-museet i Malmö berättar historien om hans liv och gärning med hjälp av föremål, texter, fotografier, filmer, forskningsrapporter och litteratur. Museet har öppet för bokade guidningar, och för tillgång till böcker, artiklar och annat tryckt material, efter överenskommelse. Det finns även en vandringsutställning som sändes efter överenskommelse till andra museer, folkhögskolor eller bibliotek i landet. Oscar Olsson-museet i Malmö instiftade år 2013 Oscarspriset i svensk folkbildning.

Mobilia köpcentrum är ett av Malmös större köpcentrum med över hundra butiker fördelade på sex byggnader.

Medeon Malmö Science Park, tidigare Ideon-Malmö, är en forskningspark belägen i stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö, i nära anslutning till Skånes universitetssjukhus. Ideon-Malmö tillkom 1985 och hade ursprungligen koppling till Ideon i Lund. År 1998 blev emellertid verksamheten i Malmö helt skild från Ideon i Lund och då bildades AB Medeon, ursprungligen ägt av Wihlborgs Fastigheter (40%), Malmö kommun (40%) samt Teknikbrostiftelsen i Lund (20%). År 2002 förvärvade Malmö kommun Teknikbrostiftelsens andel och kommunen är därigenom numera majoritetsägare (60%). I dag är ett 30-tal företag verksamma på Medeon med fokus på kunskapsintensiva företag inom life science (läkemedel, medicinteknik, bioteknik och hälsovård).

Denna artikel behandlar det tidigare sjukhuset Umas i Malmö som sedan 2010 slagits ihop med sjukhuset i Lund och bildat Skånes universitetssjukhus. Universitetssjukhuset Mas (Umas) var ett regionsjukhus i Malmö (under 1900-talet var namnet MAS, Malmö Allmänna Sjukhus). Sjukhusområdet och dess anläggningar är fortfarande aktivt, men sedan den 1 januari 2010 har sjukhuset slagits ihop med tidigare Universitetssjukhuset i Lund (Usil) och går under namnet Skånes universitetssjukhus. Sjukhusområdet är centraliserat i södra delen av centrala Malmö, nära Södervärn. En del av sjukvården bedrivs i området Flensburg. Umas erbjöd bas- och högspecialiserad vård för cirka 370 000 malmöbor och cirka 1,6 miljoner invånare i Södra sjukvårdsområdet. Umas bestod av över 25 kliniker inom huvudområdena Akut, Medicin, Rekonstruktiv kirurgi, Psykiatri, Laboratoriemedicin och Barn-urulogi-kvinnosjukvård. Innan sammanslagningen med Usil fanns cirka 1 000 sängplatser och cirka 5 000 anställda. Ett femtiotal professorer på sjukhuset bedrev utbildning forskning, däribland ledande forskning och behandling inom diabetes och blödarsjuka. Till skillnad från många andra sjukhus är Mas inte koncentrerat i ett stort centralblock. I stället utvecklades sjukhuset med nya byggnader allt eftersom verksamheten expanderade. Salomon Sörensen, som var en av de mest produktiva arkitekterna i Malmös historia, ritade under sin tid alla byggnader till sjukhuset.

Ahlmansgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig tidigare från Södra Förstadsgatan till Nobelvägen, men genom stadsplan 644 fastställd av länsstyrelsen i Malmöhus län den 30 oktober 1963 utgick delen öster om Södervärnsgatan, som kom att ingå i kvarteret Otto. Detta område kom att utgöra förgårdsmark, bland annat i syfte att ge parkeringsutrymme åt Möllevångens kyrka. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Bengt Göran Ahlman (1825–1896) som ägde fastigheten vid gatan. Den västligaste delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Ahlmansgatan mellan Bangatan och Södervärnsgatan.

Fricksgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig ursprungligen från Södra Förstadsgatan till Bangatan, men genom stadsplaneförändring 1970 utgick delen öster om Claesgatan, som kom att ingå i kvarteret Leonard. Gatan är uppkallad efter handlanden och konsuln Otto Fredrik Frick (1834–1906), som ägde fastigheten vid gatan. Den återstående delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan, längs vilken den äldre bebyggelsen bevarats på södra sidan.

Bangatan är en omkring 250 meter lång gata som sträcker sig mellan Spårvägsgatan och Sofielundsvägen på Möllevången i Malmö. Bangatan, som namngavs av magistraten 1889, fick sitt namn på grund av att låg vinkelrätt mot dåvarande Malmö–Ystads Järnväg (invigd 1874), vid vilken Södervärns järnvägsstation tillkommit 1886. Bangatan förlängdes mot nordost 1897 från dåvarande Fricksgatan till Sofielundsvägen (samtidigt tillkom den numera helt försvunna tvärgatan Hagagatan). Detta område låg då i stadsdelen Södervärn och överfördes till Möllevången först 1981. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Bangatans sydligaste del. Under 1960-talet och följande decennier revs samtliga äldre byggnader längs Bangatan och ersattes med ny bebyggelse.

Claesgatan är en gata i Malmö som tidigare huvudsakligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen 1981 är hela sträckningen belägen inom Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den förlängdes 1897 till Sofielundsvägen och kom från 1904 att sträcka sig från Spårvägsgatan till Möllevångstorget/Ystadsgatan. Den korsades tidigare av Ahlmansgatan, Fricksgatan (numera halverad), Hagagatan (numera helt försvunnen) och Sofielundsvägen. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Claes Nestor Siegbahn (1825–1896) som ägde tomter i området.

Lönngatan är en gata i Malmö som löper från Nobelvägen, där den åt västnordväst övergår i Spårvägsgatan, till Västra Kattarpsvägen, där den fortsätts mot ostsydost av Jägersrovägen. Den korsar bland annat Lantmannagatan, Norra Grängesbergsgatan och (under en järnvägsviadukt) Kontinentalbanan. Lönngatans västra del låg inom Sofielunds municipalsamhälle och hette då Järnvägsgatan eftersom den anlades längs den 1874 byggda järnvägen till Ystad (spåren revs upp efter nedläggningen 1972/1973 och ersattes av cykelbana).. I samband med inkorporeringen 1911 föreslog byggnadsnämnden i Malmö Lönngatan som nytt namn, men detta förkastades av stadsfullmäktige som fastställde namnet Släbovägen. Ett antal vid gatan boende personer anförde hos länsstyrelsen i Malmöhus län besvär mot detta, då detta namn ansågs "löjligt" (släbo är ett dialektalt ord för "slättbo"). Detta resulterade i att stadsfullmäktige samma år upphävde sitt tidigare beslut och fastställde namnet Lönngatan. Gatan förlängdes 1932 till Grängesbergsgatan och 1955 till nuvarande utsträckning. Malmö stads spårvägar trafikerade från 1915 Lönngatan med elektriska spårvagnar på linje 1 fram till Lantmannagatan och från 1929 gatan i sin helhet. Linje 1 nedlades vid högertrafikomläggningen 1967 och ersattes då med busstrafik.