place

Dalaplan

Torg i Malmö
Dalaplan, Malmö
Dalaplan, Malmö

Dalaplan är en gammal och viktig trafikknutpunkt i den sydligaste delen av centrala Malmö. Här möts Södra Förstadsgatan, Nobelvägen, Ystadvägen, Trelleborgsvägen, Per Albin Hanssons väg (f.d. Lindeborgsvägen) och John Ericssons väg. Köpcentrumet Mobilia ligger cirka 500 meter söderut, vid Trelleborgsvägen. Platsen erhöll spårvägsförbindelse redan 1907 genom tillkomsten av linje 2. Namnet tillkom dock inte förrän 1932 och inspirerades av den intilliggande så kallade plantagelyckan Nr. 9 Dahl, i sin tur uppkallad efter landskapet Dalsland. Under senare delen av 1930-talet uppfördes bostadsbebyggelse kring platsen och linje 2 lades ned redan 1936. Bortsett från en kort period 1939–40, då spårvägstrafiken återupptogs med anledning av krigsutbrottet, har all kollektivtrafik vid Dalaplan därefter bedrivits med bussar.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Dalaplan (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Dalaplan
Dalaplan, Malmö Flensburg (Innerstaden)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: DalaplanLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.584444444444 ° E 13.006111111111 °
placeVisa på kartan

Adress

Dalaplan

Dalaplan
214 28 Malmö, Flensburg (Innerstaden)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Dalaplan, Malmö
Dalaplan, Malmö
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Södervärns station
Södervärns station

Södervärns station var en järnvägsstation som byggdes 1886, vid Ystadbanan från 1874, av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ). Sträckan från Malmö Västra till Södervärn utnyttjades samfällt. År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn, och 1907 Malmö elektriska spårväg med linje 1, dubbelspårig, från Kirseberg via Stortorget–Triangeln. 1904 öppnades även en bana mot Ljunghusen–Falsterbo via Vellinge. Ljunghusen och Skanör med Falsterbo blev populära sommarvisten för bättre bemedlade Malmöbor, och Falsterbobanan kom att bli passagerarmässigt viktigare än resenärerna till Trelleborg. Obebyggd mark runt stationen lockade hantverkare, småindustrier och deras arbetare. I anslutning till stationen, norr om Spårvägsgatan, uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn som den yttersta delen av Södra förstaden. På 1930-talet kom stadsdelen Södervärn att växa söderut, mot Dalaplan, med rena bostadskvarter på ömse sidor om Nobelvägen, väster om järnvägen mot Trelleborg. Därmed var Södervärns station helt kringgärdad av stadsbebyggelse och, i väster, Malmö Allmänna Sjukhus. 1955 slopades anslutningen Malmö Västra–Södervärn, som med dess många järnvägskorsningar blivit alltmer besvärande i den växande storstaden. Södervärns station blev därmed en säckstation. Samtidigt anslöts Ystadbanan till Malmö C via Kontinentalbanan istället. Kvar vid Södervärn blev Falsterbobanan och, inledningsvis, tåg mot Trelleborgs Övre. Men gods- och passagerartrafiken till Trelleborg slopades redan 1960. Spårvägslinjen lades ned vid högertrafikomläggningen 1967. Och det sista persontåget, till Falsterbo, avgick från Södervärn den 23 augusti 1971. Godshanteringen vid Södervärns station slopades slutligen den 1 mars 1972. Sedan kunde spåret Södervärn–Hindby rivas. Därefter har även stationsbyggnaden rivits och övriga rester från järnvägsepoken omvandlats till en bussterminal för regionaltrafik med åtskilliga busshållplatser för stadsbussarna på de tre gatorna kring terminalen.

Spårvägsgatan
Spårvägsgatan

Spårvägsgatan är en starkt trafikerad gata som vid Södervärn i Malmö sträcker sig från Södra Förstadsgatan, där den även ansluter till Carl Gustafs väg, till Nobelvägen, där den fortsätts av Lönngatan. Gatan löper parallellt med den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnvägs gamla sträckning på platsen. I samband med tillkomsten av Malmö-Trelleborgs Järnväg 1886 byggdes även Södervärns järnvägsstation där, vilken 1887 även blev den södra ändhållplatsen för den av Malmö Spårvägs AB bedrivna hästspårvägstrafiken. Spårvägsbolagets kontorsbyggnad var belägen i en mindre byggnad i gatans nordvästra del (den dåvarande vagnhallen låg på andra sidan Södra Förstadsgatan i den tegelbyggnad som under många år inrymde auktionskammaren). Namnet Spårvägsgatan fastställdes 1889 av magistraten. Spårvägen elektrifierades 1907 och efter förlängningen av linje 1 till Sofielund 1915 trafikerades hela gatans sträckning av spårvagnar. Spårvägstrafiken i gatan upphörde i samband med högertrafikomläggningen 1967 och efter att den sista rälsbussen till Falsterbo gått 1971 har gatubilden förändrats totalt. Järnvägsområdet har byggts om till en modern busstation och all äldre bebyggelse har ersatts med moderna fastigheter (Malmö Spårvägs AB:s gamla kontorsbyggnad fanns i kraftigt ombyggt skick kvar ännu på 1980-talet, men numera har Försäkringskassan en ny byggnad där). Gatan har även breddats och den sydöstra delen förskjutits något söderut.

Universitetssjukhuset Mas
Universitetssjukhuset Mas

Denna artikel behandlar det tidigare sjukhuset Umas i Malmö som sedan 2010 slagits ihop med sjukhuset i Lund och bildat Skånes universitetssjukhus. Universitetssjukhuset Mas (Umas) var ett regionsjukhus i Malmö (under 1900-talet var namnet MAS, Malmö Allmänna Sjukhus). Sjukhusområdet och dess anläggningar är fortfarande aktivt, men sedan den 1 januari 2010 har sjukhuset slagits ihop med tidigare Universitetssjukhuset i Lund (Usil) och går under namnet Skånes universitetssjukhus. Sjukhusområdet är centraliserat i södra delen av centrala Malmö, nära Södervärn. En del av sjukvården bedrivs i området Flensburg. Umas erbjöd bas- och högspecialiserad vård för cirka 370 000 malmöbor och cirka 1,6 miljoner invånare i Södra sjukvårdsområdet. Umas bestod av över 25 kliniker inom huvudområdena Akut, Medicin, Rekonstruktiv kirurgi, Psykiatri, Laboratoriemedicin och Barn-urulogi-kvinnosjukvård. Innan sammanslagningen med Usil fanns cirka 1 000 sängplatser och cirka 5 000 anställda. Ett femtiotal professorer på sjukhuset bedrev utbildning forskning, däribland ledande forskning och behandling inom diabetes och blödarsjuka. Till skillnad från många andra sjukhus är Mas inte koncentrerat i ett stort centralblock. I stället utvecklades sjukhuset med nya byggnader allt eftersom verksamheten expanderade. Salomon Sörensen, som var en av de mest produktiva arkitekterna i Malmös historia, ritade under sin tid alla byggnader till sjukhuset.