Oscar Olsson-museet

Lönngatan är en gata i Malmö som löper från Nobelvägen, där den åt västnordväst övergår i Spårvägsgatan, till Västra Kattarpsvägen, där den fortsätts mot ostsydost av Jägersrovägen. Den korsar bland annat Lantmannagatan, Norra Grängesbergsgatan och (under en järnvägsviadukt) Kontinentalbanan. Lönngatans västra del låg inom Sofielunds municipalsamhälle och hette då Järnvägsgatan eftersom den anlades längs den 1874 byggda järnvägen till Ystad (spåren revs upp efter nedläggningen 1972/1973 och ersattes av cykelbana).. I samband med inkorporeringen 1911 föreslog byggnadsnämnden i Malmö Lönngatan som nytt namn, men detta förkastades av stadsfullmäktige som fastställde namnet Släbovägen. Ett antal vid gatan boende personer anförde hos länsstyrelsen i Malmöhus län besvär mot detta, då detta namn ansågs "löjligt" (släbo är ett dialektalt ord för "slättbo"). Detta resulterade i att stadsfullmäktige samma år upphävde sitt tidigare beslut och fastställde namnet Lönngatan. Gatan förlängdes 1932 till Grängesbergsgatan och 1955 till nuvarande utsträckning. Malmö stads spårvägar trafikerade från 1915 Lönngatan med elektriska spårvagnar på linje 1 fram till Lantmannagatan och från 1929 gatan i sin helhet. Linje 1 nedlades vid högertrafikomläggningen 1967 och ersattes då med busstrafik.

Dalaplan är en gammal och viktig trafikknutpunkt i den sydligaste delen av centrala Malmö. Här möts Södra Förstadsgatan, Nobelvägen, Ystadvägen, Trelleborgsvägen, Per Albin Hanssons väg (f.d. Lindeborgsvägen) och John Ericssons väg. Köpcentrumet Mobilia ligger cirka 500 meter söderut, vid Trelleborgsvägen. Platsen erhöll spårvägsförbindelse redan 1907 genom tillkomsten av linje 2. Namnet tillkom dock inte förrän 1932 och inspirerades av den intilliggande så kallade plantagelyckan Nr. 9 Dahl, i sin tur uppkallad efter landskapet Dalsland. Under senare delen av 1930-talet uppfördes bostadsbebyggelse kring platsen och linje 2 lades ned redan 1936. Bortsett från en kort period 1939–40, då spårvägstrafiken återupptogs med anledning av krigsutbrottet, har all kollektivtrafik vid Dalaplan därefter bedrivits med bussar.

Den här sidan handlar om stadsdelen i Malmö. För stadsdelen i Visby se Södervärn, Visby. Södervärn är en tidigare järnvägsstation och stadsdel i Malmö. Numera är Södervärn ett delområde inom stadsdelen Södra Innerstaden. Södervärns järnvägsstation tillkom 1886 vid Malmö-Ystads järnväg (MYJ); detta skedde på grund av invigningen av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ), vilken hade sträckan Malmö Västra–Södervärn gemensam med MYJ. I anslutning till denna station uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn, norr om Spårvägsgatan (detta område överfördes i början av 1980-talet till Möllevången). År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn och 1907 den elektriska spårvägens linje 1 (även linje 2 trafikerade under en kort period 1907 Södervärns järnvägsstation). På 1930-talet utvidgades stadsdelen Södervärn betydligt från järnvägen och ned mot Dalaplan. Linje 1 nedlades 1967 och det sista persontåget, till Falsterbo (se Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg), gick 1971. Senare har såväl stationsbyggnaden som övriga rester av järnvägsepoken utraderats och järnvägsområdet omvandlats till busstation (regional- och lokaltrafik). Vid Nobelvägen ligger Södervärnsskolan, som numera är en SFI-skola. Områdets bostäder består mest av hyreshus från början av 1900-talet.

Seved är det informella namnet på den del av Södra Sofielund, i stadsdelen Södra Innerstaden i Malmö, vilket ligger kring Sevedsplan, Rasmusgatan och Jespersgatan. Seved är bebyggt mellan 1920- och 1950-talen. En stor del av bebyggelsen är flerfamiljsbostadshus i tre-fyra våningar från 1930- och 1950-talen. Några av husen har ritats av Axel Carlsson. I Seved togs 2010 initiativ för att använda graffiti och annat offentligt muralmåleri om ett konstnärligt inslag i stadsbilden, bland annat i samarbete med Malmö Kommunala Bostadsaktiebolag. 2015 klassades området som ett av landets 15 särskilt utsatta områden av Polismyndigheten och särskilda resurser tilldelas då för att hantera problematiken. Polisens nationella operativa avdelning (NOA) flyttade ned Seved ett steg på sin lista över utsatta områden i Sverige 2023. Listan har tre nivåer och Seved går nu från den allvarligaste nivån ”särskilt utsatt område” till ”riskområde”.

Heleneholmsverket i Heleneholm i Malmö är ett kraftvärmeverk som kan producera 300 MW fjärrvärme och 95 MW el från naturgas, biogas eller olja. Det ägs och drivs av Eon SE. Verket togs i drift år 1960 som Heleneholms Fjärrvärmecentral och som kraftvärmeverk år 1966.

Södervärnstornet är ett gammalt vattentorn i centrala Malmö, beläget i delområdet Möllevången, Södra Innerstaden, vid Nobelvägen. Tornet stod klart 1916 och försåg Malmö med vatten till och med 2015. Den dåvarande (1916) stadsarkitekten Salomon Sörensen har ritat Södervärnstornet som vid den tiden ansågs som ett av Malmös arkitektoniska mästerverk med sin muskulösa utformning. Fasaden murades med tegel från Börringe tegelbruk, Lomma tegelfabrik och Helsingborgs Ångtegelbruk. Södervärnstornets höjd är 54 m och kan klassas som ett av Skånes högsta vattentorn. Kapaciteten är två miljoner liter vatten och byggdes eftersom de äldre vattentornen på Kirseberg och i Pildammsparken inte räckte till. På fasaden fanns ett under koppartaket något ljusare parti. Detta tillkom i april 1983, då en byggnadsställning rests vid tornet på grund av takreparationer. En klottrare tog sig då upp i byggnadsställningen och målade dit texten "MÖRDA BILAR HATA DATA". Det krävdes blästring för att få bort klottret och man kan därför än i dag se var det var placerat. I samband med en reklamkampanj för kondomanvändning under 00-talets mitt gjordes bilder med Södervärnstornet iklädd en kondom. Kampanjen skapades av en elev vid Mediegymnasiet.[källa behövs] Tornet hamnade i kommunal ägo 2018 då VA SYD överlät byggnaden till Malmö stad. Efter att vattentornet pensionerades har planer på att omvandla det till ett bostadshus diskuterats. Malmö stad emottog erbjudanden från privata fastighetsbolag som uttryckte intresse för att köpa tornet och omvandla det till en bostadsbyggnad. Tornets tak genomgick en omfattande renovering 2022–2023. Större delen av den ärgade kopparplåten byttes då ut mot ny, vilket gett taket ett annorlunda utseende jämfört med tidigare. Medan renoveringen pågick lät representanter för Malmö stad meddela att planerna på försäljning av vattentornet har pausats. Kommunen vill istället ge tornet ett "allmänt ändamål" då tornet enligt tekniska nämndens ordförande är "[...] för unikt för att 'bara' förvandlas till bostäder och kontor". En lokal förening har fått i uppdrag att undersöka vad områdets boende tycker tornet ska fylla för funktion i framtiden. Lokalt ges tornet ibland smeknamnet Kuken, eftersom vissa ser tornets form som fallosliknande.

Heleneholm är ett industri-, affärs-, utbildnings- och bostadsområde i stadsdelen Fosie i Malmö. Heleneholm ligger mellan Trelleborgsvägen och Munkhättegatan, söder om Ystadvägen. Heleneholmsområdet domineras i söder av Heleneholmsverket, ett fjärrvärmeverk som förser stora delar av Malmö med värme. Heleneholmsverkets största skorsten är 130 m hög och därför Malmös näst högsta byggnadsverk. Av de två skorstenarna syns den högre över stora delar av Malmö. Norr därom ligger Heleneholms idrottsplats, där Heleneholms IF och Heleneholms SK finns, och strax intill låg Heleneholms ambulans- och färdtjänststation fram till 2018, då byggnaden revs. Områdets bostäder är främst hyresrätter från 1950-talet. De ligger på båda sidor om Fosievägen. Den passerar till och med genom ett av husen. I närheten av Dalaplan finns äldre industrifastigheter som på senare år sanerats och gjorts om till affärslokaler. Heleneholm är uppkallat efter Helena Kronsjö (Cronsioe). Hennes make skapade en lantegendom i området kring år 1800 genom att köpa upp flera fastigheter. Helena Kronsjös far, grosshandlare Edward Engeström, uppförde en slottsliknande byggnad till sin dotters bröllop 1877. 1924 blev byggnaden restaurang, vilket den är fortfarande. Slottet ägde från 1932 till 1993 av Malmö stad, därefter blev den privatägd.

Södevärnsgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan, som sträcker sig från Sofielundsvägen till Spårvägsgatan, tillkom 1897 och finns utsatt på tillförordnade stadsingenjören Hans Hedéns karta över området från samma år. Den fick ursprungligen namnet Hjortgatan, efter grosshandlare Daniel Hjorth, som var en av ägarna av det jordområde, Möllerska plantskolan, över vilken gatan kom att sträcka sig. Gatans namn ändrades dock 1904 till det nuvarande. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Södervärnsgatan mellan Ahlmansgatan och Spårvägsgatan.

Möllevången-Sofielunds församling var en församling i Malmö Norra kontrakt i Lunds stift. Församlingen låg i Malmö kommun i Skåne län och utgjorde ett eget pastorat. Församlingen uppgick 2014 i Malmö S:t Johannes församling.

Möllevångens församling var en församling i Lunds stift och i Malmö kommun. Församlingen uppgick 2002 i Möllevången-Sofielunds församling.

Möllevångens distrikt är ett distrikt i Malmö kommun och Skåne län. Distriktet ligger i östra Malmö.

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad vid Nobelvägen i Malmö. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö S:t Johannes församling i Lunds stift.