Södervärnsgatan

Möllevången-Sofielunds församling var en församling i Malmö Norra kontrakt i Lunds stift. Församlingen låg i Malmö kommun i Skåne län och utgjorde ett eget pastorat. Församlingen uppgick 2014 i Malmö S:t Johannes församling.

Möllevångens församling var en församling i Lunds stift och i Malmö kommun. Församlingen uppgick 2002 i Möllevången-Sofielunds församling.

Möllevångens distrikt är ett distrikt i Malmö kommun och Skåne län. Distriktet ligger i östra Malmö.

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad vid Nobelvägen i Malmö. Den är sedan 2014 församlingskyrka i Malmö S:t Johannes församling i Lunds stift.

Södervärnstornet är ett gammalt vattentorn i centrala Malmö, beläget i delområdet Möllevången, Södra Innerstaden, vid Nobelvägen. Tornet stod klart 1916 och försåg Malmö med vatten till och med 2015. Den dåvarande (1916) stadsarkitekten Salomon Sörensen har ritat Södervärnstornet som vid den tiden ansågs som ett av Malmös arkitektoniska mästerverk med sin muskulösa utformning. Fasaden murades med tegel från Börringe tegelbruk, Lomma tegelfabrik och Helsingborgs Ångtegelbruk. Södervärnstornets höjd är 54 m och kan klassas som ett av Skånes högsta vattentorn. Kapaciteten är två miljoner liter vatten och byggdes eftersom de äldre vattentornen på Kirseberg och i Pildammsparken inte räckte till. På fasaden fanns ett under koppartaket något ljusare parti. Detta tillkom i april 1983, då en byggnadsställning rests vid tornet på grund av takreparationer. En klottrare tog sig då upp i byggnadsställningen och målade dit texten "MÖRDA BILAR HATA DATA". Det krävdes blästring för att få bort klottret och man kan därför än i dag se var det var placerat. I samband med en reklamkampanj för kondomanvändning under 00-talets mitt gjordes bilder med Södervärnstornet iklädd en kondom. Kampanjen skapades av en elev vid Mediegymnasiet.[källa behövs] Tornet hamnade i kommunal ägo 2018 då VA SYD överlät byggnaden till Malmö stad. Efter att vattentornet pensionerades har planer på att omvandla det till ett bostadshus diskuterats. Malmö stad emottog erbjudanden från privata fastighetsbolag som uttryckte intresse för att köpa tornet och omvandla det till en bostadsbyggnad. Tornets tak genomgick en omfattande renovering 2022–2023. Större delen av den ärgade kopparplåten byttes då ut mot ny, vilket gett taket ett annorlunda utseende jämfört med tidigare. Medan renoveringen pågick lät representanter för Malmö stad meddela att planerna på försäljning av vattentornet har pausats. Kommunen vill istället ge tornet ett "allmänt ändamål" då tornet enligt tekniska nämndens ordförande är "[...] för unikt för att 'bara' förvandlas till bostäder och kontor". En lokal förening har fått i uppdrag att undersöka vad områdets boende tycker tornet ska fylla för funktion i framtiden. Lokalt ges tornet ibland smeknamnet Kuken, eftersom vissa ser tornets form som fallosliknande.

Plantgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatunamnet finns på tillförordnade stadsingenjören Hans Hedéns karta över området från 1897, men med en helt annan sträckning än den fick 1904 av stadsingenjören Anders Nilsson. Den sträcker sig från Nobelvägen till Södervärnsgatan, men tidigare fanns planer på att förlänga den västerut till Bangatan, något som inte är möjligt efter att HSB 1964 färdigställde sina bostadshus i kvarteret Stenbocken. Namnet torde åsyfta Möllerska plantskolan, vilken på 1800-talet var belägen i området.

Lönngatan är en gata i Malmö som löper från Nobelvägen, där den åt västnordväst övergår i Spårvägsgatan, till Västra Kattarpsvägen, där den fortsätts mot ostsydost av Jägersrovägen. Den korsar bland annat Lantmannagatan, Norra Grängesbergsgatan och (under en järnvägsviadukt) Kontinentalbanan. Lönngatans västra del låg inom Sofielunds municipalsamhälle och hette då Järnvägsgatan eftersom den anlades längs den 1874 byggda järnvägen till Ystad (spåren revs upp efter nedläggningen 1972/1973 och ersattes av cykelbana).. I samband med inkorporeringen 1911 föreslog byggnadsnämnden i Malmö Lönngatan som nytt namn, men detta förkastades av stadsfullmäktige som fastställde namnet Släbovägen. Ett antal vid gatan boende personer anförde hos länsstyrelsen i Malmöhus län besvär mot detta, då detta namn ansågs "löjligt" (släbo är ett dialektalt ord för "slättbo"). Detta resulterade i att stadsfullmäktige samma år upphävde sitt tidigare beslut och fastställde namnet Lönngatan. Gatan förlängdes 1932 till Grängesbergsgatan och 1955 till nuvarande utsträckning. Malmö stads spårvägar trafikerade från 1915 Lönngatan med elektriska spårvagnar på linje 1 fram till Lantmannagatan och från 1929 gatan i sin helhet. Linje 1 nedlades vid högertrafikomläggningen 1967 och ersattes då med busstrafik.

Sofielundsvägen är en gata som sträcker sig från Bergsgatan till Lantmannagatan i Malmö. Gatan var under 1800-talet en landsväg som sträckte sig från Södra Förstadsgatan till den 1795 uppförda Sofielundsgården. Den västligaste delen, väster om Bergsgatan, utgick troligen 1904. I samband med inkorporeringen av Västra Skrävlinge landskommun 1911 införlivades den tidigare Sofielundsgatan i Sofielunds municipalsamhälle, vilken förlängdes 1932. Genom stadsplan 1242, fastställd 1976, blev gatan i praktiken uppdelad i två delar genom att den östra delen avstängdes vid Nobelvägen. Sofielundsvägens sträckning mellan Bergsgatan och Nobelvägen utgjorde fram till 1981 gräns mellan stadsdelarna Möllevången och Södervärn.

Bangatan är en omkring 250 meter lång gata som sträcker sig mellan Spårvägsgatan och Sofielundsvägen på Möllevången i Malmö. Bangatan, som namngavs av magistraten 1889, fick sitt namn på grund av att låg vinkelrätt mot dåvarande Malmö–Ystads Järnväg (invigd 1874), vid vilken Södervärns järnvägsstation tillkommit 1886. Bangatan förlängdes mot nordost 1897 från dåvarande Fricksgatan till Sofielundsvägen (samtidigt tillkom den numera helt försvunna tvärgatan Hagagatan). Detta område låg då i stadsdelen Södervärn och överfördes till Möllevången först 1981. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Bangatans sydligaste del. Under 1960-talet och följande decennier revs samtliga äldre byggnader längs Bangatan och ersattes med ny bebyggelse.

Ahlmansgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig tidigare från Södra Förstadsgatan till Nobelvägen, men genom stadsplan 644 fastställd av länsstyrelsen i Malmöhus län den 30 oktober 1963 utgick delen öster om Södervärnsgatan, som kom att ingå i kvarteret Otto. Detta område kom att utgöra förgårdsmark, bland annat i syfte att ge parkeringsutrymme åt Möllevångens kyrka. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Bengt Göran Ahlman (1825–1896) som ägde fastigheten vid gatan. Den västligaste delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Ahlmansgatan mellan Bangatan och Södervärnsgatan.

Spårvägsgatan är en starkt trafikerad gata som vid Södervärn i Malmö sträcker sig från Södra Förstadsgatan, där den även ansluter till Carl Gustafs väg, till Nobelvägen, där den fortsätts av Lönngatan. Gatan löper parallellt med den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnvägs gamla sträckning på platsen. I samband med tillkomsten av Malmö-Trelleborgs Järnväg 1886 byggdes även Södervärns järnvägsstation där, vilken 1887 även blev den södra ändhållplatsen för den av Malmö Spårvägs AB bedrivna hästspårvägstrafiken. Spårvägsbolagets kontorsbyggnad var belägen i en mindre byggnad i gatans nordvästra del (den dåvarande vagnhallen låg på andra sidan Södra Förstadsgatan i den tegelbyggnad som under många år inrymde auktionskammaren). Namnet Spårvägsgatan fastställdes 1889 av magistraten. Spårvägen elektrifierades 1907 och efter förlängningen av linje 1 till Sofielund 1915 trafikerades hela gatans sträckning av spårvagnar. Spårvägstrafiken i gatan upphörde i samband med högertrafikomläggningen 1967 och efter att den sista rälsbussen till Falsterbo gått 1971 har gatubilden förändrats totalt. Järnvägsområdet har byggts om till en modern busstation och all äldre bebyggelse har ersatts med moderna fastigheter (Malmö Spårvägs AB:s gamla kontorsbyggnad fanns i kraftigt ombyggt skick kvar ännu på 1980-talet, men numera har Försäkringskassan en ny byggnad där). Gatan har även breddats och den sydöstra delen förskjutits något söderut.

Falsterboplan, i folkmun ofta Jesusparken, är en park vid Möllevången i Malmö. Parken består av två delar som skiljs åt av Ystadsgatan. Medan båda delarnas ytor huvudsakligen utgörs av gräs har båda kortare gruslagda stigar. Den södra delen av parken är till ytan mindre än den norra och har en rastgård för hundar. I mitten av den norra delen av parken finns en större sten placerad. Parken har utsetts till plats för ett antirasistiskt monument som planeras invigas 2025.