Spårvägsgatan

Södervärns station var en järnvägsstation som byggdes 1886, vid Ystadbanan från 1874, av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ). Sträckan från Malmö Västra till Södervärn utnyttjades samfällt. År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn, och 1907 Malmö elektriska spårväg med linje 1, dubbelspårig, från Kirseberg via Stortorget–Triangeln. 1904 öppnades även en bana mot Ljunghusen–Falsterbo via Vellinge. Ljunghusen och Skanör med Falsterbo blev populära sommarvisten för bättre bemedlade Malmöbor, och Falsterbobanan kom att bli passagerarmässigt viktigare än resenärerna till Trelleborg. Obebyggd mark runt stationen lockade hantverkare, småindustrier och deras arbetare. I anslutning till stationen, norr om Spårvägsgatan, uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn som den yttersta delen av Södra förstaden. På 1930-talet kom stadsdelen Södervärn att växa söderut, mot Dalaplan, med rena bostadskvarter på ömse sidor om Nobelvägen, väster om järnvägen mot Trelleborg. Därmed var Södervärns station helt kringgärdad av stadsbebyggelse och, i väster, Malmö Allmänna Sjukhus. 1955 slopades anslutningen Malmö Västra–Södervärn, som med dess många järnvägskorsningar blivit alltmer besvärande i den växande storstaden. Södervärns station blev därmed en säckstation. Samtidigt anslöts Ystadbanan till Malmö C via Kontinentalbanan istället. Kvar vid Södervärn blev Falsterbobanan och, inledningsvis, tåg mot Trelleborgs Övre. Men gods- och passagerartrafiken till Trelleborg slopades redan 1960. Spårvägslinjen lades ned vid högertrafikomläggningen 1967. Och det sista persontåget, till Falsterbo, avgick från Södervärn den 23 augusti 1971. Godshanteringen vid Södervärns station slopades slutligen den 1 mars 1972. Sedan kunde spåret Södervärn–Hindby rivas. Därefter har även stationsbyggnaden rivits och övriga rester från järnvägsepoken omvandlats till en bussterminal för regionaltrafik med åtskilliga busshållplatser för stadsbussarna på de tre gatorna kring terminalen.

Ahlmansgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig tidigare från Södra Förstadsgatan till Nobelvägen, men genom stadsplan 644 fastställd av länsstyrelsen i Malmöhus län den 30 oktober 1963 utgick delen öster om Södervärnsgatan, som kom att ingå i kvarteret Otto. Detta område kom att utgöra förgårdsmark, bland annat i syfte att ge parkeringsutrymme åt Möllevångens kyrka. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Bengt Göran Ahlman (1825–1896) som ägde fastigheten vid gatan. Den västligaste delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Ahlmansgatan mellan Bangatan och Södervärnsgatan.

Den här sidan handlar om stadsdelen i Malmö. För stadsdelen i Visby se Södervärn, Visby. Södervärn är en tidigare järnvägsstation och stadsdel i Malmö. Numera är Södervärn ett delområde inom stadsdelen Södra Innerstaden. Södervärns järnvägsstation tillkom 1886 vid Malmö-Ystads järnväg (MYJ); detta skedde på grund av invigningen av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ), vilken hade sträckan Malmö Västra–Södervärn gemensam med MYJ. I anslutning till denna station uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn, norr om Spårvägsgatan (detta område överfördes i början av 1980-talet till Möllevången). År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn och 1907 den elektriska spårvägens linje 1 (även linje 2 trafikerade under en kort period 1907 Södervärns järnvägsstation). På 1930-talet utvidgades stadsdelen Södervärn betydligt från järnvägen och ned mot Dalaplan. Linje 1 nedlades 1967 och det sista persontåget, till Falsterbo (se Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg), gick 1971. Senare har såväl stationsbyggnaden som övriga rester av järnvägsepoken utraderats och järnvägsområdet omvandlats till busstation (regional- och lokaltrafik). Vid Nobelvägen ligger Södervärnsskolan, som numera är en SFI-skola. Områdets bostäder består mest av hyreshus från början av 1900-talet.

Bangatan är en omkring 250 meter lång gata som sträcker sig mellan Spårvägsgatan och Sofielundsvägen på Möllevången i Malmö. Bangatan, som namngavs av magistraten 1889, fick sitt namn på grund av att låg vinkelrätt mot dåvarande Malmö–Ystads Järnväg (invigd 1874), vid vilken Södervärns järnvägsstation tillkommit 1886. Bangatan förlängdes mot nordost 1897 från dåvarande Fricksgatan till Sofielundsvägen (samtidigt tillkom den numera helt försvunna tvärgatan Hagagatan). Detta område låg då i stadsdelen Södervärn och överfördes till Möllevången först 1981. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Bangatans sydligaste del. Under 1960-talet och följande decennier revs samtliga äldre byggnader längs Bangatan och ersattes med ny bebyggelse.

Claesgatan är en gata i Malmö som tidigare huvudsakligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen 1981 är hela sträckningen belägen inom Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den förlängdes 1897 till Sofielundsvägen och kom från 1904 att sträcka sig från Spårvägsgatan till Möllevångstorget/Ystadsgatan. Den korsades tidigare av Ahlmansgatan, Fricksgatan (numera halverad), Hagagatan (numera helt försvunnen) och Sofielundsvägen. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Claes Nestor Siegbahn (1825–1896) som ägde tomter i området.

Fricksgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig ursprungligen från Södra Förstadsgatan till Bangatan, men genom stadsplaneförändring 1970 utgick delen öster om Claesgatan, som kom att ingå i kvarteret Leonard. Gatan är uppkallad efter handlanden och konsuln Otto Fredrik Frick (1834–1906), som ägde fastigheten vid gatan. Den återstående delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan, längs vilken den äldre bebyggelsen bevarats på södra sidan.

Södervärnsskolan var en folkskola med småskola på Södervärn i Malmö, invigd 1926, från 1962 med högstadium. Byggnaden ritades 1924 av arkitekterna August Ewe och Carl Melin. 1984 gjordes en stor tillbyggnad. 1977 blev skolan en ren lågstadieskola. 1979 kompletterade vårdgymnasiet, följt av Vårdhögskolan 1985 när de sista lågstadieklasserna flyttat ut. Vårdgymnasiet flyttade vidare till Pildammsskolan 1994. Idag (2025) bedrivs kommunal vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare i byggnaden.

Möllevångstorget är ett torg i området Möllevången i Malmö. På Möllevångstorget förekommer dagligen torghandel med frukt och grönsaker. Nattetid är torget flitigt bevistat då det omges av ett stort antal krogar. Det finns ett flertal pizzerior i närheten. År 2001 uppfördes kameraövervakning över torget i syfte att minska kriminaliteten. Kamerorna togs bort 2012 och återkom efter ett nytt beslut 2017.

Ystadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan vid Möllevångstorget till Fagerstagatan i Sofielunds industriområde. Den är en huvudgata genom delområdena Möllevången och Norra Sofielund inom stadsområdet Innerstaden och korsar bland annat Södra Parkgatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. Ystadsgatan, som namngavs 1904, förlängdes 1955 genom att Rosengårdsgatan införlivades. Sistnämnda gata var namngiven 1932 och utgjorde en fortsättning av Ystadsgatan från Lantmannagatan till Norra Grängesbergsgatan. År 1970 utgick namnet Ystadsgatan öster om Fagerstagatan; denna del kom att utgöra ett specialområde för järnvägsändamål samt en återvändsgata västerut från Norra Grängesbergsgatan med namnet Annelundsgatan. Ystadsgatan skall inte förväxlas med Ystadvägen, som är helt annan gata.

Södra Innerstaden är en före detta stadsdel i Malmö. Stadsdelen består huvudsakligen av flerbostadshus byggda före 1940. De flesta är bostadsrätter, varav majoriteten är en- eller tvårummare med kök. Södra innerstaden har en stor andel 20- och 30-åringar, vilket har satt sin prägel på stadsdelen. Området har ett rikligt kulturliv samt gott om restauranger och caféer. I stadsdelen finns också Sveriges första folkets park. Stadsdelen är en av dem med hög brottsfrekvens i Malmö. År 2007 rapporterades det att denna stadsdel var den mest brottsdrabbade i Sverige.

Södra Fisktorget är ett litet torg i Malmö i närheten av Möllevångstorget. Torget fick sitt namn på grund av att man alltid sålde fisk just här. Idag används torget inte för någon handelsverksamhet och 1980 restes statyn "Sillagumman" av Gunnel Frieberg till minne av fiskhandeln på torget. År 1955 uppgav namnberedningen att både Södervärnstorget och Södra Fisktorget var vedertagna namn på platsen, men man valde att fastställa det förstnämnda. Detta ändrades 1981 till det nuvarande. Förledet "Södra" tillkom eftersom det förr vid Bastionen Älvsborg vid Norra Vallgatan fanns ett torg benämnt Fisktorget (detta namn utgick 1969). Från Södra Fisktorget sträckte sig den 1897 namngivna Hagagatan till Bangatan. Denna gata, en av Malmös mest beryktade på grund av dess fattiga befolkning, där bland andra den kände politikern Torsten Nilsson växte upp, försvann helt 1970–72 då den äldre bebyggelsen i området revs. Vid korsningen Hagagatan-Bergsgatan hade dåvarande Sparbanken Bikupan i Malmö ett kontor. Under 2007 beslutades det att torget måste spärras av och saneras till följd av problem med råttor.

Södevärnsgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan, som sträcker sig från Sofielundsvägen till Spårvägsgatan, tillkom 1897 och finns utsatt på tillförordnade stadsingenjören Hans Hedéns karta över området från samma år. Den fick ursprungligen namnet Hjortgatan, efter grosshandlare Daniel Hjorth, som var en av ägarna av det jordområde, Möllerska plantskolan, över vilken gatan kom att sträcka sig. Gatans namn ändrades dock 1904 till det nuvarande. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Södervärnsgatan mellan Ahlmansgatan och Spårvägsgatan.