Claesgatan

Möllevångstorget är ett torg i området Möllevången i Malmö. På Möllevångstorget förekommer dagligen torghandel med frukt och grönsaker. Nattetid är torget flitigt bevistat då det omges av ett stort antal krogar. Det finns ett flertal pizzerior i närheten. År 2001 uppfördes kameraövervakning över torget i syfte att minska kriminaliteten. Kamerorna togs bort 2012 och återkom efter ett nytt beslut 2017.

Fricksgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig ursprungligen från Södra Förstadsgatan till Bangatan, men genom stadsplaneförändring 1970 utgick delen öster om Claesgatan, som kom att ingå i kvarteret Leonard. Gatan är uppkallad efter handlanden och konsuln Otto Fredrik Frick (1834–1906), som ägde fastigheten vid gatan. Den återstående delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan, längs vilken den äldre bebyggelsen bevarats på södra sidan.

Ahlmansgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig tidigare från Södra Förstadsgatan till Nobelvägen, men genom stadsplan 644 fastställd av länsstyrelsen i Malmöhus län den 30 oktober 1963 utgick delen öster om Södervärnsgatan, som kom att ingå i kvarteret Otto. Detta område kom att utgöra förgårdsmark, bland annat i syfte att ge parkeringsutrymme åt Möllevångens kyrka. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Bengt Göran Ahlman (1825–1896) som ägde fastigheten vid gatan. Den västligaste delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Ahlmansgatan mellan Bangatan och Södervärnsgatan.

Södra Innerstaden är en före detta stadsdel i Malmö. Stadsdelen består huvudsakligen av flerbostadshus byggda före 1940. De flesta är bostadsrätter, varav majoriteten är en- eller tvårummare med kök. Södra innerstaden har en stor andel 20- och 30-åringar, vilket har satt sin prägel på stadsdelen. Området har ett rikligt kulturliv samt gott om restauranger och caféer. I stadsdelen finns också Sveriges första folkets park. Stadsdelen är en av dem med hög brottsfrekvens i Malmö. År 2007 rapporterades det att denna stadsdel var den mest brottsdrabbade i Sverige.

Ystadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan vid Möllevångstorget till Fagerstagatan i Sofielunds industriområde. Den är en huvudgata genom delområdena Möllevången och Norra Sofielund inom stadsområdet Innerstaden och korsar bland annat Södra Parkgatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. Ystadsgatan, som namngavs 1904, förlängdes 1955 genom att Rosengårdsgatan införlivades. Sistnämnda gata var namngiven 1932 och utgjorde en fortsättning av Ystadsgatan från Lantmannagatan till Norra Grängesbergsgatan. År 1970 utgick namnet Ystadsgatan öster om Fagerstagatan; denna del kom att utgöra ett specialområde för järnvägsändamål samt en återvändsgata västerut från Norra Grängesbergsgatan med namnet Annelundsgatan. Ystadsgatan skall inte förväxlas med Ystadvägen, som är helt annan gata.

Spårvägsgatan är en starkt trafikerad gata som vid Södervärn i Malmö sträcker sig från Södra Förstadsgatan, där den även ansluter till Carl Gustafs väg, till Nobelvägen, där den fortsätts av Lönngatan. Gatan löper parallellt med den 1874 tillkomna Malmö-Ystads Järnvägs gamla sträckning på platsen. I samband med tillkomsten av Malmö-Trelleborgs Järnväg 1886 byggdes även Södervärns järnvägsstation där, vilken 1887 även blev den södra ändhållplatsen för den av Malmö Spårvägs AB bedrivna hästspårvägstrafiken. Spårvägsbolagets kontorsbyggnad var belägen i en mindre byggnad i gatans nordvästra del (den dåvarande vagnhallen låg på andra sidan Södra Förstadsgatan i den tegelbyggnad som under många år inrymde auktionskammaren). Namnet Spårvägsgatan fastställdes 1889 av magistraten. Spårvägen elektrifierades 1907 och efter förlängningen av linje 1 till Sofielund 1915 trafikerades hela gatans sträckning av spårvagnar. Spårvägstrafiken i gatan upphörde i samband med högertrafikomläggningen 1967 och efter att den sista rälsbussen till Falsterbo gått 1971 har gatubilden förändrats totalt. Järnvägsområdet har byggts om till en modern busstation och all äldre bebyggelse har ersatts med moderna fastigheter (Malmö Spårvägs AB:s gamla kontorsbyggnad fanns i kraftigt ombyggt skick kvar ännu på 1980-talet, men numera har Försäkringskassan en ny byggnad där). Gatan har även breddats och den sydöstra delen förskjutits något söderut.

Bangatan är en omkring 250 meter lång gata som sträcker sig mellan Spårvägsgatan och Sofielundsvägen på Möllevången i Malmö. Bangatan, som namngavs av magistraten 1889, fick sitt namn på grund av att låg vinkelrätt mot dåvarande Malmö–Ystads Järnväg (invigd 1874), vid vilken Södervärns järnvägsstation tillkommit 1886. Bangatan förlängdes mot nordost 1897 från dåvarande Fricksgatan till Sofielundsvägen (samtidigt tillkom den numera helt försvunna tvärgatan Hagagatan). Detta område låg då i stadsdelen Södervärn och överfördes till Möllevången först 1981. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Bangatans sydligaste del. Under 1960-talet och följande decennier revs samtliga äldre byggnader längs Bangatan och ersattes med ny bebyggelse.

Smedjegatan är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan till Carl Gustafs väg. Den korsar bland annat Södra Förstadsgatan, Nikolaigatan och Rådmansgatan. Väster om sistnämnda gata är Smedjegatan av en återvändsgata som avslutas med en gångväg till Carl Gustafs väg. Smedjegatan namngavs 1904 utan officiell motivering, men namnet uppges åsyfta den första smedja som inrättades vid Södra Förstadsgatan av Nils Månsson Holmqvist Atlas, grundare av smidesfirman Atlas. Vid Smedjegatan ligger bland annat Tandvårdshögskolan i Malmö, numera en del av Malmö högskola. Vid gatan finns även en ingång till Triangelns station.

Södra Fisktorget är ett litet torg i Malmö i närheten av Möllevångstorget. Torget fick sitt namn på grund av att man alltid sålde fisk just här. Idag används torget inte för någon handelsverksamhet och 1980 restes statyn "Sillagumman" av Gunnel Frieberg till minne av fiskhandeln på torget. År 1955 uppgav namnberedningen att både Södervärnstorget och Södra Fisktorget var vedertagna namn på platsen, men man valde att fastställa det förstnämnda. Detta ändrades 1981 till det nuvarande. Förledet "Södra" tillkom eftersom det förr vid Bastionen Älvsborg vid Norra Vallgatan fanns ett torg benämnt Fisktorget (detta namn utgick 1969). Från Södra Fisktorget sträckte sig den 1897 namngivna Hagagatan till Bangatan. Denna gata, en av Malmös mest beryktade på grund av dess fattiga befolkning, där bland andra den kände politikern Torsten Nilsson växte upp, försvann helt 1970–72 då den äldre bebyggelsen i området revs. Vid korsningen Hagagatan-Bergsgatan hade dåvarande Sparbanken Bikupan i Malmö ett kontor. Under 2007 beslutades det att torget måste spärras av och saneras till följd av problem med råttor.

Möllevången, eller i folkmun Möllan, är en stadsdel i Malmö kring Möllevångstorget och Folkets Park. Möllevången är ett delområde inom stadsområde Innerstaden. Namnet är skapat av de skånska orden mölla (kvarn) och vång. Möllevången har många olika krogar, restauranger och nattklubbar, en etnisk mångfald beträffande mat och affärer, samt en subkulturell prägel. Under de senaste decennierna har Möllevången förvandlats från ett arbetarklassområde till att hysa många kulturarbetare. Även utbudet av butiker och restauranger har förändrats och området har genomgått en gentrifiering.

Slöjdgatan är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan till Nikolaigatan. Gatan namngavs 1904, men motivering till namnet saknas. Vid gatans slut i väster ligger huvudentrén till Johannesskolan, vilken ritades av arkitekten John Smedberg och invigdes 1909. Den östra delen, som är gågata, ansluter till Södra Fisktorget.

Den här sidan handlar om stadsdelen i Malmö. För stadsdelen i Visby se Södervärn, Visby. Södervärn är en tidigare järnvägsstation och stadsdel i Malmö. Numera är Södervärn ett delområde inom stadsdelen Södra Innerstaden. Södervärns järnvägsstation tillkom 1886 vid Malmö-Ystads järnväg (MYJ); detta skedde på grund av invigningen av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ), vilken hade sträckan Malmö Västra–Södervärn gemensam med MYJ. I anslutning till denna station uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn, norr om Spårvägsgatan (detta område överfördes i början av 1980-talet till Möllevången). År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn och 1907 den elektriska spårvägens linje 1 (även linje 2 trafikerade under en kort period 1907 Södervärns järnvägsstation). På 1930-talet utvidgades stadsdelen Södervärn betydligt från järnvägen och ned mot Dalaplan. Linje 1 nedlades 1967 och det sista persontåget, till Falsterbo (se Vellinge-Skanör-Falsterbo Järnväg), gick 1971. Senare har såväl stationsbyggnaden som övriga rester av järnvägsepoken utraderats och järnvägsområdet omvandlats till busstation (regional- och lokaltrafik). Vid Nobelvägen ligger Södervärnsskolan, som numera är en SFI-skola. Områdets bostäder består mest av hyreshus från början av 1900-talet.