Möllevången

Södra Innerstaden är en före detta stadsdel i Malmö. Stadsdelen består huvudsakligen av flerbostadshus byggda före 1940. De flesta är bostadsrätter, varav majoriteten är en- eller tvårummare med kök. Södra innerstaden har en stor andel 20- och 30-åringar, vilket har satt sin prägel på stadsdelen. Området har ett rikligt kulturliv samt gott om restauranger och caféer. I stadsdelen finns också Sveriges första folkets park. Stadsdelen är en av dem med hög brottsfrekvens i Malmö. År 2007 rapporterades det att denna stadsdel var den mest brottsdrabbade i Sverige.

Malmö Brunnsinrättning var en brunns- och kurortsrörelse utan egen hälsokälla i Malmö. Apotekaren Johan Barkman (1789–1865) på Apoteket Lejonet öppnade 1836 en brunnsinrättning i Frans Suells tidigare lantgård Lugnet på Möllevången i Malmö. Gården, som var uppförd 1796, hade en park, vilken idag är Malmö Folkets park. Efter Frans Suells död, hade Lugnet på 1830-talet kommit i Barkmans ägo. Som en del av brunnsinrättningen lät Johan Barkman också uppföra ett badhus för brunnsgästerna i Malmö hamn. Vid brunnsinrättningen serverades olika mineralvatten: från Karlsbad, Bad Ems, Marienbad, Kreutzbrunn (Marienbad) och Ferdinand Quelle (Marienbad), Spa, Bad Pyrmonter, Eger, Selters och Bad Wildungen. Till brunnsinrättningen hörde ett badhus vid Hamnbryggan, med ångbad (så kallat "ryskt bad" ), "stål- och svavelbad", varma saltsjöbad och gyttjebad, samt ett kallbadhus. I brunnssalongen serverades till middagen "tre portioner brunnsmat" och till supén två. Här ordnades också konserter och musikaliska soaréer. Gästerna erbjöds brunnsdrickning och råd av läkare. Flertalet gäster bodde inne i själva staden. Bal hölls på söndagarna med stadsbor och brunnsgäster. Under de första somrarna kom över hundra inskrivna gäster. År 1845 lades verksamheten ned.

Möllevångstorget är ett torg i området Möllevången i Malmö. På Möllevångstorget förekommer dagligen torghandel med frukt och grönsaker. Nattetid är torget flitigt bevistat då det omges av ett stort antal krogar. Det finns ett flertal pizzerior i närheten. År 2001 uppfördes kameraövervakning över torget i syfte att minska kriminaliteten. Kamerorna togs bort 2012 och återkom efter ett nytt beslut 2017.

Barkgatan är en gata i delområdet Möllevången i stadsområdet Innerstaden i Malmö. Den sträcker sig från Bergsgatan till Norra Parkgatan (vid Folkets Park). Barkgatan namngavs 1889, då den avsåg en sträckning inom Rådmansvången väster om Bergsgatan, och förlängdes 1904 inom Möllevången. År 1960 utgick delen mellan Skolgatan och Bergsgatan, då denna kom att ingå i chokladfabriken Mazettis område. Den västligaste delen blev då en återvändsgata med namnet Barkmansgatan. I samband med tillkomsten av Kulturhuset Mazetti återskapades den försvunna sträckningen som ett gångstråk. Både Barkgatan och Barkmansgatan har fått sitt namn efter Per Gustaf Barkman (född 1788 i Jönköping, död 1863 i Malmö), som från 1817 var verksam som handelsman i Malmö och ägare av Möllevångsgården. År 1817 grundade han handelsfirman Barkman & Bergh tillsammans med Christian Bergh, den person som givit namn åt Bergsgatan. Detta bolag bedrev handel med spannmål, brännvin och vin och de båda ägde också fastigheter vid Kansligatan och Stortorget (Bergska huset). Efter att handelsfirman upphört 1849 bedrev Barkman stärkelsefabrik och ångkvarn på Möllevången.

Bergsgatan är en viktig gata i Malmö, utgörande gräns mellan Rådmansvången och Möllevången. Bergsgatan började anläggas 1889 och färdigställdes 1904. Den sträcker sig från Andréelundsvägen, där den även ansluter till Amiralsgatan och passerar Möllevångstorget ned till Södra Fisktorget. Gatan fick troligen sitt namn efter handelsmannen Christian Bergh (1793–1866, far till Peter Bergh), delägare i firman Barkman & Bergh. Vid gatan ligger bland annat Kulturhuset Mazetti, tidigare chokladfabrik, Malmö stadsarkiv i Arbetets gamla tidningshus och Kulturbolaget. Gatan trafikerades med elektriska spårvagnar från 1907 på sträckan Andréelundsvägen–Möllevångsgatan och från 1928 i sin helhet (trafiken nedlades i samband med högertrafikomläggningen 1967).

Malmö Chokladmuseum invigdes sommaren 2006 som första och enda chokladmuseum i Sverige. Det är ett litet privat museum som tillsammans med en butik, café och chokladtillverkning är Malmö Chokladfabrik. De är inhysta i Mazettis gamla fabrik i centrala Malmö. I museet visas allt som har med choklad att göra; gamla produktkartonger, burkar och förpackningar. Till de mest kända hör Mazettiprodukter som Dumleklubban och ögonkakaon. Här får man lära sig om choklad i allmänhet, om Mazettis 120-åriga historia och hur man gör choklad. Det är även här, i en chokladnostalgisk miljö som grupper kan komma och prova praliner och annat. Chokladen tillverkas efter gamla recept och familjen Mazetti är fortfarande delaktiga i tillverkningen. Fabriken är den enda i landet som tillverkar choklad hela vägen från kakaoböna till färdig pralin.

Ystadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan vid Möllevångstorget till Fagerstagatan i Sofielunds industriområde. Den är en huvudgata genom delområdena Möllevången och Norra Sofielund inom stadsområdet Innerstaden och korsar bland annat Södra Parkgatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. Ystadsgatan, som namngavs 1904, förlängdes 1955 genom att Rosengårdsgatan införlivades. Sistnämnda gata var namngiven 1932 och utgjorde en fortsättning av Ystadsgatan från Lantmannagatan till Norra Grängesbergsgatan. År 1970 utgick namnet Ystadsgatan öster om Fagerstagatan; denna del kom att utgöra ett specialområde för järnvägsändamål samt en återvändsgata västerut från Norra Grängesbergsgatan med namnet Annelundsgatan. Ystadsgatan skall inte förväxlas med Ystadvägen, som är helt annan gata.

Claesgatan är en gata i Malmö som tidigare huvudsakligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen 1981 är hela sträckningen belägen inom Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den förlängdes 1897 till Sofielundsvägen och kom från 1904 att sträcka sig från Spårvägsgatan till Möllevångstorget/Ystadsgatan. Den korsades tidigare av Ahlmansgatan, Fricksgatan (numera halverad), Hagagatan (numera helt försvunnen) och Sofielundsvägen. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Claes Nestor Siegbahn (1825–1896) som ägde tomter i området.

Skånska målarskolan är en tidigare konstskola i Malmö med verksamhet från 1925 till omkring 2011. Den grundades 1925 av silversmeden Märta af Ekenstam (1880-1939). 1927 övertog konstnären Tage Hansson (1889-1968) skolan. Hans son, Bengt Hansson (1925-2000), tog över 1960 och drev skolan till 1988 då Medborgarskolan blev huvudman.

Bryggeriteatern är Teaterhögskolans scen i Malmö. Den ligger på Bergsgatan, i anslutning till Kulturhuset Mazetti, där också själva skolan ligger sedan 2007. Bryggeriteatern invigdes 2004 och har framförallt använts för examensklassernas föreställningar, men skolan har även annan aktivitet i huset.

Teaterhögskolan i Malmö är en scenskola och institution vid Lunds universitet, med lokaler i Malmö. Teaterhögskolan utbildar skådespelare och dramatiker. Skolan är en av fyra teaterhögskolor i Sverige. Åren 1964–1986 hette skolan Statens scenskola i Malmö. Konstnärliga fakulteten i Malmö är en av åtta fakulteter inom Lunds universitet och innehåller utöver Teaterhögskolan även Konsthögskolan, Musikhögskolan, experimentlaboratoriet Inter Arts Center och Körcentrum Syd. Vid konstnärliga fakulteten finns kandidat-, magister- och mastersprogram, forskarutbildning och forskning med konstnärlig inriktning.

Bangatan är en omkring 250 meter lång gata som sträcker sig mellan Spårvägsgatan och Sofielundsvägen på Möllevången i Malmö. Bangatan, som namngavs av magistraten 1889, fick sitt namn på grund av att låg vinkelrätt mot dåvarande Malmö–Ystads Järnväg (invigd 1874), vid vilken Södervärns järnvägsstation tillkommit 1886. Bangatan förlängdes mot nordost 1897 från dåvarande Fricksgatan till Sofielundsvägen (samtidigt tillkom den numera helt försvunna tvärgatan Hagagatan). Detta område låg då i stadsdelen Södervärn och överfördes till Möllevången först 1981. Under spårvägsepoken fanns en enkelspårig vändslinga runt kvarteret Gabriel, vilket innebär att spårvägsräls funnits i Bangatans sydligaste del. Under 1960-talet och följande decennier revs samtliga äldre byggnader längs Bangatan och ersattes med ny bebyggelse.