Södra Fisktorget

Slöjdgatan är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan till Nikolaigatan. Gatan namngavs 1904, men motivering till namnet saknas. Vid gatans slut i väster ligger huvudentrén till Johannesskolan, vilken ritades av arkitekten John Smedberg och invigdes 1909. Den östra delen, som är gågata, ansluter till Södra Fisktorget.

Smedjegatan är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan till Carl Gustafs väg. Den korsar bland annat Södra Förstadsgatan, Nikolaigatan och Rådmansgatan. Väster om sistnämnda gata är Smedjegatan av en återvändsgata som avslutas med en gångväg till Carl Gustafs väg. Smedjegatan namngavs 1904 utan officiell motivering, men namnet uppges åsyfta den första smedja som inrättades vid Södra Förstadsgatan av Nils Månsson Holmqvist Atlas, grundare av smidesfirman Atlas. Vid Smedjegatan ligger bland annat Tandvårdshögskolan i Malmö, numera en del av Malmö högskola. Vid gatan finns även en ingång till Triangelns station.

Fricksgatan är en gata i Malmö som ursprungligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen överfördes den 1981 till Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den sträckte sig ursprungligen från Södra Förstadsgatan till Bangatan, men genom stadsplaneförändring 1970 utgick delen öster om Claesgatan, som kom att ingå i kvarteret Leonard. Gatan är uppkallad efter handlanden och konsuln Otto Fredrik Frick (1834–1906), som ägde fastigheten vid gatan. Den återstående delen av gatan är numera en återvändsgata från Claesgatan, längs vilken den äldre bebyggelsen bevarats på södra sidan.

Ystadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Bergsgatan vid Möllevångstorget till Fagerstagatan i Sofielunds industriområde. Den är en huvudgata genom delområdena Möllevången och Norra Sofielund inom stadsområdet Innerstaden och korsar bland annat Södra Parkgatan, Nobelvägen och Lantmannagatan. Ystadsgatan, som namngavs 1904, förlängdes 1955 genom att Rosengårdsgatan införlivades. Sistnämnda gata var namngiven 1932 och utgjorde en fortsättning av Ystadsgatan från Lantmannagatan till Norra Grängesbergsgatan. År 1970 utgick namnet Ystadsgatan öster om Fagerstagatan; denna del kom att utgöra ett specialområde för järnvägsändamål samt en återvändsgata västerut från Norra Grängesbergsgatan med namnet Annelundsgatan. Ystadsgatan skall inte förväxlas med Ystadvägen, som är helt annan gata.

Södra Förstadsgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Davidshallsbron till Dalaplan. Gatusträckningen var sedan medeltiden stadens infartsväg från söder. I mitten av 1800-talet började Södra Förstaden med Kockums Mekaniska Verkstad och Lugnet att växa upp längs vägen. År 1871 tillkom gatunamnet Södra Förstadsgatan, som då avsåg sträckan från Davidshallsbron till nuvarande Södra Fisktorget. År 1887 började gatan trafikeras med hästspårvagnar. År 1906 blev även sträckan ned till nuvarande Dalaplan, som tidigare benämnts Södra Landsvägen, en del av Södra Förstadsgatan. Året därpå började elektriska spårvagnar trafikera hela sträckningen. Gatan var dock förhållandevis smal, vilket gjorde att trafiksituationen tidigt började bli problematisk. Detta resulterade i att spårvägstrafiken lades ned redan år 1936 och ersattes med bussar. I samband med tillkomsten av det nya hotell- och köpcenterkomplexet vid Triangeln flyttades gatan år 1989 något österut på sträckan Triangeln–Spångatan. Ungefär samtidigt byggdes sträckan Davidshallsbron–Triangeln om till gågata. Ett av Malmös första konstgallerier, Galerie Colibri, öppnades 1955 av C.O. Hultén, på Södra Förstadsgatan 36.

Möllevångstorget är ett torg i området Möllevången i Malmö. På Möllevångstorget förekommer dagligen torghandel med frukt och grönsaker. Nattetid är torget flitigt bevistat då det omges av ett stort antal krogar. Det finns ett flertal pizzerior i närheten. År 2001 uppfördes kameraövervakning över torget i syfte att minska kriminaliteten. Kamerorna togs bort 2012 och återkom efter ett nytt beslut 2017.

Claesgatan är en gata i Malmö som tidigare huvudsakligen var belägen i stadsdelen Södervärn, men genom förändring av stadsdelsindelningen 1981 är hela sträckningen belägen inom Möllevången. Gatan finns utsatt på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882. Den förlängdes 1897 till Sofielundsvägen och kom från 1904 att sträcka sig från Spårvägsgatan till Möllevångstorget/Ystadsgatan. Den korsades tidigare av Ahlmansgatan, Fricksgatan (numera halverad), Hagagatan (numera helt försvunnen) och Sofielundsvägen. Gatan är uppkallad efter handelsbokhållaren Claes Nestor Siegbahn (1825–1896) som ägde tomter i området.

Johannesskolan är en F-9-skola i stadsdelen Centrum i Malmö kommun. Skolan uppfördes efter ritningar av arkitekten John Smedberg och invigdes 1909. Det finns grönområden och kulturella aktiviteter som teater, konsthall, biografer och konserthus i närheten av skolan. Fritidgården ligger även i skolan som sedan har ett fridtidshem med två avdelningar och dess verksamhet är integrerad i skolan och där finns ca 35 barn. Under höstterminen 2006 har 216 elever fördelats i 12 klasser samt en förberedelseklass för elever från årskurs 6-9. Man har erbjudit VFA-pengar som innebär välförd för alla till personalförstärkning. Syftet med detta är att så många elever som möjligt ska ha behörighet att söka till gymnasiet. Även språkvalsundervisningar i spanska och franska för årskurs 6 finns för dem som kommer från Monbijouskolan, Västra skolan och Magistratskolan. Dessa skolor utnyttjar även Johannesskolans idrottslokaler. År 2002 hade skolan 520 elever, varav 70% med utländsk bakgrund. Efter våldsincidenter på skolan började föräldrar flytta sina elever till den mindre Backaskolan i närheten en segregationsprocess som pågick i många delar av Malmö där föräldrarnas omsorg om en god skolgång för sina barn delar upp skolor i svenskdominerade och utländskt dominerade. Enligt skolans rektor Lars Lindgren varnade skolan år 2002 hälften av sina elever i årskurs nio att de kunde bli underkända i matte, svenska eller engelska. Ca 75 % av eleverna har ett annat modersmål än svenska och 30 språk är representerade på skolan. Malmö högskola och Johannesskolan samarbetar för att ge tillfälle för skolan att ta del av nya möjligheter att bidra till utbildningar av framtidens pedagoger. I skolan har man tid för eget arbete som kallas för TEA-tid där elever för möjlighet att välja ämnen eller arbetsområden efter behov, där eleverna upplever att de har svårigheter. Skolan var med i säsong ett av tv-serien Klass 9A.

Södra Innerstaden är en före detta stadsdel i Malmö. Stadsdelen består huvudsakligen av flerbostadshus byggda före 1940. De flesta är bostadsrätter, varav majoriteten är en- eller tvårummare med kök. Södra innerstaden har en stor andel 20- och 30-åringar, vilket har satt sin prägel på stadsdelen. Området har ett rikligt kulturliv samt gott om restauranger och caféer. I stadsdelen finns också Sveriges första folkets park. Stadsdelen är en av dem med hög brottsfrekvens i Malmö. År 2007 rapporterades det att denna stadsdel var den mest brottsdrabbade i Sverige.

Nikolaigatan, även Nicolaigatan, är en gata i delområdet Rådmansvången i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Möllevångsgatan till Carl Gustafs väg. Nikolaigatan namngavs 1904 utan officiell motivering, men Nicolaus, som är en latinisering av Claus, åsyftar troligen malmöreformatorn Claus Mortensen, som höll sitt första offentliga framträdande i Malmö på Rådmansvången. Vid gatan ligger bland annat Johannesskolan, vilken ritades av arkitekten John Smedberg och invigdes 1909.

Malmö Chokladmuseum invigdes sommaren 2006 som första och enda chokladmuseum i Sverige. Det är ett litet privat museum som tillsammans med en butik, café och chokladtillverkning är Malmö Chokladfabrik. De är inhysta i Mazettis gamla fabrik i centrala Malmö. I museet visas allt som har med choklad att göra; gamla produktkartonger, burkar och förpackningar. Till de mest kända hör Mazettiprodukter som Dumleklubban och ögonkakaon. Här får man lära sig om choklad i allmänhet, om Mazettis 120-åriga historia och hur man gör choklad. Det är även här, i en chokladnostalgisk miljö som grupper kan komma och prova praliner och annat. Chokladen tillverkas efter gamla recept och familjen Mazetti är fortfarande delaktiga i tillverkningen. Fabriken är den enda i landet som tillverkar choklad hela vägen från kakaoböna till färdig pralin.

Södervärns station var en järnvägsstation som byggdes 1886, vid Ystadbanan från 1874, av Malmö–Trelleborgs Järnväg (MTJ). Sträckan från Malmö Västra till Södervärn utnyttjades samfällt. År 1887 nådde hästspårvägen Södervärn, och 1907 Malmö elektriska spårväg med linje 1, dubbelspårig, från Kirseberg via Stortorget–Triangeln. 1904 öppnades även en bana mot Ljunghusen–Falsterbo via Vellinge. Ljunghusen och Skanör med Falsterbo blev populära sommarvisten för bättre bemedlade Malmöbor, och Falsterbobanan kom att bli passagerarmässigt viktigare än resenärerna till Trelleborg. Obebyggd mark runt stationen lockade hantverkare, småindustrier och deras arbetare. I anslutning till stationen, norr om Spårvägsgatan, uppstod den äldsta delen av stadsdelen Södervärn som den yttersta delen av Södra förstaden. På 1930-talet kom stadsdelen Södervärn att växa söderut, mot Dalaplan, med rena bostadskvarter på ömse sidor om Nobelvägen, väster om järnvägen mot Trelleborg. Därmed var Södervärns station helt kringgärdad av stadsbebyggelse och, i väster, Malmö Allmänna Sjukhus. 1955 slopades anslutningen Malmö Västra–Södervärn, som med dess många järnvägskorsningar blivit alltmer besvärande i den växande storstaden. Södervärns station blev därmed en säckstation. Samtidigt anslöts Ystadbanan till Malmö C via Kontinentalbanan istället. Kvar vid Södervärn blev Falsterbobanan och, inledningsvis, tåg mot Trelleborgs Övre. Men gods- och passagerartrafiken till Trelleborg slopades redan 1960. Spårvägslinjen lades ned vid högertrafikomläggningen 1967. Och det sista persontåget, till Falsterbo, avgick från Södervärn den 23 augusti 1971. Godshanteringen vid Södervärns station slopades slutligen den 1 mars 1972. Sedan kunde spåret Södervärn–Hindby rivas. Därefter har även stationsbyggnaden rivits och övriga rester från järnvägsepoken omvandlats till en bussterminal för regionaltrafik med åtskilliga busshållplatser för stadsbussarna på de tre gatorna kring terminalen.