Fontänen på Universitetsplatsen i Lund

Kungshuset, även Lundagårdshuset eller Gamla akademien, är en byggnad i Lundagård i centrala Lund. Huset byggdes 1578–1584, men hade då bara två våningar. Det tjänade ursprungligen som residens för danske kungens länsman. Vid besök i staden bodde danske kungen i regel i huset. Under Gustaf Horns krig 1644-1645 blev huset svårt skadat och dessutom plundrat på allt som var av bly, vilket man gjorde ammunition av. Under en period på 1600-talet ägdes och beboddes huset av superintendenten (biskopen) Peder Winstrup, men indrogs 1688 genom Karl XI:s reduktion till kronan. Kort därefter överlämnades huset till Lunds universitet och användes som universitetets huvudbyggnad fram till 1882, då den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig. Universitetsbiblioteket blev dock kvar i huset till 1907, då den nya byggnaden vid Helgonabacken stod klar. Kungshuset byggdes om av Carl Hårleman 1740–1749 och Carl Georg Brunius 1835-1839. Vid den senare ombyggnaden fick huset en tredje våning och ett betydligt ålderdomligare utseende än det haft tidigare. Under 1877–1879 genomfördes vissa förändringar i fasaden efter ritningar av Helgo Zettervall. I äldre tid rymde huset bland annat ett astronomiskt observatorium i tornet samt en anatomisk teater. Under 1700-talet fanns universitetets naturaliesamlingar, som grundats av Stobaeus, i huset i västra gavelrummet på andra våningen. I modern tid har Filosofiska institutionen huserat i Kungshuset. Enligt en myt skulle Karl XII ha ridit uppför trappan i husets torn till häst, men detta är falskt, eftersom trapptornet byggdes först efter Karl XII:s livstid.

Runstenskullen är en liten hög med en samling runstenar på Universitetsplatsen i Lundagård i Lund. Runstenskullen har sex runstenar från olika platser i Skåne. Runstenarna skänktes av Föreningen för Skånes fornminnen och iordningställdes 1868 till 200-årsjubileet av Lunds universitets grundande. Tidigare fanns Lundagårdsstenen också där, men den flyttades 1956 till Universitetsbibliotekets entré.

Palaestra et Odeum är en byggnad tillhörande Lunds universitet belägen vid Universitetsplatsen. Byggnaden uppfördes 1883 efter ritningar av Helgo Zettervall och härbärgerade då en gymnastiksal (Palaestra) och en musiksal (Odeum). Bakom fasaden finns även delar av det gamla orangeriet från 1750-talet som tidigare funnits på platsen då Botaniska trädgården var belägen här. Byggnaden huserar fortfarande universitetets musikcentrum Odeum, och studentsymfoniorkestern Akademiska kapellet musicerar där sedan invigningen. Gymnastiksalen förstördes och delar av huvudfasaden skadades i en brand 1980. Vid återuppbyggandet blev den tidigare gymnastiksalen i stället föreläsningssal medan Odeum återställdes helt som musiksal och övningslokaler. Som ersättning för gymnastiksalen byggdes Gerdahallen vilken stod klar 1983 vid Sölvegatan. Efter modernisering av utrustning i föreläsningssalen ingår denna sedan 2007 som en del i Lunds universitets Kongresscentrum (numera LU Konferens) som i övrigt anordnar olika arrangemang i flera lokaler runt Universitetsplatsen.

Lundagård är en park i centrala Lund, belägen mellan domkyrkan i söder och Kungshuset. Det är Lunds äldsta park. Grunden till den nuvarande parkanläggningen lades på 1700-talet av överhovintendenten Johan Hårleman. Lundagård blev därigenom en naturlig mötesplats för ”flanörer, studenter och stadens borgerskap”, en oas i den vid tiden i övrigt trädfattiga staden. I väster avgränsas Lundagård av Kyrkogatan och i öster vetter den mot bland annat Tegnérsplatsen och Krafts torg. Direkt norr om Lundagård ligger Universitetsplatsen vilken i mycket utgör en naturlig fortsättning av parken. I väst, mot platsen där tidigare Stora Kyrkogatan möter Lilla Gråbrödersgatan, låg tidigare Lilla torg.

Lunds universitet (LU) (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet. Det grundades 1666 som det då femte universitetet under dåvarande svensk överhöghet och är det nutida Sveriges näst äldsta lärosäte efter Uppsala universitet. Lunds universitet är ett av de största universiteten i Norden. Under medeltiden fanns en tidigare institution för högre utbildning i Lund. Universitetet rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. I QS World University Rankings 2024 rankas det som det 85:e främsta i världen och i Times Higher Education World University Rankings 2024 som det 106:e främsta i världen. År 2024 har lärosätet omkring 47 000 studenter (individer) per år (29 000 helårsstudenter) och drygt 8 800 anställda. Universitetet har campus i Lund, Helsingborg och Malmö, samt en trafikflyghögskola i Ljungbyhed. Lunds universitet har cirka 240 utbildningsprogram på grundutbildnings- och avancerad nivå och 1 450 fristående kurser. Omsättningen är totalt 10,4 miljarder SEK, varav två tredjedelar går till forskning och en tredjedel till utbildning. Lunds universitet samarbetar med cirka 560 partneruniversitet i omkring 70 länder och är medlem i de internationella nätverken League of European Research Universities (LERU) och Universitas 21. I Lund utvecklas två stora forskningsanläggningar med koppling till universitetet: synkrotronljusanläggningen MAX IV som invigdes i juni 2016 och europeiska ESS som blir världens mest kraftfulla neutronkälla när den öppnar mot slutet av 2027.

Universitetshuset är Lunds universitets huvudbyggnad och är ritat av Helgo Zettervall. Det ligger centralt i Lund i parken Lundagård och med den i anslutning till byggnaden anlagda universitetsplatsen. Det invigdes 1882 och präglas mycket av Helgo Zettervalls förtjusning i antiken, med kolonner och ståtliga krön.

Archaeologicum är en byggnad på Sandgatan i Lund, vilken fram till sommaren 2014 inrymde Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Byggnaden uppfördes 1853 i rött tegel i nordvästra hörnet av dåvarande botaniska trädgården efter ritningar av Hans Jakob Strömberg, som även ritat den snett emot liggande AF-borgen. Byggnaden användes ursprungligen som anatomisk institution fram till 1897, då geologerna flyttade in. Från 1930 och fram till 1990-talet inrymde byggnaden teologiska institutionen och var då känd som Theologicum. År 1952 genomfördes vissa förändringar i byggnadens interiör efter ritningar av Klas Anshelm. Byggnaden blev byggnadsminnesmärke 1971.

AF:s Arkiv & Studentmuseum (vardagligt endast AF:s Arkiv) är en unik samling av studentlivsrelaterade dokument och föremål, främst från Lund men även från övriga Sverige. Arkivet utgör ett utskott inom Akademiska Föreningen, AF.

Tegnérsplatsen är en 1853 invigd plats i centrala Lund, söder om AF-borgen och invid parken Lundagård. På Tegnérsplatsen står en staty över Esaias Tegnér av Carl Gustaf Qvarnström.

Lilla torg var ett torg i centrala Lund, som numera ingår som en del av parken Lundagård. Lilla Torg var, åtminstone sedan 1600-talet, en utvidgning österut av dåvarande Stora Kyrkogatan som i norr hade sin gräns i höjd med Lilla Gråbrödersgatan och i söder avslutades vid ett par byggnader invid Lunds domkyrka. Mellan Lundagård och Lilla torg fanns sedan länge en mur. Den sträckte sig runt parken på dess södra, västra och östra sidor. Muren behölls, förnyades och förseddes med smidda grindar i samband med Johan Hårlemans nyanläggning av parken 1744. Den västra delen av muren mot Lilla torg revs 1837. Lilla torg anlades ordentligt och stensattes i samband med Hårlemans omskapande av Lundagård. Det fanns kvar som torg fram till tidigt 1900-tal, då området planterades och inlemmades med Lundagård.

Ej att förväxla med nutida Sankt Laurentii kyrka, Lund Sankt Laurentiuskyrkan är en nutida benämning på en medeltida stavkyrka i Lund, som uppfördes 975 och var den näst äldsta kyrkan i staden. Den uppfördes enligt en hypotes av en Toke Gormsen, som skulle varit regent i Skåne under Harald Blåtands tid. Existensen av en skånsk kung Toke ifrågasätts dock. Kyrkan uppfördes i ett område norr om det norra tvärskeppet i nuvarande Lunds domkyrka. Det har vid utgrävningar 1908 och 1941–1942 hittats ett antal kistor där, men själva kyrkan har inte hittats. De äldsta kistorna har med dendrokronologisk analys daterats till Harald Blåtands regeringstid, omkring 979–980. Kyrkan har troligen varit helgad åt Sankt Laurentius, liksom den senare på samma plats uppförda domkyrkan. Kyrkogården runt kyrkan användes fram till omkring 1010 och det beräknas ha funnits mellan 30 och 50 gravar där.

AF-borgen, eller Akademiska Föreningens hus, är en byggnad i parken Lundagård som sedan byggnationen varit navet i det akademiska hjulet i Lund. I AF-borgen finns fest- och samlingssalar, föreningslokaler för ett 40-tal organisationer, AF:s administration samt Tegnérs matsalar (kända för kryddgrönt) och det återuppståndna Café Athen. AF-borgen ägs av AF-Borgen Aktiebolag som i sin tur kontrolleras av Akademiska Föreningen.