place

Lilla torg, Lund

Alla artiklar märkta med mallen källorAlla artiklar som behöver källorArtiklar som behöver källor 2021-05Lunds stadskärnaTorg i Lund
Lunds domkyrka och Lilla torg 1782
Lunds domkyrka och Lilla torg 1782

Lilla torg var ett torg i centrala Lund, som numera ingår som en del av parken Lundagård. Lilla Torg var, åtminstone sedan 1600-talet, en utvidgning österut av dåvarande Stora Kyrkogatan som i norr hade sin gräns i höjd med Lilla Gråbrödersgatan och i söder avslutades vid ett par byggnader invid Lunds domkyrka. Mellan Lundagård och Lilla torg fanns sedan länge en mur. Den sträckte sig runt parken på dess södra, västra och östra sidor. Muren behölls, förnyades och förseddes med smidda grindar i samband med Johan Hårlemans nyanläggning av parken 1744. Den västra delen av muren mot Lilla torg revs 1837. Lilla torg anlades ordentligt och stensattes i samband med Hårlemans omskapande av Lundagård. Det fanns kvar som torg fram till tidigt 1900-tal, då området planterades och inlemmades med Lundagård.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Lilla torg, Lund (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Lilla torg, Lund
Kyrkogatan, Lund

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Lilla torg, LundLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.705 ° E 13.193055555556 °
placeVisa på kartan

Adress

Kyrkogatan
222 22 Lund (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Lunds domkyrka och Lilla torg 1782
Lunds domkyrka och Lilla torg 1782
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankt Nikolai kyrka, Lund
Sankt Nikolai kyrka, Lund

Sankt Nikolai kyrka var en katolsk kyrka i Lund , som byggdes på 1100-talet och revs på 1500-talet efter reformationen i Danmark 1536. Kyrkan byggdes på södra sidan av Lilla Gråbrödersgatan någon gång under 1100-talet. Platsen låg då sannolikt i norra delen av Kungsgården i Lund i Lundagård. Platsen ligger där Kyrkogatan drogs fram omkring 1703. Det äldsta belägget för kyrkan är från 1160-talet, då två av kyrkans präster finns inskrivna i Lunds domkyrkas gåvobok. Sankt Nikolai kyrka är helgad efter Sankt Nikolaus, som var sjöfararnas skyddspatron. Han var biskop av Myra som ligger i den sydvästra delen av nuvarande Turkiet, men som under Nikolaus levnad var en grekisk stad i Lykien i Romerska riket. Han var den som stod förebild för jultomten. Sin roll som sjömännens helgon fick han efter att ha räddat sjömän från att drunkna genom att be, så stormar på havet lade sig. År 1087 hade kvarlevorna efter biskop Nikolaus förts till Bari i nuvarande Italien. Dit hade den danske kungen Erik Ejegod vallfärdat 1098 och återkommit med reliker. Sankt Nikolai socken omfattade gårdarna närmast kyrkan och gårdar längs västra sidan av Stora Gråbrödersgatans norra del. Kyrkan var en romansk kyrka, troligen med långhus, kor och absid samt med ett senare byggt torn på kyrkans västra sida, men planlösningen är inte helt känd. År 1953 gjordes arkeologiska utgrävningar av Ragnar Blomqvist av kyrkan och dess kyrkogård, varvid delar av flera grundmurar påträffades, av vilka en del hört till kyrkan. Efter det att kyrkan hade rivits, byggdes en möteslokal i tegel på platsen. Arkeologer från Kulturen gjorde 2006 en ny, begränsad undersökning, då delar av kyrkans grundmur av gråsten hittades, bland annat en mur som tolkades tillhöra ett vapenhus på kyrkans södra sida. Det finns en minnesplakett på norra gavelväggen mot Lilla Gråbrödersgatan på huset Kyrkogatan 15.

Lunds universitet
Lunds universitet

Lunds universitet (LU) (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet. Det grundades 1666 som det då femte universitetet under dåvarande svensk överhöghet och är det nutida Sveriges näst äldsta lärosäte efter Uppsala universitet. Lunds universitet är ett av de största universiteten i Norden. Under medeltiden fanns en tidigare institution för högre utbildning i Lund. Universitetet rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. I QS World University Rankings 2024 rankas det som det 85:e främsta i världen och i Times Higher Education World University Rankings 2024 som det 106:e främsta i världen. År 2024 har lärosätet omkring 47 000 studenter (individer) per år (29 000 helårsstudenter) och drygt 8 800 anställda. Universitetet har campus i Lund, Helsingborg och Malmö, samt en trafikflyghögskola i Ljungbyhed. Lunds universitet har cirka 240 utbildningsprogram på grundutbildnings- och avancerad nivå och 1 450 fristående kurser. Omsättningen är totalt 10,4 miljarder SEK, varav två tredjedelar går till forskning och en tredjedel till utbildning. Lunds universitet samarbetar med cirka 560 partneruniversitet i omkring 70 länder och är medlem i de internationella nätverken League of European Research Universities (LERU) och Universitas 21. I Lund utvecklas två stora forskningsanläggningar med koppling till universitetet: synkrotronljusanläggningen MAX IV som invigdes i juni 2016 och europeiska ESS som blir världens mest kraftfulla neutronkälla när den öppnar mot slutet av 2027.

Kungshuset, Lund
Kungshuset, Lund

Kungshuset, även Lundagårdshuset eller Gamla akademien, är en byggnad i Lundagård i centrala Lund. Huset byggdes 1578–1584, men hade då bara två våningar. Det tjänade ursprungligen som residens för danske kungens länsman. Vid besök i staden bodde danske kungen i regel i huset. Under Gustaf Horns krig 1644-1645 blev huset svårt skadat och dessutom plundrat på allt som var av bly, vilket man gjorde ammunition av. Under en period på 1600-talet ägdes och beboddes huset av superintendenten (biskopen) Peder Winstrup, men indrogs 1688 genom Karl XI:s reduktion till kronan. Kort därefter överlämnades huset till Lunds universitet och användes som universitetets huvudbyggnad fram till 1882, då den nuvarande huvudbyggnaden stod färdig. Universitetsbiblioteket blev dock kvar i huset till 1907, då den nya byggnaden vid Helgonabacken stod klar. Kungshuset byggdes om av Carl Hårleman 1740–1749 och Carl Georg Brunius 1835-1839. Vid den senare ombyggnaden fick huset en tredje våning och ett betydligt ålderdomligare utseende än det haft tidigare. Under 1877–1879 genomfördes vissa förändringar i fasaden efter ritningar av Helgo Zettervall. I äldre tid rymde huset bland annat ett astronomiskt observatorium i tornet samt en anatomisk teater. Under 1700-talet fanns universitetets naturaliesamlingar, som grundats av Stobaeus, i huset i västra gavelrummet på andra våningen. I modern tid har Filosofiska institutionen huserat i Kungshuset. Enligt en myt skulle Karl XII ha ridit uppför trappan i husets torn till häst, men detta är falskt, eftersom trapptornet byggdes först efter Karl XII:s livstid.